Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2. (993.) 9 januari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 2
Helena Maria Höökenberg.
-h
Efter en långvarig sjukdom afled den 3
dennes å Stockholms sjukhem lärarinnan
vid Klara församlings folkskola härstädes
Helena Maria Elisabet Höökenberg i en
ålder af 53 år.
Hon tillhörde den år 1898 på manssidan
utgångna adliga ätten Höökenberg och var
dotter till löjtnant K. E. Y. Höökenberg
och hans maka, född Lindberg. År 1868
aflade fröken Höökenberg
fölkskollärarinne-examen härstädes, anställdes samma år
såsom e. o. lärarinna vid Klara^folkskola och
vann där ordinarie anställning 1874. Vid
denna skola har hon allt sedan dess oafbrutet
i öfver 30 år nitiskt och plikttroget
utöfvat sin verksamhet, till dess hennes krafter
brötos och hon lades ned på sjukbädden.
Fröken Höökenberg ägnade sig med
lefvande intresse och framstående skicklighet
helt och fullt åt sitt ansvarsfulla
lefnadskall. Det var under sjukdomens dagar
hennes största sorg, att hon nödgades vara
overksam, och hennes käraste förhoppning,
att hon en gång skulle få återupptaga
skolarbetet. Genom sitt blida och sympatiska
väsen förvärfvade hon allas tillgifvenhet
såväl inom kamratkretsen som bland den
talrika lärjungeskara, som växt upp under
hennes vård. Hvile hon nu i frid från
sjuklägrets plågor och lidanden och från
den långa arbetsdagens sträfvan och möda!
Jordfästningen ägde rum sistlidna
söndag i sjukhemmets graf kor i närvaro af
ordföranden och medlemmar i församlingens
skolråd, en talrik krets af kvinnliga och
manliga kamrater samt forna lärjungar.
Pastor Bergö höll med anslutning till Matt.
ev. 18: 10 ett högstämdt griftetal, däri han
med varmt erkännande onmämde den
hädangångnas trägna och långa arbete i skolans
tjänst. Efter jordfästningen fördes kistan,
som var höljd med blommor och kransar
från skolrådet, kamrater och forna lär-
jungar ut till Nya kyrkogården, hvarvid
vägen togs förbi Klara folkskola, där
flaggorna voro hissade på half stång.
Hj. B.
SVERIGES ALLMÄNNA
FOLKSKÖJ1ÄRAREFÖRENING
Centralstyrelsens årsmöte
tog sin början torsdagen den 3 januari och
fortgick fem dagar. Närvarande voro
samtliga nio centralstyrelseledamöter (E.
Hammarlund, J. Gr. Söderberg, Alexander
Jonsson, J. J. Dalström, Fridtjuv Berg, Alfr.
Dalin, J. Franzén, Joh:s Johansson och
Anna Lessel).
Till ordförande för 1901 omvaldes Emil
Hammarlund i Stockholm, till vice
ordförande J. G. Söderberg i Lidköping, till
sekreterare Alexander Jonsson i Stockholm
och till kassaförvaltare J. J. Dalström i
Stockholm.
Till ledamöter af verkställande utskottet
utsagos de i Stockholm boende
centralstyrelseledamöterna, nämligen Hammarlund,
Jonsson, Dalström och Berg.
Vid mötet behandlades omkring 60
särskilda ärenden. För några bland de viktigaste
lämnas här en sammanträngd redogörelse.
Vanartade ochTsedligtlförsummade barns
behandling1.
Med anledning af
tvångsuppfostringskom-mitténs förslag i fråga om behandlingen af
vanartade och sedligt försummade barn hade
centralstyrelsen utsändt denna fråga till
kretsföreningarnas hörande, och har enligt till
centralstyrelsen inkomna protokollsutdrag
ärendet blifvit behandladt af 210
kretsföreningar.
Af dessa hafva 4 beslutat att icke göra
något uttalande i frågan. Öfriga 206
kretsföreningar hafva samtliga förklarat sig gilla den
af kommittén föreslagna ändringen af
folkskolestadgans § 42 mom. 3 i syfte att
omöjliggöra sådana olämpliga
reglementsbestäm-melser, som nu flerstädes lägga hinder i
vägen för ett rätt utöfvande af skolans
uppfostrande verksamhet.
202 kretsföreningar hafva ansett, att den
kommunala uppfostringsyrnyndighetens
verksamhetsområde bör vara skoldistriktet,
medan 2 kretsföreningar icke gillat denna
inskränkning och 2 ej härom yttrat sig.
