Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10. (1,001.) 6 mars 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
SVENSK LÄEARETIDOTNG.
N:r 10
serande gatulifvet. De.t har äfven
iakttagits, att då barnen icke haft tillfälle att
deltaga i leköfningarna, leken likväl
upptagit deras intresse och varit föremål för deras
samtal samt att deras sinne sålunda
blifvit mindre tillgängligt för lockelse från
sedligt förvildade kamrater. De barn, som
deltagit i sommarens leköfningar, hafva också,
sedan höstterminen börjat, med framgång
gjort sina kamrater förtrogna med lekar,
som de fått lära, och grupper af barn, som
på egen hand öfva lek, uppträda alltmer på
tillgängliga lekplatser, exempelvis på
Ladugårdsgärdet.
Beträffande lekens lifsvillkor, lekplatser,
framhålles det såsom önskvärdt för lekens
framtida betryggande, att flera lekplatser
anordnas och detta just i våra parker, så
att de blifva centralt belägna, att
lekplatserna utgöras af gräsmattor, vårdas med
största omsorg och användas uteslutande till
lekplatser samt väl skyddas af polisen.
Skolbråket i Gunnarsnäs inför
k. m:t. Som nyligen omnämts, har
domkapitlet i Karlstad genom utslag den 19
sistl. januari fastställt Gunnarsnäs skolråds
beslut den 11 september 1899 att skilja
folkskolläraren därstädes Gustaf Bergman
från hans befattning. Detta mål har nu
af B. dragits under k. m:ts pröfning, i
det han öfverklagat domkapitlets utslag.
Hans besvärsskrift, som nyligen remitterats
till domkapitlet, är enligt Karlstadstidningen
i, hufvudsak af följande lydelse:
Till stöd för det öfverklagade beslutet har
endast anförts, att den varning, som skolrådet
den 9 juli 1897 funnit sig befogadt att tilldela
mig, och hvilken varning efter klagomål af
mig blifvit af k. m:t den 30 dec. 1898
fastställd, , skulle befunnits fruktlös.
Då folkskolestadgan medgifver rättighet till
besvär öfver beslut om varning, följer däraf,
att varningen icke får anses vara mig
tilldelad, förr än genom delgifning af laga kraft
ägande beslut. Men sådan delgifning har,
såsom handlingarna i målet visa, icke ägt rum,
innan skolrådets beslut att skilja mig från
tjänsten fattades, hvadan skolrådets beslut af
den 9 juli 1897 väl ej bör kunna redan den
11 sept. åberopas såsom giltig grund för
beslut om afsättning. Innan den beslutade
varningen vunnit laga kraft och gått i
verkställighet, är det nämligen hvarken för skolrådet
eller någon annan möjligt att konstatera,
huruvida varningen skulle visa sig fruktlös. Den
varnade måste få tillfälle att tillgodogöra sig
varningen och rätta sig; afsättning får därför
ej af skolrådet beslutas, innan varning, i
behörig ordning beslutad, gått i verkställighet
och den sålunda mottagna varningen därefter
verkligen befunnits fraktlös. Detta är
tydligen folkskolestadgans mening; och redan af
detta skäl kan beslutet om min afsättning
icke vara lagligt.
Härtill kommer, att det öfverklagade
beslutet tillkommit, utan att jag dessförinnan
på något sätt fått kännedom om hvad man
mot mig haft att anmärka, hvadan jag icke
kommit i tillfälle att däröfver förklara mig.
