Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 43. (982.) 24 oktober 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
726
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 43
Luthers lilla katekes däremot vore hvad
vi behöfde: en kort sammanfattning af vår
kyrkolära, en originalhandskrift af kyrkans
främste nian, där hans rika, kraftiga anda
tagit form och gestalt; en samling af många
höga tankar, af hvilkas inneboende kraft
många generationer människor kunnat
lefva och dö. Dessutom vore den
utarbetad för barn och med hänsyn till barnens
natur.
I stället för »utvecklingen» borde till
ledning för läraren utarbetas ett supplement
till Luthers lilla katekes med angifvande af
psalmer och bibelställen som komplettering
till de olika hufvudstyckena; för barnen vore
lilla katekesen nog, men så skulle den ock
läsas ordentligt utantill, från pärm till pärm.
I den synnerligen lifliga diskussionen
deltogo hofpredikanten Åhfeldt, lektor
Bergström från Uppsala, d:r Lagerstedt, pastor
Lundberg, kand. Vallberger samt fröknarna
H. Vestman, A. Danielsson och E.
Lindgren.
Lektor Bergström, lärare i teologi vid
Uppsala läroverk, kunde ej dela inledarens
åsikter om lillkatekesens värde för
Öfvergångsåldern. Principfrågan vore, om man i skolan
skulle meddela något, som barnen ej kunde
tillägna sig. Lillkatekesen är genomsyrad af
skolastik. (Anförandet hälsades med lifligt
bifall.)
Hofpredikanten Åhfeldt ville ej alldeles
taga bort storkatekesen, ty man måste ju ha
klarhet i vår religiösa värld och kunskap i
kyrkans lära. Men den nya katekes, som vi
behöfva, skall affattas ej i skolteologernas
lärda former utan på ett enkelt och lefvande
sätt. Katekesläsningen borde vid läroverken
uppskjutas till tredje klassen.
Detta gaf en lärarinna anledning att
anmärka, hurusom i så fall katekesen ej alls
borde läsas i folkskolan, hvars barn sluta
just vid motsvarande ålder.
Att katekesläsningen begynner för tidigt i
skolorna voro för öfrigt samtliga talare ense
om, äfvensom om den nuvarande
katekesutvecklingens oläm plighet. Katekesen borde utarbetas
till öfverensstämmelse med pedagogikens och
psykologiens fordringar; där skulle
undervisningen liksom i andra ämnen gå från det
lättare till det svårare, från det konkreta
till det abstrakta, från bibelns bildergalleri
till meddelande af läro- och sederegler.
Resebref från Finland.
i.
Då jag afreste till Finland för att
studera detta lands folkskolor, skedde det med
förhoppningar om en angenäm och
intressant resa. Dessa förhoppningar hafva ock
blifvit öfver all förväntan uppfyllda.
Redan själfva öfverresan, hvilken jag dock
såsom mycket litet sjö van i någon mån
fruktade, var i hög grad angenäm. En färd
genom Stockholms vackra skärgård i det
härligaste månsken, en god sömn under
natten, hvari jag invaggades genom båtens sakta
rullning, och därpå en färd i det härligaste
morgonsolsken genom Åbo skärgård .- kan
man önska sig bättre?
I Åbo stannade jag en vecka, hvarunder
jag träget besökte stadens folkskolor.
Öfverallt blef jag mottagen med den mest
hjärtliga och förekommande välvilja.
Stadens folkskoleinspektör och medlemmarna af
dess lärarepersonal täflade i att visa
vänlighet mot läraren från det forna broderlandet.
Och innan jag afreste därifrån samlades den
svensktalande lärarepersonalen - de andra
hade jag ju ej kunnat komma i beröring
med - till en afskedsfest för mig, därvid
tal höllos och sånger utfördes. Och så de
sjöngo sina härliga tändande fosterländska
sånger, som ju äro kända äfven hos oss!
De sjöngo dem unisont, sjöngo allesammans,
så att man kände sig gripen af denna
mäktiga hänförelse för fosterlandet, som i
närvarande stund besjälar hvarje finne till en
grad, som för oss svenskar är nästan
ofattbar. Jag blef djupt rörd och hade velat
trycka till mitt bröst alla dessa sega,
kraftiga människor, hvilka trots det tunga
trycket från öster, trots veckans hårda arbete,
nu vid dess slut - festen hölls på en
lördagsafton - voro mäktiga en sådan
hänförelse. Ty de arbeta verkligen duktigt i
sina skolor, dessa lärare, arbeta, såsom de
där klart veta, att det nu gäller en kamp
för lifvet, för Finlands nationella lif, som
nu är allvarsamt hotadt.
Från Åbo afreste jag till Helsingfors,
där jag stannade i två veckor. Här synes
intresset för folkbildningen ännu mera vaket
inom alla samhällsklasser. Såsom ett litet
exempel härpå vill jag blott anföra, att jag
hos en tandläkare, som jag såg mig
nödsakad att anlita, bland andra böcker på
bordet i väntrummet fann en
folkskolekalender.