De 206 kretsföreningar, som uttalat sig i
frågan, hafva samtliga förklarat sin
anslutning till de af kommittén förordade
åtgärderna för barnets tillrättaförande. En
kretsförening anser dock >fosterhem> mindre
lämpliga, och en annan ställer sig tveksam
angående de föreslagna bestämmelserna om
barnets skiljande från föräldrarna.
De af kommittén föreslagna
hufvudgrunderna för bestridandet af kostnaderna för
omhändertagandet af vanartade och sedligt
försummade barn hafva rönt gillande af 169
kretsföreningar. 5 hafva ansett, att staten
borde vidkännas hela kostnaden, 6 att största
delen af utgifterna borde bestridas af staten,
9 att kostnaderna borde bestridas af staten
samt i mån af tillgång äfven af de för
barnets försörjning ansvarige, 7 att kostnaderna
borde åligga föräldrar och målsmän till det
belopp, § 30 i kommitterades förslag uppgif-
ver, men i öfrigt staten. Öfriga
kretsföreningar hafva antingen icke yttrat sig
angående kostnaderna eller framställt olika
meningar om dessas fördelning mellan stat och
kommun samt beträffande särskilda slag af
räddningsanstalter.
Endast 16 kretsföreningar hafva uttalat sig
för den af kommittén föreslagna
barnavårds-nämden. Af de öfriga hafva 181 uttryckligen
anslutit sig till reservantens förslag, att
befattningen med vanartade och sedligt försummade
barn må odeladt tillkomma skolrådet. 2
kretsföreningar hafva ansett, att för städer och andra
större samhällen särskild barnavårdsnämd
borde kunna utses, därest så befunnes
nödigt, hvarjämte 2 kretsföreningar hafva
uttalat som sin mening, att kommunen borde
få välja mellan skolråd och barnavårdsnämd.
4 kretsföreningar hafva beslutat att i fråga
om barnavårdsnämden icke göra något
uttalande.
Frågan om tillrättaförande af vanartade
och sedligt försummade barn har omfattats
med lifligt intresse, och ett 50-tal
kretsföreningar hafva afgifvit yttranden jämväl i
andra afseenden än rörande ofvan angifna
hufvudpunkter i
tvångsuppfostringskommit-téns betänkande.
En kretsförening uttalar sig mot den af
kommittén ifrågasatta delningen af de större
skoldistrikten i särskilda mindre
barnavårdsområden, emedan en sådan delning skulle
minska förordningens effektivitet och göra
det möjligt för tredskande föräldrar och
målsmän att genom systematiskt flyttande
undandraga sig den tillsyn, lagen ville åstadkomma.
Allmänt uttala krets föreningarna
tillfredsställelse med kommitténs arbete jämte
förhoppning därom, att en lag i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med kommitténs förslag
med snaraste måtte komma till stånd.
Kraftigt framhålles som ett önskemål, att ett
tillräckligt antal räddningsanstalter, sådana
kommittén föreslagit, i den närmaste framtiden
blifva inrättade.
En kretsförenibg anser, att staten borde
för ändamålet afgiftsfritt upplåta den
tillhöriga domäner, och en annan uttalar den
önskan, att frågan om >skyldighet för hvarje
län att för sitt område inrätta minst ett
skyddshem framföres till riksdagen i enskild
motion».
Ett par kretsföreningar förorda
upprättandet af åkerbrukskolonier.
Eftertryckligt betonas nödvändigheten af
. en verksam inspektion, hvilken borde
utsträckas till ett öfvervakande af att skolråden
fullgöra sina skyldigheter i fråga om
vanartade och sedligt försummade barn. Vid
bestämmande af åtgärder för tillrättaförandet
af sådana barn borde läraren äga
vederbörligt inflytande.
Flera kretsföreningar framhålla vikten af
att den blifvande lagen göres tillräckligt
effektiv, »så att den lokala myndigheten ej
kommer att stå alldeles maktlös gent emot
trédskande föräldrar och barn».
Under erinran därom, att en mäktigt
bidragande orsak till att barnen blifva sedligt
försummade och vanartade är en allt för tidigt
afslutad skolgång, hvaraf följer, att barnen
oftast lämnas utan vård och tillsyn under
den för deras utveckling mest kritiska
perioden, föreslå flera kretsföreiiingar, att tiden
för lärjunges afgång från folkskolan
framflyttas, att fortsättningsskolor inrättas inom
hvarje skoldistrikt, att fortsättningsskolan
göres obligatorisk samt att goda, för barn och
ungdom afsedda bibliotek inrättas.
Centralstyrelsen beslöt, att en
sammanfattning af kretsarnas uttalanden i ämnet
skulle järnte centralstyrelsens eget utlåtande
inlämnas till k. m:t.
Den pedagogiska litteraturen.
Från Göteborgskretsen hade till
centralstyrelsen ingått en motion (se förra numret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
