- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 20:e årg. 1901 /
591

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 35. (1,026.) 28 augusti 1901 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

:r 35

SVENSK LÄRARETIDNING.

591

bildande af sportklubbar och för sportens
befrämjande bland lärjungarna, synes det
vara en plikt för hvarje lärare att söka
vinna en egen uppfattning i frågan.

Det väsentliga i sporten tyckes vara en
systematiskt genomförd täflan. Då
kroppsöfningar, bedrifna uteslutande eller nästan
uteslutande i detta syfte, måste utveckla
kroppen ensidigt och i stället för att verka
upplifvande på skolarbetet snarare synas
draga de ungas sinne från det
hufvudsakliga i arbetet, torde läraren ej känna sig
manad att räcka nämda sträfvanden en
hjälpande hand.

Skulle emellertid intet annat hjälpmedel
finnas att motverka den öfverhandtagande
dådlösheten och slappheten bland ungdomen
vid många af våra läroanstalter, vore nog
mången färdig att kasta gamla fördomar
öfverbord. Men detta torde icke behöfvas.

Räddningen torde vara att söka i den
pedagogiska leken, som i likhet med
gymnastiken, vid hvilken vi äro vana, söker
utveckla kroppens skilda muskler, och hvari
klassens alla lärjungar kunna deltaga. De
goda resultat, som på vissa ställen enligt
uppgift redan vunnits af leken, gifva oss
anledning hoppas, att man i lek, ordnad
efter Nääs princip, skall finna, hvad
ungdomen trängtar efter och behöfver, men
som sporten, åtminstone sådan den nu
framträder i vårt land, icke kan gifva.

Slöjdkursen i Örebro för utbil
dande af lärare i hemslöjd, den första i
sitt slag inom länet, afslöts i torsdags,
den 22 dennes.

I kursen, sorn pågått en månad, hafva
följande lärare deltagit:

G. A. Thanderz i Nerkes Kil, C. V.
Elander i Norrbyås, I. Ringström i Stora, C.
Björklund i Fellingsbro, P. A. Thorén i
Hjortkvarn, L. J. Sundell i Asker, J.
Eliseson i Grythyttehed, J. Paul: Andersson i
Åmmeberg (ordningsman), Edvard P.
The-dén vid Dylta bruk (kursens lärare i
linear-ritning), Ludvig Sjöberg i Gusselby, .J. A.
Hellstrand i Mosas, Alfr. Regnström i
Öske-vik och P. J. Pettersson i Rällså.

Kursen har ledts af statens
slöjd-instruktör J. Valländer.

Slöjdkursens diskussionsförening har
haft sammanträden två gånger i veckan
och därunder diskuterat frågor rörande
hufvudsakligen slöjden. Några af de
viktigaste svaren återgifvas här nedan.

»Slöjdkursen anser, att i hemslöjdkurserna
böra utom de tillämpningsmodeller, som
finnas upptagna å sjunde och åttonde
planscherna af Valländers serie, som följts vid
kurserna i Örebro, tillverkas hvarjehanda
enklare verktyg, husgeråd och
landtmanna-redskap.»

»Högst 15 gossar kunna med fördel
samtidigt undervisas i slöjd af samme lärare;
men, då enligt nu gällande författning
rörande statsbidrag för slöjdskola, antalet
slöjdande gossar måste uppgå till 30, innan
dessa kunna få fördelas i tvänne
afdelningar med rätt till statsbidrag för hvarje
afdelning, vill slöjdkursen framhålla
önskvärdheten af att, då de slöjdande gossarne
i en skola uppgå till ett antal af 20 till 44,
tvänne statsbidrag måtte erhållas samt att,
om antalet gossar uppgår till 45 eller
där-utöfver, ett sådant bidrag lämnas för hvarje
fullt antal af 15 gossar - allt under i öfrigt
nu gällande villkor i afseende å
slöjdundervisningen. >

Vid slöjdkursens diskussion den 12
dennes valdes följande slöjdkommitté:
ingeniör Valländer, ritläraren Lindblom,
döfstumläraren Booberg samt
folkskolläraren Elander i Norrbyås. Supple-

anter blefvo P. A. Thorén i Hjortkvarn,
Edv. P. Thedéen i Dylta bruk och J.
Paul Andersson i Åmmeberg. Vid
kommitténs sista sammanträde beslöt den
att föreslå följande modellritningar:

Crrupp I.

Byrå i två storlekar, kryddskåp,
handduks-hängare, munkstol, hackho, skrifbord, kälke,
barnstol, hyfvelbänk, nattduksbord,
skottkärra i tvänne former, skida med staf,
kommod, väfstol, bobiner, varpor och
vattenämbar.

