Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 44. (983.) 31 oktober 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 44
SVENSK lARARETIDNING-
743
de sista 20 åren - har haft till följd, att
skolhus ej hunnit byggas i tillräckligt
antal, hvarför hvarje lärosal rnåste användas
af två skolafdelningar. Den ena läser kl.
8-11 f. m. samt 4-6 e. m., den andra
kl. 11-4, eller ock läsa båda afdelningarna
sina 5 timmar i följd. Att luften under
sådana förhållanden kan vara så god som
den är, visar, att ventilationsanordningarna
äro utmärkta och att renlighet noga
iakttages. Den elektriska belysningen, som
öfverallt användes, bidrager ock i sin mån
till det goda resultatet.
Folkskolorna här äro dels lägre
folkskolor, som motsvara småskolorna hos oss och
bestå af två årsklasser, dels högre
folkskolor, motsvarande den egentliga folkskolan
med fyra årsklasser. Dessutom finnas
förberedande folkskolor, hvari intagas
försummade barn, som öfverskridit tionde
lefnads-året utan att ha förvärfvat den läsfärdighet,
som fordras för att kunna deltaga i
undervisningen i högre folkskolan.
I Åbo är förhållandet något annorlunda.
Där har man en tre-klassig elementarskola
och en tre-klassig realskola. Den första
elementarklassen är till och med två årig, i
det man intager barnen redan vid 6 års
ålder.
Utöfver den egentliga folkskolan finnes en
f ortsättning sskola, som dock icke vunnit
synnerlig anslutning. I nbo fanns endast
en liten klass, och i Helsingfors med öfver
6,000 folkskolebarn blott två klasser,
uteslutande flickor. Denna ringa anslutning
har dock delvis sin orsak i tillvaron af
andra fortbildningsanstalter, såsom t. ex.
yrkesskolor. Undervisningen i
fortsättningsskolan meddelas af lärarinnor från den
egentliga folkskolan, hvilka därför åtnjuta
ersättning per timme. Stor vikt lägges här
på undervisning i slöjd och
»köksvetenskap ».
I Helsingfors handhafvas folkskolornas
angelägenheter af en folkskoledirektion, som
består af sju ledamöter. Af dessa utses
sex af stadsfullmäktige samt en af
lärarepersonalen. Stadsfullmäktige utse ock
folkskoleinspektör. Dessutom är staden indelad
i 15 distrikt, inom hvilka stadsfullmäktige
för hvarje år tillsätta ett »folkskoleråd»,
bestående af 5 personer. Dessa
folkskoleråd, som till öfvervägande del bestå af
kvinnliga ledamöter, ha att öfvervaka och
befrämja skolgången, tillse, att fattiga barn
erhålla beklädnad samt uppbära
skolafgif-terna. Här förekommer nämligen ännu en
liten skolafgift af 15 penni i veckan för
barn i högre folkskolan och 10 penni för
barn i lägre folkskolan. Man förfar dock
ingalunda strängt i denna punkt, utom då
det gäller barn från andra skoldistrikt, hvilka
betala 30 penni i veckan.
En art af skolor intresserade mig
särskildt, det var de s. k. barnträdgårdarna.
Dessa efter tyskt mönster (Fröbel)
anordnade skolor äro mycket omhuldade i
Finland och förekomma talrikt. I dem
mottagas barn från 3:e till 7:e året och
sysselsättas med sång, ritning och dylikt efter en
väl genomtänkt metod, hvarjämte de erhålla
ett mål mat. Såsom exempel på
undervisningsmetoden vill jag berätta, hvad man
skulle ha för sig i oktober månad i en af
barnträdgårdarna i Helsingfors. Man får
in från landet en rågkärfve. Ett rågstånd
undersökes först noga, därpå få barnen
tröska kärfven, mala säden (i mortel) och
baka små bröd däraf.
I Åbo finnas 4 dylika anstalter, 2 för
svenska och 2 för finska barn. T dem
undervisas årligen 3- å 400 barn. Kommunen
understöder dessa anstalter med omkr. 12,000
mk om året. Helsingfors har 6
barnträdgårdar med omkr. 500 barn, däraf 3
uppehållas genom donationer; de öfriga 3
barnträdgårdarna erhålla 6- å 8,000 mk hvardera
om året i anslag af kommunen.
Ett seminarium för utbildande af
lärarinnor till barnträdgårdar finnes sedan
5 år i Helsingfors. Kursen är
tvåårig och såsom inträdesfordran uppställes
att ha genomgått »fruntimmersskola».
Undervisningsämnena äro religion, uppf
ost-ringslära och etik, undervisningslära,
l psykologi, barnträdgårdslär.a, pedagogikens
j historia, hälsolära, Fröbelsk
sysselsättningslära, framsägning af berättelser,
teckning, sång, Fröbelska handarbeten. Detta
för blifvande föreståndarinnor. För
biträdande lärarinnor är kursen något mera
kortfattad. Seminariet har omkr. 20 lärjungar;
en del af dem tillhöra högsta
samhällsklasserna. Sin praktiska utbildning erhålla
de vid barnträdgårdarna i hufvudstaden.
