Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 14. (1,005.) 3 april 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 14
SVENSK LÄRARETIDNING.
237
Biskop Billing försvarade däremot ifrigt
utskottets förslag. TaLn hade trott, att det nu
borde vara slut med de ändlösa
omreglering-arna och förhöjningarna i
folkskollärarelöner-na. Staten hade ingen anledning att deltaga
i den kapplöpning, som på detta område ägt
rum mellan städerna utan borde oberoende
häraf bestämma sina lärares löner. Om lönerna
vid seminariernas öfningsskolor ej ansåges
tillräckliga enligt utskottets förslag, borde
seminariestäderna lämna bidrag, så att lönen
blefve lika hög som för öfriga folkskollärare
i hvardera staden. Det vore nämligen dessa
städer, som hade väsentlig nytta af
seminarieöfningsskolorna. Tal:n ville ej gå längre
än som varit nödvändigt och yrkade därför
bifall till utskottets hemställan.
Statsrådet Claeson försvarade regeringens
förslag och hoppades, att kammaren
åtminstone måtte bifalla hr liodhes förslag. Detta
vore det allra minsta, som behöfdes för att
kunna vid seminariernas öfningsskolor få
behålla dugliga lärarekrafter.
Läroverksadjunkten Törner från Växjö
instämde i biskop Billings beklagande, att
folkskoll aram e ej vore nöjda och att de genom
sin sammanslutning så högt drifvit upp sina
löner. I likhet med biskop Billing ville han
ej gå längre än som var nödvändigt. Men
under föreliggande omständigheter vore det
enligt tal:s mening nödvändigt att gifva
samma löner som i städerna, enär dessa så
viktiga öfningsskolor eljest ej kunde påräkna
de bästa lärarekrafterna. Yrkade därför
bifall till hr Eodhes förslag.
Biskop Rodhe framhöll ytterligare, huru
ogynnsamt ställda de ifrågavarande lärarne
skulle blifva, om utskottets förslag antoges.
Med 68 röster mot 35 antogs därpå
utskottets hemställan. Minoriteten röstade för
hr Eodhes förslag.
I andra kammaren, där frågan ej
förekom förrän på aftonen, erhölls ordet först af
hr E. Hammarlund, som framställde det
medlingsförslaget mellan k. m:ts och
statsutskottets hemställanden, att begynnelselönen
skulle enligt utskottets förslag förblifva vid
1,500 kr., att likaledes enligt utskottets
förslag tre ålderstillägg skulle utgå, men att
hvartdera ålderstillägget bestämdes till 300 kr.,
hvarigenom slutlönen skulle blifva densamma
som enligt k. m:ts förslag eller 2,400 kr.
Lönerna skulle därigenom blifva 1,500, 1,800,
2,100 och 2,400 kr., d. v. s. alldeles samma
löner, som nu utgå i sju svenska städer
(Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Gäfle,
Helsingborg och Hernösand) men lägre än i
en stad (Sundsvall).
Utskottet anför, att endast i två af de städer,
där manliga seminarier äro förlagda,
begynnelselönen uppgår till 1,500 kr., men i
verkligheten gäller detta om tre af dessa städer.
Slutlönen skulle enligt utskottets uppgift
endast i två af de åsyftade städerna vara högre
än 2,100 kr.; i verkligheten vore det dock tre
städer. Men lärarne vid öfningsskolorna vore
ju ej bundna vid dessa städer; de kunde söka
i hela Sverige. Och om utskottets förslag
antoges, skulle det ställa sig särdeles
ofördelaktigt för de ifrågavarande lärarne.
Begynnelselönen för folkskollärarne vore nämligen
lika hög eller högre i 12 städer, medan åter
slutlönen blefve högre i icke mindre än 16
städer.
TaLn utvecklade af hvilken betydelse
seminariernas öfningsskolor vore för
folkundervisningen. Och dock äro f. n. deras lärare sämre
ställda än folkskollärarne i 30 svenska städer.
