Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 31. (1,022.) 31 juli 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.. ,* .**."
ILLUSTRERADT VECKOBLAD FOR FOLKUNDERVISNINGEN.
N:r 31. (1.0220
STOCKHOLM, 31 JULI 19O1,
20:e årg.
Prenumerationspris;
Vi år 4 kr., 8/4 år 3,25 kr., Va år 2,25 kr., 2/4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr. upp, Kontorstid: 10-6. Allm, tel. 60 00,
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare : Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos Idun» Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm.
Lösnummer
å 10 Öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid: hvarje onsdags förmiddag.
An nonspris;
10 6re för en millimeters höjd på enkel spalt. Födelse -, förlofnings- och vigsel-annons 1 kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer,
Från folkskollärare till ecklesiastikminister.
st som förra numret lades i pressen, ingick den sedan
någon tid motsedda underrättelsen, att den åldrige danske
£ konungen i sin lefnads afton beslutat omgifva sig med
en frisinnad ministär, och att vid den systemförändring i
det politiska lifvet, som härigenom markerats, till konungens
rådsbord bland andra inkallats folkskolläraren,
folketingsman-nen och statsrevisorn J. C. Christensen, hvilken blifvit ställd
såsom chef för »Kirke- og
Under-visningsvsesendet» (ecklesiastikdepartementet).
Att en folkskollärare från sin
jämförelsevis ringa ställning ryckt upp
till landets högsta ämbeten och
äreställen är en tilldragelse i danska
folkskolans historia, som förtjänar att
uppmärksammas och ihågkommas
äfven långt utom landets egna gränser.
Också har danska folkskollärarekåren,
som i synnerhet under senaste åren
oförtrutet och framgångsrikt arbetat
på skolans och kårens höjande, ärligt
förtjänat den utmärkelse, som kan
anses ligga däri, att en man ur dess
egna led skjutes fram såsom högste
chef och ledare af landets
undervisningsväsen.
Christensen är 45 år gammal. Han
är nämligen född den 21 november
1856 i H0vens socken nära
Ringkjö-bing på västra Jylland. Fadern var
en fattig men arbetsam bonde, som å
sitt tarfliga hemman bland de jutska
ljunghedarna hade ett sträfsamt
arbete för att bereda sina nio barn det
nödtorftiga uppehället. Eedan vid
nio års ålder måste Jens Christian
ut för att förtjäna sitt bröd. Han blef vallgosse och ströfvade
omkring med stora fårskockar bland klitter och ljunghedar.
Efter att hafva blifvit konfirmerad vistades han några år hos
en släkting samt blef, då han sedermera återkommit hem,
biträdande lärare i hemsocknens folkskola. Aren 1874-75
studerade C. vid Grundtvigs högskola samt tillbragte därpå
KULTUSMINISTER J. C. CHRISTENSEN.
två år vid Gjedveds seminarium nära Horsens, därifrån han
såsom folkskollärare utexaminerades 1877. Efter tjänstgöring
på åtskilliga ställen i hembygden blef han år 1886
folkskollärare och kyrkosångare i Stadil. nära Ringkjöbing, hvilka
befattningar han för ett par månader sedan afsade sig på
grund däraf, att han sistlidna vår af folketinget valdes till
statsrevisor - ett uppdrag, som i Danmark är mera
permanent än hos oss. C. fann, att hans
tid nu komme att till stor del
upptagas af allmänna värf, hvarför han
lämnade folkskollärareämbetet i Stadil
och köpte en f. d. prästbyggnad i
trakten, där han slog sig ned. Så
kom kallelsen till konungens rådsbord.
Det är framförallt sjisom politiker
som Christensen svingat sig upp.
Redan från barndomen invigd i de
politiska mysterierna, omfattade han
vid mognare ålder med lifligt intresse
allehanda kommunala och allmänna
angelägenheter, hedrades med
åtskilliga förtroendeuppdrag och blef af
Ringkjöbingsortens i allmänhet frisin- :
nåde befolkning högt skattad och aktad.
När år 1890 riksdagsmannaval för
orten skulle äga rum, blef C. med stor
majoritet vald till kretsens represen- \
tant i folketinget och har sedan dess !
efter hvarje valperiod så godt som en- ’
hälligt blifvit återvald. Inom
riksdagen har han afgjordt slutit.sig till
vänsterframstegspartiet och i korthet sagdt
sökt fullfölja aflidne folkskolläraren
Christen Bergs verk. Efter en fem-i
årig riksdagsmannabana blef han ord- j
förande inom finansutskottet (motsva- j
rande vårt statsutskott) samt vice talman i folketinget (andra l
kammaren) och är sedan fyra år tillbaka chef och ledare för j
hela reformpartiet inom danska riksdagen. !
I denna egenskap har han varit i tillfälle att verksamt
främja den danska folkskolans intressen. Det är nämligen
att märka, att C. var en af de tre män, som kunna tillgodo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
