- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 20:e årg. 1901 /
40

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (994.) 16 januari 1901 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40

S7ENSK LÄKARETIDNING.

Nar 3

I ett längre, varmhjärtadt anförande
uttalade prosten Wihlborg sina välönskningar
för l är are kår en, hvars verksamhet liksom
skolans utveckling han framgent skulle följa
med vänskap och intresse, oaktadt han nu
sade lärarne sitt farväl,

T samlad trupp följde festdeltagarne sin
hedersgäst till stationen, och då
Sölvesborgståget afgick, höjdes för den afresande forne
förmannen ett hjärtligt lefve, åtföljdt af ett
kraftigt hurra.

Ingen förhöjning i
folkskoleinspektörsarvodena. Med
öfverläm-nande af en utaf folkskoleinspektörerna
inom Västerås stift C. Gr. Åström, J. E.
Janson, L. J. Z. Leksell och J. A.
Thunberg undertecknad ansökan om förhöjning
i de till dem utgående arvoden har
domkapitlet hos k. m:t gjort framställning i
berörda afseende. Vid föredragning af detta
ärende har k. m:t funnit framställningen
icke föranleda någon k. m:ta åtgärd.

Statsbidrag för kortare tid än

åtta månader. Fore år 1898 gällde det
stadgandet, att såsom villkor för statsbidrag
för läraretjänst fordrades . åtta månaders
läsning om året utom bland annat i det fall,
att ny skola inrättats så sent på året,
att undervisningen ej kunnat fortgå hela
den stadgade tiden. Genom k. kungörelsen
den 28 maj 1897 ändrades detta »ny skola»
till »ny läraretjänst eller ny skola».

Åtskilliga anmärkningar hafva tid efter
annan af kammarrätten blifvit gjorda mot
åtskilliga länsstyrelser, därför att dessa före
år 1898 utbetalt statsbidrag äfven om icke
ny »skola» upprättats utan - såsom det
vanliga är i städer och större samhällen –
ny läraretjänst tillkommit under året. De
senast framställda anmärkningarna gälla f
oljande skoldistrikt för år 1896:

Landekrona, en e. o. folkskollärarinna och
en småskollärarinna, hvilka tjänstgjort
höstterminen (statsbidrag sammanlagdt 244 kr.
42 öre);

Helsingborg, en e. o. folkskollärare och en
e. o. folkskollärarinna (340 kr.);

Bjuf,, Mim., en biträdande lärarinna (88 kr.
24 öre);

Höganäs, Mim., en e. o. folkskollärare (200
kr.);

Linköping, en e. o. folkskollärare (185 kr.
50 öre).

Kammarrätten har i samtliga dessa fall
ålagt vederbörande att återbära hela
statsbidraget. På grund af ansökningar af
skolråden har emellertid k. m:t medgifvit, att
frågan om återbärande af större del af det
utanordnade lönetillskottet än beloppet af
det anmärkningsarvode, som må
kammarrättens revision tillkomma, må förfalla.

- Alldeles liknande har utgången blifvit
äfven i följande fall:

Lycksele, Vbtn, fyra vid mindre folkskola
anställda lärarinnor, hvilka af gingo vid slutet
af Vårterminen 1894, hvarefter under
höstterminen inga lärarekrafter kunde erhållas (434
kr. 28 öre). ,

Skolrådet fick behålla statsbidraget med
undantag af anmärkningsaryodet.

- Försiktigare har skolrådet i Kåneå,
Nbtn, varit. Undervisningen måste på grund
af bristande lärare inställas i fyra mindre

folkskolor under vårterminen 1900. För
höstterminen , lyckades skolrådet skaffa två
oexaminerade lärarinnor. Skolrådet begärde
hos k. m:t att få statsbidrag för dessa
lärarinnor under höstterminen, och härtill har
k; m:t lämnat bifall, hvadan
anmärkningsarvode ej kan komma i fråga. Skolrådets
begäran att under samma förhållande få
statsbidrag äfven för 1901 ansågs icke för
närvarande böra föranleda till något k. m:ts
yttrande, (Tiden är ju nämligen icke ännu
inne att rekvirera statsbidrag för 1901, och
förhållandena kunna innan dess ändra sig.)

Läkarebetyget var ej lagenligt.

Vid granskning af Malmöhus läns landsbofc
för år 1896 anmärktes inom kammarrätten,
att till skolrådet i, Landskrona för aflönande
af vikarie för ordinarie folkskollärarinnan
Vilhelmina Hedv. Charl. Kinnman, hvilken
enligt läkarebetyg den 9 nov. 1895 på grund
af allmän svaghet med ofta påkommande
hufvudvärk för hälsans vårdande varit i
behof af tjänstledighet under vårterminen
J 896, utbetalats statsbidrag för 157 dagar,
med 261 kronor 67 öre, ehuru det i § 2
af k. kungörelsen den l juni 1894 för
erhållande af statsbidrag till aflönande af
vikarie stadgade villkor, att den ordinarie
läraren eller lärarinnan erhållit ledighet på
grund af sjukdom, som enligt låkarébetyg
vore af sådan beskaffenhet,, att densamma
gjorde läraren eller lärarinnan oförmögen
att vederbörligen uppehålla sin tjänst utan
att dock för all framtid hindra hans eller
hennes återinträde i tjänstgöring, icke blifvit
i förevarande fall uppfylldt. På grund häraf
förklarade kammarrätten att nämda 261 kr.
67 öre skulle till statsverket återbäras.