Lärarne hade emellertid stannat kvar i
-förhoppning om löneförbättring. Om detta hopp
ej förverkligades, vore att befara, att
öfningsskolorna ej kunde få de allra bästa
lärarekrafter, hvilket dock vore af största vikt för
folkundervisningen.
K, m:ts förslag skulle betinga en ökad
kostnad af 6,300 kr. Då emellertid detta ej hade
utsikt att gå igenom, hade tal:n vågat fram-
1 ställa ett medlingsförslag, som skulle medföra
en ökad utgift af 4,500 kr. mot utskottets
2,300 kr. Samma förslag hade på f. m.
framställts i första kammaren men utan att vinna
tillräckligt understöd. TaLn hyste den
förhoppning, att andra kammaren, som ju alltid
visat stort intresse för folkundervisningen,
skulle ställa sig välvilligare mot saken -
trots det enhälliga förslaget från
statsutskottet. Två af kammarens mest framstående
ledamöter hade under de senaste dagarna vid
olika tillfällen betecknat folkskolan som
»svenska folkets ögonsten». Liar vore ett
tillfälle att i handling omsätta detta vackra
uttryck. Yrkade bifall till sitt medlingsförslag.
(Häruti instämde hrr Fr. Berg, 8. A.
Hedin, Curt Wallis, M. Höjer, Ernst Carlson,
V. Johansson i Öja, A. F. Liljeholm, A.
Thylander, J. Persson i Arboga, A. F. Broström,
J. (T. Spangenberg, A. Andersson i Backgården
! m. fl.)
! Akademi räntmästare n R. Eklundh gjorde
samma yrkande samt påvisade äfvenledes, att
de i utskottsbetänkandet förekommande
löneuppgifterna ej vore riktiga.
Statsrådet Claeson utvecklade här liksom i
första kammaren innebörden och behofvet af
k. m:ts förslag och hade helst önskat, att
detta bifallits. Då utsikt härför ej
förefunnes, vore han tacksam, om kammaren bifölle
hr Hammarlunds förslag.
Hr Tvär Månsson försvarade utskottets
ståndpunkt. Skulle ytterligare löneförhöjning
behöfvas, kunde man tänka sig, att
seminariestäderna bidroge härtill. Om kammaren
bifölle den förste talarens förslag, skulle dock
helt visst ingen af statsutskottets ledamöter
sörja däröfver. Yrkade emellertid bifall till
utskottets hemställan.
Professor Ernst Carlson betonade
nödvändigheten att gifva de ifrågavarande lärarne
åtminstone den lön, som är fastställd för
folkskollärarne i 7 af våra större städer.
Hr E. Hammarlund tackade den talare, som
försvarat utskottets förslag, för deri utsträckta
handen och hoppades, att kammaren förstode
den vink, han gifvit.
Därpå bifölls hr Hammarlunds förslag
utan votering. Gemensam omröstning
förestår alltså i denna fråga. Utsikterna för
framgång åt det högre anslaget böra därvid
ej vara alldeles omöjliga.
Militäröfningarna
vid de högre allmänna läroverken,
folkskollärareseminarierna och de tekniska
elementarskolorna skola omdanas på sätt k. ni:t
föreslagit för riksdagen (se härom n:r 5!).
Statsutskottet hade visserligen af styrkt k. m:ts
framställning, men båda kamrarna biföllo
efter långa debatter hvad k. m:t hemställt,
den första kammaren utan votering, den
andra med 104 röster mot 67.
I första kammaren talade för bifall till
k. m:ts förslag grefve Ph. Klingspor,
ecklesiastikministern Claeson, hrr Säve, Törner,
Blomberg, Th. Nyström, V. von Friesen,
under det biskop .Billing, som ansåg, att
| frågan vore mera af militär än pedagogisk
i art, samt Hugo Tamm förordade
utskottets-l af styrkande.
i I andra kammaren förordades bifall till
! k: m:ts förslag af hrr Pantzarhielm, frih.