Hvarken före beslutet om afsättningen eller
ens vid dess fattande eller i det därom förda
protokollet har man funnit nödigt att ens
uppgifva, långt mindre ådagalägga, i hvilka
stycken jag skulle felat eller visat mig
oemottaglig för rättelse. Äfven häruti synes mig
beslutet om afsättningen vara olagligt; ty ett
sådant beslut bör väl liksom hvarje annan
dom fällas på skäl och lag och ej på
godtycke; och ingen bör dömas ohörd. Först i
skolrådets till domkapitlet afgifna förklaring
öfver mina besvär göras några försök att
framlägga grunder för beslutet, hvilka
grunder likväl fortfarande sakna bestyrkelse och
af mig till riktigheten bestridas. Särskildt
mot påståendet om bristande skicklighet vill
jag erinra, att de af skolrådet själft för mig
utfärdade betyg under tiden mellan beslutet
om varningen och beslutet om afsättningen
angifva en förbättring: den 21 sept. 1897 gaf
man mig betyget »försvarlig», men den 2.6
april 1898 »godkänd».
Vidare tillåter jag mig att mot det
öfverklagade beslutet erinra, att åtminstone en af
de personer, som däruti deltagit, nämligen
vice ordföranden, kapten Wittrock, bort anses
j af vig såsom min vederdeloman, dels såsom
svarande i den i skolrådets förklaring
omförmälda, den 7 dec. 1898 påbörjade rättegången
mot W. och Anngren, hvilken rättegång nu
beror på pröfning af Göta hofrätt, där
komminister A. besvärat sig öfver honom ådömd
värjemålsed, dels ock såsom jämte Anngren
kärande i en den 5 jan. 1899 vid Nordals
häradsrätt mot mig påbörjad brottmålsprocess,
däri rätten den 28 febr. 1900 ogillat åtalet
och förpliktat Wittrock och Anngren att
godt-göra min rättegångskostnad.
, Genom hvad nu anförts torde jag hafva
visat, att det öfverklagade beslutet icke är
lagligt och rättvist, hvadan jag i
underdånighet vågar anhålla, att det måtte upphäfvas.
Vid förnyadt öfvervägande af mina
föregående yttranden i ärendet har jag emellertid
funnit åtskilligt, som jag nu med ledsnad
måste erkänna vara mindre lämpligt och
mindre väl öfvertänkt. Öfver hvad jag
därvid i ett eller annat afseende kan hafva
förgått mig mot mina motparter, uttalar jag
härmed mitt uppriktiga beklagande; och vågar
såsom en, om också otillräcklig ursäkt
åberopa minj sjukdom och den lätt förklarliga
oro, hvari jag blifvit försatt. Efter
mångårigt, sträfsamt och slitande arbete, hvarunder,
ända tills komminister Anngren blef min
förman, min duglighet och oförvitlighet städse
vunnit erkännande, ser jag nu mig och min
familj hotade med fullständig ruin. Det är
väl då ej underligt, om jag vid försvar för
min välfärd och mitt goda namn kunnat göra
mig skyldig till öfverdrifna och olämpliga
uttryck, helst i betraktande af att mina
.motparter, hvilka väl bort äga större insikter än
jag och som bort se saken med större lugn,
synas hafva’ gjort sig skyldiga till ännu
svårare förlöpningar mot mig.
Statsbidrag för kortare tid än
åtta månader. Skolrådet i Hedesunda
församling anhöll hos länsstyrelsen i
Gäfleborgs län att för år 1900 utbekomma
lönetillskott för aflönande af lärarinnorna Klara
Johanna Bohman och Emrika Kristina
Elisabet Hällgren med 266 kr. 67 öre för den
förra och 200 kr. för den senare. Då vid
rekvisitionens granskning å landskontoret
anmärkts, att undervisningen vid den skola,
där bemälda lärarinnor varit anställda, icke
syntes hafva fortgått åtta månader af året,
vägrades statsbidrag.
Skolrådet anförde besvär och påpekade,
att undervisningen vid ifrågavarande skola
visserligen ej pågått under vårterminen mer
än tre månader, men att denna omständighet
ej berott på någon försumlighet från
skolrådets sida utan därpå att, oaktadt flera
försök att erhålla vikarie för den under nämda
termin tjänstlediga ordinarie lärarinnan
Bohman af skolrådet blifvit gjorda, vikarie dock
ej kunnat erhållas för längre tid än ofvan
blifvit sagdt.