Skolrådet i Landskrona anförde häröfver
besvär hos k, m:t, som emellertid den 21
sistlidna december ej funnit skäl att i
kammarrättens utslag göra ändring.

Klagomål angående en upphäfd

varning. Skolrådet i Orsa församling
beslöt den 16 november 1899 tilldela
folkskollärarinnan vid Kårgärde skola Karolina
Palmén varning enligt 32 § folkskolestadgan.
Domkapitlet i Västerås, hvarest P. besvärade
sig, upphäfde varningen. Öfver detta
domkapitlets utslag klagade handlanden P.
Vik-ner i Orsa hos, k. m:t, som den 21 sistlidna
december lämnat besvären utan afseende.

Tredje förslagsrummet skall

fyllas. Inom Ö. Fågelviks församling hade
till en ledig ordinarie folkskollärarebefattning
anmält sig endast två sökande, som af
skolrådet förklarades kompetenta och uppsattes
å förslag, hvarjämte skolrådet beslöt föreslå
kyrkostämman att åtnöjas med. det
ofullständiga förslaget. Stämman beslöt först
att annonsera efter en tredje kompetent
sökande till tredje förslagsrummet, men strax
därefter beslöts att de å förslaget uppförde
skulle skiljas från förslaget och att af nya
sökande skulle fordras kompetens äfven till
klockare- och organistbefattningarna,
hvarjämte beslut fattades, att de sålunda förenade
tjänsterna skulle ledigförklaras först vid
nuvarande klockaren-organistens afgång.

Häröfver anfördes tovar hos
domkapitlet i Karlstad under påpekande,

att kyrkostämman lagligen beslutat att
.annonsera efter kompetent sökande till tredje
förslagsrummet; att en förändring af
kompe-tensyillkpren för de redan å förslaget
uppsatta strede mot enskild mans rätt; att
frågan om förening af folkskollärare-,
klockare-och organisttjänsterna icke varit förberedd
af kyrko- och skolråd och ej heller omnämd
i kungörelsen till stämman,, hvarför den ej
hört under dess behandling; att denna
förening af tjänsterna utan domkapitlets bifall
vore lagstridig, hvadan yrkades upphäfvande
af besluten.

Med gillande af besvären har domkapitlet
förständigät skolrådet att i enlighet med §
20 mom. 2 i folkskolestadgan låta ånyo
kungöra den ifrågavarande folkskollärarebefatt
ningen till ansökan ledig för erhållande af
kompetent sökande till tredje förslagsrummet.

Statens resestipendier för
folkskollärare sökas yttermera af
nedanstående lärare:

från Skara stift: A. Th. Vahlström i Sköfde/
A. Johansson i Remmene,, P.,J. Viklund i
Karlsborg, A. Jörlander i Lidköping, K. E.
Håkansson i Börstig och J. A. Andrén i Hjo;

från Göteborgs stift: J. E. Slätt, A. E.
Magnusson och J. Lindqvist i Göteborg, C. E.
Nyman i Asige, Hall., J. Johnsspn i Köinge,
Krister Hagström i Säf ve och P. E. Nyström
i Västerlanda.

Göteborgslärarnes lönefråga. Vi

omnämde i föregående nummer, att
folkskolestyrelsen i Gröteborg, med anledning af
grosshandlaren P. Em. Lithanders motien
rörande folkskollärarnes löneförhöjning,
hemställt, att därest stadsfullmäktige ville bifalla
motionen och tillerkänna folkskollärarne i
första och andra lönegraden den dem för
1901 beviljade löneförhöjningen äfven för
år 1900, fullmäktige måtte bevilja enahanda
förmån äfven åt öfriga å folkskolestyrelsens
stat upptagna löntagare, för hvilket ändamål
ett belopp af 17,361 kronor erfordrades
utöfver det styrelsen för 1901 beviljade anslag.
Då ärendet den 10 dennes förevar i
stadsfullmäktige, uppstod en stunds diskussion.

Hr Lithander talade för sin motion och
förordade d^n retroaktiva förhöjningen. Det
vore hårdt och knappast rättvist, att de
svagast aflönade lärarne skulle längst få vänta
på aflöningen. Flera städer hade redan
beviljat högre löner än de, som nämda lärare
hade året förut, och alla 30 lärarne hade
enhälligt förklarat, att de, icke utan stora
bekymmer och ’försakelser kunnat draga eig
fram under det gångna året. Det vore ej
öfverensstämmande med traditionerna i
Göteborg att möta en behjärtansvärd ödmjuk
framställning med ett bleklagdt nej.
J^olkskole-styrelsen borde hafva inskränkt sig till att
yttra sig öfver idén till densamma
remitterade motionen oeh ej blandat in något annat.
Dess hemställan om en höjning å 17,361 kr.
skulle ej beviljas, då giltiga skäl därför ej
förelåge, och det visste styrelsen väl. De
lärare, som styrelsens- hemställan gäller, fingo
redan 1900 löneförhöjning liksom i år, och
de hade ej begärt någon ytterligare
förhöjning. Täl:n hade alltid beklagat, att lönerna
voro för njuggt "tilltagna för både
läroverks-och folkskol lärarne, ty deras uppgift vore allt
för maktpåliggande för att ej samhället skulle
beakta frågan om deras löner. Yrkade bifall
till motionen.

Eektor Röding försvarade styrelsen. Den
hade tagit hänsyn till motionen men ansett
sig böra tänka på alla under densamma hö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:44:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1901/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free