Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 52. (991.) 28 december 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 52
SVENSK LÄRARETIDNING.
899
i samma mån deras uppgift att i så
vidsträckt mån som möjligt göra allmogens
söner och döttrar delaktiga af nationens
ädlaste och sundaste bildningskapital blifvit
mera allmänt insedd och deras väckande
och fostrande inflytande blifvit uppenbar.
Det antal af omkring 50 folkhögskolor, som
vårt land för närvarande äger, kommer
sannolikt inom kort att tillökas med ännu
några att döma af de kraftiga enskilda
initiativ, som i det syftet under året tagits
af inflytelserika personer inom de två
norrländska län, som ännu äro i saknad af
dylika bildningsanstalter. Statsmakternas
benägenhet att fräruja deras utveckling
framgår af riksdagens beslut med anledning af
k. m:ts därom framställda proposition att
höja det till dem utgående årliga
statsbidraget till mer än dubbla det förutvarande
beloppet.
Att folkbildningsarbetet inom våra
nordiska grannländer varit stadt i kraftig
utveckling och att det uppbäres af den i
nationernas medvetande djupt rotade
öfvertygelsen om dess höga uppgift i samtidens
kulturella sträfvanden och särskildt för det
sociala nydaningsarbete, som det blir en af
det nya århundradets främsta uppgifter att
befordra, det framgår af hvad som blifvit
kändt genom den periodiska skolpressen
och det omedelbara andliga utbyte, som
ägt rum vid sommarens större Skolmöten.
Såsom den yngsta bland de allmänna
folkskollärareföreningarna i Norden ha vi i år fått
hälsa Finlands allmänna svenska
folkskollärare- och lärarinneförening, som
konstituerades sistlidna juni.
Det gångna året har, som man finner,
varit rikt på händelser, som äga ingripande
betydelse för folkbildningen. Några af de
mest betydelsefulla hafva nu, om ock blott helt
flyktigt, fått passera revy. Åtskilligt, som
därvid blifvit förbigånget, är nog af den
vikt, att det förtjänat en plats i den
meddelade skissen. Men vi vilja för denna
gång tillämpa den pedagogiska regeln att
icke hopa allt för mycket och mångahanda
på en och samma tafla. Dessutom äro
taflor af detta slag blott ett slags
ögonblicksfotografier af ett lif, stadt i rörelse.
Mycket af det, som i dag visar sig i bakgrunden
eller innehar någon annan mindre bemärkt
plats, har i morgon trängt sig fram i
förgrunden och påkallar uppmärksamhet.
Mycket af hvad som tilldragit sig och
som här ofvan berörts, har för
folkbildningsvännen utgjort en rik anledning till
glädje och tacksamhet för hvad som
vunnits och en orsak till ljust framtidshopp.
Och om äfven ett och annat inträffat, som
tett sig som hotande moln, så kan äfven
denna omständighet ha sitt goda med sig,
i det den pekar på nödvändigheten af, att
alla, som inse och behjärta den oerhörda
vikten af det pågående
folknpplysningssträf-vandet, måtte förena sina krafter i
gemensamt arbete och gemensam kamp för att
befordra detsamma, öfvertygade om, att
där-förutan ingen framgång vinnes. Bildningens
välsignelse åt alla i så rikt mått som
möjligt, de sociala olikheternas utjämnande i
högsta möjliga gradj det vare vår lösen vid
vårt inträde i det 20:e seklet l
J, G. Söderberg.
En hvar,
som vill ha reda på, hvad som
händer och sker inom skolvärlden, bör
skyndsamt å närmaste postanstalt
prenumerera på Svensk
Läraretidning för år
1901
Folkskolebudptens öfverflyttande
till stadsfullmäktige,
Folkskoleöfverstyrelsen härstädes har
i dag till k. m:t ingifvit följande
skrifvelse:
Till Konungen.
Uti underdånig skrifvelse den 20 april
1894 har öfverstyrelsen för Stockholms stads
folkskolor hemställt, att Eders k. m:t täcktes
föranstalta om J vidtagande af sådana
ändringar i gällande författningar angående
folkundervisningen i Stockholm och om
kyrkostämma och skolråd i Stockholm, att den
skyldighet att bygga och underhålla
folkskolelokaler, hvilken hittills ålegat
församlingarna, blifver en Stockholms stads
angelägenhet.
