Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 30. (1,021.) 24 juli 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502
SVENSK LÄRAKETIDOTNG.
N:r 30
läsa, hvad därutöfver ännu återstode,
anhöll församlingen att utan hindei af
berörda omständighet få behålla för år
1900 utbekommet statsbidrag till
af-lönande af ofvannämda lärarinnor.
K. m:t har medgifvit, att den
omständigheten, att undervisningen vid
ifrågavarande två skolor icke blifvit år 1900
meddelad under hela den i lag stadgade
tid, icke må utgöra hinder för
församlingen att behålla det för samma år
uppburna lönetillskottet.
Afsked från förenade tjänster.
Folkskolläraren, klockaren och organisten
i Gunnarskogs församling Olof Petter
Kollberg anhöll hos kyrko- och skolrådet
i nämda församling om afsked från
folk-skollärarebefattningsn från och med
utgången af januari månad 1901 och att,
därest klockare- och organisttjänsterna
skulle komma att skiljas från den
därmed förenade folkskollärarebefattningen,
K. måtte få kvarstå vid de förstnämda
tjänsterna samt att, om ett sådant
skiljande af berörda befattningar icke komme
att äga rum, K. måtte under sin
återstående lifstid komma i åtnjutande af
det understöd, som omförmäldes i § 31
af gällande stadga och instruktion för
kyrkobetjänte i Karlstads stift.
Vid gemensamt sammanträde den 23
december 1900 beslöto kyrko- och
skolråden att, därest K. ville afgå från
klockare- och organisttjänsterna den l maj
1901 samt från folkskollärarbefattningen
den l därpå följande juli, sådant honom
beviljades, men att åberopade paragrafen
uti instruktionen för stiftets
kyrkobetjänte icke vore på K. i förevarande fall
tillämplig.
Häröfver besvärade sig Kollberg hos
domkapitlet i Karlstad och yrkade därvid,
att enär de i folkskolestadgan bestämda
af- och tillträdelsetiderna måste anses hafva
afseende på tjänstgörande lärare vid deras
befordran men ej på lärare, som vilja afgå
från sin tjänst med pension, ofvannämda
beslut mätte af domkapitlet upphäfvas samt
skolrådet åläggas att bevilja klaganden
afsked från folkskollärarbefattningen i
enlighet ined hans begäran och att med
ansökningens öfriga delar lagligen förfara.
Enär förenade kyrko- och skolrådet
icke ägt att i förevarande sak meddela
beslut i vidsträcktare mån än beträffande
det begärda afskedet från
folkskolläraretjänsten, profvade domkapitlet lagligt på
det sätt bifalla Kollbergs yrkande, att
ärendet blefve i öfriga delar förvisadt
till kyrkostämman i Gunnarskogs
församling för lagenlig behandling.
I anledning af Kollbergs hos k. m:t
anförda besvär öfver detta utslag har k.
m:t, då, enligt hvad kyrko- och skolrådet
i sin förklaring meddelat, klaganden
numera erhållit afsked från
folkskolläraretjänsten i Gunnarskogs församling med
utgången af april 1901, funnit besvären
ej förtjäna afseende.
på kyrkostämma den 28 april 1901
fattade beslut att bevilja folkskolläraren,
klockaren och organisten i församlingen
J. E. Nordin i hans egenskap af klockare
och organist en årlig pension af 150 kr.
fr. o. m. månaden näst efter den, i
hvilken han afgått från klockare- och
organistbefattningarna.
Den nya normalplanens
läs-ordning för folkskolor med
livar-annandagsläsning erhöll vid Ås kon
trakts lärareförenings möte den 17 d:s
synnerligen omilda omdömen. De
hufvudsakligaste anmärkningarna mot
densamma voro: den förutsatte längre lästid
för denna skolform än någon annan, den
upptogo för många timmar för
kristendomsundervisningen, hvilken dessutom
skulle bli till föga nytta under de
timmar, då skrifning eller teckning samtidigt
förekomme för den ena klassen, och den
omöjliggjorde slöjdens bibehållande.
Ett par talare lämnade upplysning om
att skolinspektörer, hvilkas mening om
samma läsordning inhämtats, angifvit
denna vara, att vederbörande med afsikt
gjort den omöjlig, för att lärarekåren så
mycket ifrigare skulle hjälpa till att
få bort allt hvad hvarannandagsläsning
heter.