K. m:t har medgifvit, att utan hinder
däraf, att undervisningen vid ifrågavarande
skola icke blifvit under år 1900 meddelad
hela den i lag stadgade tid, lönetillskott
för bemälda lärarinnor må utgå för den del
af året, under hvilken undervisningen i sko-
lan pågått, till följd hvaraf länsstyrelsen
äger att målet ånyo företaga och därmed
vidare lagligen förfara.
Statsbidrag för oexaminerade
Vikarier. Skolråden i Foss och
Svarteborgs församlingar hafva hos k. m:t
anhållit,
att enär en ordinarie
folkskollärarebefattning inom hvartdera distriktet af brist på
sökande icke kunnat under år 1900
återbesättas och undervisningen vid skolorna måst
uppehållas af oexaminerade vikarier, till följd
däraf att examinerade vikarier icke kunnat
erhållas, församlingarna, som för förra halfåret
fått till sig utanordnade lönetillskott för två
oexaminerade Vikarier, men förvägrats hos
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län begärdt
dylikt lönetillskott för senare halfåret, måtte
förklaras berättigade att jämväl under senare
halfåret erhålla lönetillskott.
K. m:t har medgifvit, att den
omständigheten, att oexaminerade vikarier måst
under hela året 1900 uppehålla undervisningen
vid ifrågavarande skolor, icke må utgöra
hinder för församlingarna att utbekomma
lönetillskott, för dessa vikariers aflönande;
ägande länsstyrelsen alltså att till pröfning
och afgörande företaga frågan om
utbetalande af de sökta lönetillskotten för senare
delen af år 1900.
Delning af klockaretjänst. Konga
och Asks församlingar beslöto den 17 april
1900 å gemensam kyrkostämma,
att den för församlingarna gemensamma
klockaretjänsten, hvars innehafvare den 7 mars
1900 aflidit, skulle delas samt klockaretjänsten
i hvardera församlingen förenas med
folkskolläraretjänst, därvid det inom Asks socken
belägna klockarebostället, till hvilket båda
församlingarna ansågos äga lika rätt, skulle
genom församlingarnas försorg på så
förmånliga villkor som möjligt utarrenderas samt
af-komsten däraf, beräknad till 200 kr. årligen,
lika fördelas mellan församlingarnas båda
klockare, hvilka dessutom skulle äga att
kontant uppbära, klockaren i Konga församling
250 kr. och klockaren i Asks församling 200
kr., med skyldighet för dem att hvar inom
sin församling mot de sålunda bestämda
lönerna jämväl utan vidare ersättning bestrida
organist- och kyrkosångarebefattningen.
Lunds domkapitel, som fann lönerna för
små för att kyrkosången och kyrkomusiken
skulle ens tillnärmelsevis nöjaktigt
uppehållas och ansåg det ej kunna lagligen
medgifvas församlingarna att på föreslaget sätt
förfoga öfver klockarebostället, afstyrkte
bifall till ansökningen, men kammarkollegium
fann anledning tillstyrka bifall till den sökta
delningen under villkor att, sedan särskild
klockare blifvit inom hvardera församlingen
anställd, det i Asks församling belägna
klockarebostället blefve på författningsenligt
sätt af länsstyrelsen i Malmöhus län och
domkapitlet i Lund utarrenderadt med
skyldighet för församlingarna att, därest årliga
arrendeafgiften, hvaraf klockarne skulle äga
uppbära hälften hvardera, komme att
understiga 200 kr., erlägga skillnaden.
K. m:t har funnit godt bifalla hvad
kollegium sålunda tillstyrkt.
Bostadsbråket i Slaka. Som vi flera
gånger omnämt, pågår tvist mellan Slaka
församling i Östergötland och fölkskollära-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