Med denna fråga, hvilken är på Eders
k. m:ts pröfning beroende, sammanhänger
nära en annan fråga, på hvilken
öfverstyrelsen härmed vill fästa Eders k. m:ts
uppmärksamhet.
De utgifter för folkundervisningen i
Stockholm, hvilka icke afse byggande och
underhåll J af folkskolelokaler, fördelas redan nu
å stadens skattskyldige invånare, utan
afseende å församlingsindelningen, efter
samma grunder som stadsutskylderna, men dessa
utgifter beslutas af församlingarna på
kyrkostämmor eller, om församlingarna stanna i
olika meningar, af kyrkofullmäktige. Det
torde emellertid numera vara allmänt er-
kändt, att kyrkostämmorna icke äro
lämpliga att utöfva denna beslutanderätt. De
röstberättigades antal, 5,400-17,000 inom
hvarje församling, är allt för stort, och
intresset för skolfrågan hos de flesta af dem
allt för litet. Besluten komma att
dikteras af en ringa bråkdel af de
röstberättigade och kunna lätt blifva beroende af
tillfälligheter.
Enligt öfverstyrelsens mening bör
beslutanderätten i dessa frågor öfverlämnas åt
stadsfullmäktige. Öfverstyrelsen har i följd
häraf och med anslutning till sin i
skrifvelsen den 20 april 1894 uttalade mening
angående utgifterna för byggande och
underhåll af skolhus uppgjort förslag till
lag-stadganden, enligt hvilka beslutanderätten
öfver folkskolebudgeten i dess helhet skulle
tillkomma stadsfullmäktige. Därvid har
öfverstyrelsen utgått från förutsättning, dels
att gemensamheten i fråga om skyldighet
att bygga och underhålla skolhus kommer
att omfatta staden i dess helhet, och att
sålunda icke, såsom blifvit ifrågasatt, vissa
församlingar skola mot ersättning af staden
fullgöra denna skyldighet, och dels att, då
öfverenskommelser icke synas kunna träffas
mellan stadsfullmäktige och samtliga
församlingarna om rätt för staden att på
erbjudna villkor öfvertaga nu befintliga
skolhus, denna rätt bör fastställas genom lag.
Ifrågavarande förslag, hvilka härmed
öfverlämnas, äro afsedda att ersätta de
bestämmelser i stadgan angående
folkundervisningen i Stockholm den 27 september
1861, hvilka kunna anses vara af
kommunallags natur. Bestämmelsen att såsom
bidrag till kostnaderna för folkundervisningen
må upptagas en personlig afgift har dock
ansetts böra bortfalla. Hvad samma stadga
innehåller af administrativ lags natur skulle
ersättas med en ny stadga, till hvilken
öfverstyrelsen redan af lämnat förslag.
På grund af hvad sålunda anförts får
öfverstyrelsen i underdånighet hemställa,
att Eders k. m:t täcktes föranstalta
om sådana ändringar i för Stockholm nu
gällande författningar, att beslutanderätten
jämväl öfver den för församlingarna
gemensamma folkskolebudgeten kommer att
Öfverflyttas å stadsfullmäktige.
(Underskrifter.)
Förslag till
Förordning angående folkskoleväsendet
j Stockholm.
Med upphäfvande af stadgan angående
folkundervisningen i Stockholm den 27
september 1861 förordnas som följer:
§ i-
Folkskoleväsendet i Stockholm utgör en
angelägenhet, hvilken staden såsom kommun
har att vårda.
Folkundervisningen skall ordnas på det sätt,
som i särskild af konungen utfärdad stadga
bestämmes.
§2.
Då denna förordning träder i kraft,
öfvergår de territoriella församlingarnas rätt till
folkskolebyggnaderna med därtill hörande
tomter å staden, hvaremot staden öfvertager
betalningsskyldigheten för de lån,
församlingarna hvar för sig upptagit för folkskole-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