Ericson, Svartling, Biesért, Emthén,
Hedlund, ecklesiastikministern Claeson, Ernst
Carlson, J. Centerwall, Branting och Höjer,
medan hrr Ivar Månsson i Trää,
Carlheim-G-yllensköld och Jönsson i Färeköp yrkade
bifall till utskottets hemställan. Hr Ivar
Månsson anmärkte, att frågan haft en något
egendomlig gång. Uppslaget gafs af
seminarierektorn i Hernösand, hvilken yrkade
militäröfniiigarnas borttagande. Häri hade
sedan en hel mängd domkapitel och
lärarekollegier instämt, men k. m:t hade i stället
för att lyssna härtill tvärtom föreslagit en
omändring, som skulle hafva till följd
väsentligt ökade utgifter.
Resultatet blef, att k. rn:ts förslag
segrade, på sätt ofvan är sagdt.
Ett folkskollärareseminarium
i Strängnäs.
Hvad statsutskottet härom hemställt
godkändes i onsdags i båda kamrarna utan
votering. Ende talaren vid frågans
behandling var läroverksadjunkten Spangenberg,
hvilken motionerat om seminariets
förläggande till Örebro.
TaLn ansåg fortfarande de skäl, han anfört
i sin motion, äga bestånd. Hufvudsaken vore
dock att få ett seminarium för att afhjälpa
lärarebristen och han ville därför icke
framställa något yrkande. Det enda skäl af värde
utskottet anfört vore, att seminariet skulle i
Strängnäs kunna1 begagna sig af läroverkets
gymnastiksal. Detta ginge icke för sig i
Örebro, men tal:n trodde, att framställning
snart skulle komma om egen gymnastiklokal
för seminariet i Srängnäs, och då förfölle
detta skäl.
Domkapitelsprofvens afskaffande.
Vid beviljandet af anslaget för tillfällig
löneförbättring åt lärarne vid läroverken
framhöll i andra kammaren hr Ernst
Carlson nödvändigheten af att nu, sedan de 80
nya lärareplatserna af riksdagen beviljats,
vidtaga mera effektiva åtgärder för
afskaffande af de föråldrade lärareprofven inför
domkapitlen. Under den skarpa konkurrens,
som kunde väntas vid nämda platsers
tillsättande, torde nämligen den af k. m:t
vidtagna modifikationen att göra dem
fakultativa visa sig alldeles illusorisk till sina
verkningar. Talaren lade därför
ecklesiastikministern på hjärtat att snart vidtaga
kraftiga åtgärder att i detta afseende lätta extra
lärarnes lott och domkapitlens arbetsbörda,
hvilket äfven skulle hälsosamt återverka på
läroverken genom ett rättvisare och bättre
befordringssystem; 1898 års kommitté hade
anvisat den väg, ’som här borde beträdas.
(Lläri instämde hr Kardell, J. Persson,
Sjövall och Spangenberg.)
Åttonde hufvudtiteln
behandlades i kamrarna sistlidna onsdag.
Därvid godkändes utan diskussion hvad
statsutskottet hemställt angående inrättandet
af 80 nya lärarebefattningar vid de
allmänna läroverken, resestipendier åt
seminarielärare, gymnastikbyggnad vid Göteborgs
folkskollärareseminarium, statsanslagets
höjning till de högre folkskolorna samt en
svampbok för skolorna (se närmare förra
numret!).
Vidare beviljades samtliga de i n:r 4
uppräknade extra anslag, hvilka ej här
ofvan blifvit särskildt omnämda. Dock
gjordes på statsutskottets hemställan den
ändringen, att anslaget till uppförande af
en lappfolkskola i Jukkasjärvi nedsattes
från 14,400 kr. till 10,800 kr. och anslaget
till tekniska elementarskolor från 52,153 till
50,106 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