Efterfrågan af föreståndarinnor är redan så
stor, att man icke kan tillmötesgå alla,
Särskildt äro dessa barnträdgårdar till
välsignelse för barn från dåliga hem,
emedan här tidigt en hälsosam motvikt utöfvas
mot de dåliga inflytelserna hemifrån.
Lärarinnorna i småskolan säga också, att det är
en bestämd skillnad i själsutveckling mellan
de barn, som besökt barnträdgårdar, och
andra barn. Dessutom är ett godt stycke
arbete undangjordt beträffande skolskick och
dylikt.
Till sist vill jag ännu en gång återvända
till folkskolorna. Det är uppfordrande och
upplifvande för en svensk lärare att besöka
finska folkskolor. Det vakna fosterländska
sinne, som förryskningsförsöken framkallat
inom alla samhällsklasser, förspörjes särskildt
inom folkskolan. Det var rent af rörande,
hvad jag t. ex. vid en lektion om Moses
födelse hörde i en flickklass. Lärarinnan
frågade, hvarför Herren lät Israels barn
utstå så hårdt förtryck i Egypten. Den
lilla flickan svarade: »Det var, för att de
icke skulle glömma sitt fädernesland.» Och
då lärarinnan, själf rörd öfver detta svar,
frågade, hvad vi böra känna för vårt fosterland,
svarade den lilla med strålande ögon: »Vi
böra älska det så högt, att vi kunna gifva
vårt lif för detsamma.» Detta
fosterländska sinne präglar öfverallt undervisningen
samt ger färg och lif åt densamma.
Då jag i lärarnes och lärarinnornas
samlingsrum i de finska skolorna ofta sett
Svensk Läraretidning och sålunda förmodar,
att dessa rader komma att läsas äfven i
Finland, ber jag att på detta sätt få till
alla dem, med hvilka jag kommit i
beröring, frambära min djupt kända tacksamhet
för det tillmötesgående och den utmärkta
vänlighet, jag af dem alla fått röna.
7. S.
LITTERATUR
Pompeji. Bilder från antikens värld af lektor
Johan Bergman. Sthm, Bohlin & k:i.
Utkommer i 10 rikt illustrerade häften ä
35 öre.
Det förfärliga Vesuviusutbrott, som ägde
rum den 24 augusti år 79 och i lava begrof
Pompeji, gjorde forskningen en stor tjänst:
därigenom blef det möjligt för arkeologen att
nära 2,000 år senare med egna ögon studera
romersk byggnadskonst och romerskt
hemlif i deras ursprungliga form.
Bland de många, som studerat det
åter-uppgräfda Pompeji, torde i vårt land lektor
Bergman vara den, som gjort det
grundligast och med de största förutsättningar att
kunna tränga till botten af detta studium,
tack vare hans mångsidiga, gedigna
klassiska vetande. Han har ock ett par år ledt
skandinaviska feriekurser i Pompeji och
själf deltagit i forskningsarbetena. Hans
namn är således en borgen för att detta
arbete är en i allo tillförlitlig vägvisare bland
dessa märkliga ruiner.
De redan utkomna häftena innehålla
bl. a. en svensk tolkning af
författaren Plinius den yngres mästerliga skildring
af den katastrof, som begrof Pompeji.
Arbetet behof ver knappast förordas - det
talar själft för sig. H. W-r.
Nytt i bokhandeln.
Det kristne haab. Efter den bellige skrift
fremstillet for Isegfolk af P. E. Benzon.
Köbenhavn, Lehmann & Stages forlag.
(Ehlenschlägers Aladdin. En folkelig
udlseg-ning ät: J. P. Kristensen-Randers.
Köbenhavn, Lehmann & Stages forlag.
Patriotismen och regeringen af Leo Tolstoy.
Sthm, Albert Bonnier. 50 öre.
Boströms bilderbok. En statsministers saga,
ritad af E. Forsström. Sthm, Albert Bonnier.
2 kr.
En barndomskärlek. En handelsbokhållares
historia af Johan Lindström. Sthm, Albert
Bonnier, l kr. 25 öre.
Fryxells berättelser ur svenska historien.
Na-tionalupplaga. Sthm, P. A. Norstedt & söner.
Haft. 2 o. 3 ä 30 öre.
Samlade skrifter af Zacharias Topelius. II:
Fältskäras berättelser. Haft. 17 o. 18 ä 50
öre. III: Saga och historia. Haft. 17 o. 18
ä 50 öre.
Viktor Rydbergs filosofiska föreläsningar.
Sthm, Albert Bonnier. 8:e haft. 8 kr.
Svenska minnen och bilder. Valda-skrifter
af N. P. Ödman. Sthm, Fahlcrantz & k:i.
Haft. 29-34 ä 35 öre.
Samlade berättelser af Ernst Ahlgreo. Sthm,
Albert Bonnier. Haft. 7 o. 8 ä 50 öre.
(Medddiander) oct fo.rtiå<ji<in,jar i bref ucii å oreikori,
sota icke äro undertecknade med afsäadarei»» narar. och
adress, lämnas v>t$n afseende.)
511. J. A. 1) och 2) Hvem förordnade om
undervisningens inställande? 3) Härom intet
stadgande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