Detta intresse visar sig dock framför
allt i de uppoffringar, som göras för
folkbildningen. Stora, ljusa lärosalar, väl
möblerade med betsade björkmöbler och upplysta
med elektriskt ljus, riklig och val
underhållen skolmateriel har jag funnit öfverallt
i de skolhus, jag hittills besökt. Ett af
skolhusen gjorde ett rent af elegant intryck.
I de breda ljusa korridorerna, som
genomlöpa huset i dess längdriktning med
lärosalar på ömse sidor, voro väggarna prydda
med vackra åskådningsplanscher, de
välkända tyska öfver djur- och växtriket m. fl.
Så uppsatta äro de icke blott till prydnad
utan ock lätt tillgängliga för den lärare, som
vid en lektion behöfver använda dem.
Dessutom finns i hvarje korridor en prydlig
orgel, som användes vid de gemensamma
morgonbönerna.
Omsorgen om lärarepersonalen är ock
storartad. Så fanns i ofvan omtalade
skolhus ett stort ljust samlingsrum för lärare
och ett för lärarinnor. Dessa rum voro
prydligt möblerade i betsad björk.
Särskildt verkade lärarinnornas rum nästan som
en salong. Ett stort bord, betäckt af en
vacker ylleduk, stod midt på golfvet.
Vidare funnos soffa, stolar, en vacker orgel,
ett mindre bord också med duk samt ett
bokskåp med uppslagsböcker. Höga
bladväxter voro placerade i en del af rummet
och i deras skugga stodo bröstbilder i
naturlig storlek af Runeberg och Topelius på
höga piedestaler. Vaser med lefvande
blommor prydde de båda borden.
Lönerna synas mig ock goda. Lärarne
ha en begynnelselön af 2,400 mark, som
med tre ålderstillägg efter 15 år växer till
3,600 mk. Lärarinnorna i egentliga
folkskolan ha 2,000 mk med fem ålderstillägg
å 200 mk, så att lönen efter 25 års
tjänstgöring är 3,000 mk. Aflöningen i lägre
skolan (= småskolan) är i början 1,700 mk
och växer efter 25 är till 2,550 mk.
I Åbo ställde sig lönerna på följande
sätt: Begynnelselönen för lärare är 2,200 mk
och maximilönen efter 15 år är 3,300 mk.
Lärarinnorna, som här ha fyra ålderstillägg,
begynna med 1,700 mk och gå upp till 2,550.
- Skolan är där fördelad på annat sätt än
i Helsingfors, nämligen i en treårig
småskola (»elementarklasserna») och en treårig
folkskola (»realklasserna»). Ofvan uppgifna
löneförmåner gälla realklasserna. I
elementarklasserna är begynnelselönen 1,300 mk
och maximilönen 1,950 mark. V. S.
Bibeln i bilder. 230 folioillustrationer af
Gustave Doré. Helsingborg, Allers
Familj-Journals tryckeriaktiebolag. Utkommer
i 19 häften ä 35 öre.
Mänga äro de konstnärer, som känt sig
inspirerade af »böckernas bok»; många de,
som låtit penseln falla inför den höga
uppgiften. Den, som öfverhufvud torde hafva
bäst löst den, är Doré, hvars bibel-bilder
äro beundrade kring hela världen, så för
gripande kraft som for hänförande behag.
Den nu föreliggande upplagan i
folioformat, tryckt med nya franska originalklichéer,
blir tillgänglig för ett synnerligen billigt pris
- endast 6 kr. 65 öre för hela verket.
Men därmed är det ock möjligt för de flesta
hem att med god vilja skaffa de små ett
ypperligt planschverk, lika ägnadt att genom
träffande bilder från Österlandet vidga deras
vetande som att genom sin konstnärliga anda
väcka deras andakt och deras skönhetssinne.
Man kan alltså tryggt förespå detsamma
lika stor som välförtjänt spridning.
H. W-r.
Den danske höjskole. Et tidskrift
ud-givet af Holger Begtrup. - Så lyder titeln
på en ny publikation, af hvilken i dessa
dagar första häftet (80 sidor) utkommit.
Tidskriften säger sig ha till mål att gifva
en fyllig och klar bild af det andliga lif,
som utvecklas på de danska folkhögskolorna.
Den vill därför innehålla föredrag af mera
bekanta folkhögskolemän, afhandlingar rörande
sådana frågor, som särskildt angå
ungdomsskolan m. m. Tidskriften Önskar blifva ett
slags »facktidning» för arbetarne inom
folkhögskolan. Men den hoppas ock att kunna
bjuda på en »kärkommen läsning för alla
dem, som äro vänner af den grundtvigska
folkupplysningen ».
Det föreliggande häftet innehåller bl. a.,
utom en inledande uppsats af utgifvaren,
ett föredrag af Ludv. Schröder »Om
Shake-speares liv og gerning», »Morgiane»4 (Ålad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