Organistpension. K. m:t har för
klarat hinder icke möta för Sättna
församling om fastställelse af församlingens
Lärarens öfveransträngning. l
frågan: »Huru kan lärarens
öfveransträngning menligt återverka på skolans
undervisnings- och uppfostringsarbete ? »
uttalades å Södra Roslagskretsens nyligen
hållna möte vid Gustafsberg följande:
att öfveransträngning- af lärarepersonalen
särskildt i landsbygdens skolor vore
någonting mycket vanligt;
att förnämsta orsaken därtill vore den
olämpliga organisationen, öfverbefolkningen
i skolorna och de alltjämt stegrade kraf i
metodiskt och pedagogiskt hänseende, som
numera ställas på läraren;
att till följd af organisationens brister
särskildt landsbygdens lärare ofta ålades att
hvar för sig uträtta det arbete, som i andra
skolor fördelas på två till fyra lärarekrafter,
i det de nämligen hade att samtidigt sköta
2-4 klasser på olika stadier, hvarigenom de
tvingades att uträtta flera olikartade arbeten
på samma gång;
att barnantalet åtminstone i det stora
flertalet af landsbygdens skolor betydligt
öfverstege det normala;
att luften i skollokalerna dels till följd
häraf och dels på grund af bristfälliga
ventilationsanordningar m. m. vore ytterst
ohälsosam;
att det arbete, som efter den egentliga
skoldagens slut tillkommo läraren, nämligen
rättande af skriftliga öfningar samt
planläggning och beredelse för en kommande
dags arbeten, ofta toge flera timmar i
anspråk ;
att på grund af allt detta lärarens arbete
blefve i hög1 grad enerverande och
utslitande ;
att i samma mån läraren öfveranstränges,
hans arbetsförmåga nedsattes;
att detta efter hand måste verka i hög
grad ofördelaktigt på undervisningen;
att den själsspänning, som det
oupphörliga jäktandet i öfverbefolkade och illa
organiserade skolor medför, ofta alstrar en
otålighet och öfverretning, som måste vara i hög
grad skadlig för skolans fostrande
verksamhet, samt att det enda medel mot det onda,
som för närvarande står läraren till buds,
är att gifva akt på sig själf samt föra ett i
möjligaste måtto naturenligt lefnadssätt.
Och böra skolans målsmän, såväl lägre
som högre, med öppen blick för hvad
skolans väl kräfver oförtrutet arbeta för, att
skolans organisation och yttre förhållanden
för öfrigt allt mera måtte bli sådana, att de
ej lägga hinder i vägen för ett
framgångsrikt undervisnings- och uppfostringsarbete.
De flyttande skolköken hafva
under sommaren varit i full verksamhet.
Sålunda har Ateneums vandrande
skolkök nu af slutat sin kurs vid Grycksbo
bruk, där disponent Munktell upplåtit
en utmärkt lokal med matbod och
källare. För kursens skull insattes i köket
2 spisar, 3 fönsterbord och 2 arbetsbord
med 14 pallar. Ved och nödig
handräckning åt föreståndarinnan erhölls
gratis liksom bruket betalade elevernas
middagar.
Kurs har nu tagit sin början i Falun,
där arbetsstugans lokal för ändamålet
upplåtits. Äfven här erhålles fri ved
för kursen, som förestås af fröken Jenny
Åkerström.
- Det i Göteborgs och Bohuslän
flyttande skolköket afslöt den 13 dennes sin
kurs i Färjhagen, Västerlanda. Eleverna
hade varit 14, och kursen hade pågått
sex veckor under ledning af fröken
Lotten Lagerstedt med fröken Gerda
Nyberg som biträdande lärarinna. A Tofta
i Lycke församling skall ny skolkökskurs
nu börja. Göteborgs läns
hushållningssällskap har till ambulerande
skolkökskurser beviljat årligen 200 kr., och
troligen får länet fyra sådana kurser hvarje
år hädanefter.
Tjänsters tillsättning.
FÖRSLAG, Till läraretjänsten vid
Bergviks folkskola, Söderala, Gnb.: P. Sjölund i
Djupvik, 2) L. E. Berglund i Ockelbo, 3) A.
V. Åberg i Öster Våla.
- Till lärariimebefattningeii vid Ljusne
bruks folkskola, Söderala, Gflb.: 1) Julia
Eriksson, 2) Ellen Bromeson.
VÄLDE. Till lärare vid Reutersköldska
folkskolan samt klockare, organist och
kantor i Hökhufvtid, Sthm: Karl Erik
Rothe-lius i Vittinge (enhälligt).
- Till folkskollärare i Bosarp, Mim.: N.
Malmsten med 2,962 röster. (K. E.
Svensson från Simonstorp erhöll 1,076 röster.)
- Till lärare vid Hagaby folkskola,
An-sta-Längbro, Öreb.: F. O. Söderström i
Ringarum (enhälligt).
- Till lärarinna vid Aspviks folkskola,
Värmdö, Sthm: Elisabet Åbrodd i
Stockholm.
- Till lärarinna vid Mellaiiviks folkskola,
Ludgo, Södm.: Lilla Frykholm i Tystberga.
- Till lärarinna vid Tyringe folkskola,
Sätterbo, Vstm.: Johanna Berg i Marnas
(ensam sökande).
- Till folkskollärarinnor i Stora Malm,
Södm.: vik. därstädes Herta Baeckström och
Maria Lindström i Ändebol.
- Till e. o. folkskollärarinna i Mariestad:
Josefina Lund i Lidköping.
- Till e. o. folkskollärarinna i Falun:
Visen Lundin därstädes. (22 sökande.)
- Till e. o. lärarinnor vid Gustafsbergs
folkskola, Värmdö, Sthm: Anna Lindström i
Borås och Bettv Vestberg i Sollefteå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