Grupp II,

Vägghylla, hjul, kryddlåda, konsol,
karrott-bricka, potatiskvarn, kylskåp, barnstol med
bord, trappstege, trappstol, hörnskåp,
täckbåge och vefkärna.

Kommittén beslöt hemställa till
slöjdföreningen att låta utgifva från trycket
ritningar till nu föreslagna modeller till
utdelning åt fortsättnings- och
hemslöjdkurser samt slöjdskolor inom länet, och
detta i den mån slöjdföreningens
tillgångar medgifva.

Denna hemställan skulle uppsättas
skriftligen samt vara åtföljd af
kostnadsförslag för tryckning af ifrågavarande
ritningar.

Af under kursen tillverkade saker må
nämnas åtskilliga i dr ak- och
allmoge-stil snidade möbler, dokumentskåp,
väfstol, köks- och trädgårdsmöbler,
svarf-vade arbeten af olika slag,
sadelmakeri-arbeten, såsom kappsäckar m. m.

L E-m.

fil. licentiatexamen med bland annat
högsta betyget i teoretisk filosofi.

Om man härtill lägger, att han under
större delen af sin studietid varit
familjeförsörjare och måst genom
privatlektioner skaffa sig möjlighet att förränta sina
åsamkade skulder, så inser man, att hr
L. under de gångna 12 åren inte legat
på latsidan. Hans ihärdighet har dock
segrat, rektorsförordnandet har han fått.
Den, som känner rektor L:s energi, vet
emellertid, att han ännu inte nått sitt
mål. Han kommer helt säkert inte att
stanna många år i Sölvesborg.

Vi kunna tillägga, att L. allt ifrån
början varit medlem i den af
centralstyrelsen för S. A. F. tillsatta
litteraturkommittén.

Folkskollärare -
läroverksrektor. Ett exempel på hvad som genom
en kraftig energi kan åstadkommas
visar, säger Kr.-bl., fil. kand. C.
Lohman-ders förordnande till rektor vid
läroverket i Sölvesborg. Rektor L.
utexaminerades som folkskollärare vid semi- {
nariet i Lund 1888. Lärarebanan var
då ganska öfverfylld, och L. måste en
hel termin gå utan anställning. På
nyåret 1889 anställdes han som e. o.
folkskollärare i Malmö. Motgången hade
sporrat energien. Hr L. beslöt att läsa
vidare och tog redan efter tre år
studentexamen, samtidigt med att han skötte
sin lärareplats. Men hans förtjänster
uppskattades föga, Hr L. råkade en
gång blifva vittne till, huru en
gat-slyngel på öppen plats groft förnärmade
en lärarinna, och han gaf slyngeln en
välförtjänt risbastu, hvilket emellertid
förorsakade L. - ett uteblifvet
förordnande. Hr L. var således plötsligt utan
anställning men erhöll snart en ny
sådan vid Helsingborgs folkskolor. Här
tjänstgjorde han några år och läste
samtidigt på sin kandidatexamen. För att
någon tid kunna vistas vid universitetet
måste han dock efter några år lämna
sin plats i Helsingborg.

Efter att hafva aflagt en vacker
kandidatexamen och genomgått profår
erhöll han anställning som extra lärare
vid allmänna läroverket i Lund, där
han tjänstgjort till och med vårterminen
i år. Samtidigt har han fortsatt sina
studier och aflagt första afdelningen af

Tjänsters tillsättning.

SÖKANDE. Till klockaretjänsten i
Vomb-Veberöd, Mim., hafva anmält sig1 9 sökande,
nämligen organisterna N. H. Bokander och
Karl Nilsson, musikdirektör G. Henriksson,
musikläraren E. Bernhoff, folkskolläraren
och organisten J. Ekvall, kantor O. Enninger,
organisten V. Andersson i Uppsala, kantor
O. A. Persson i Hjärsås och folkskolläraren
H. E. Törnvall i Rystad.

VÄLDE. Till förste lärare vid Bodens
folkskola, Nbtn: J. B. Fröberg i Bollnäs.

- Till folkskollärare, klockare och
organist i Väne-Asaka, Älfsb.: J. Dalstrand i
Boglösa.

- Till folkskollärare, klockare och
organist i Ingatorp, Jönk.: G. O. Andersson i
Fagerhult med 4,510 röster. (V. Haak i
Rumskulla erhöll 2,375 röster.)

- Till folkskollärare i Önnarp, Mim.: vik.
därstädes N. Moberg.

- Till folkskollärare i Fårö, Gotl.: K. O.
A. Höggren i Ganthem.

- Till folkskollärare i Esarp, Mim.: P.
Veländer i Veberöd. o

- Till folkskollärare i Åhus, Krist.: vik.
därstädes A. H. Malmsten.

- Till folkskollärare i Annelöf, Mim.: P.
Pettersson i Lilla Harrie med 2,380 röster.
(N. Lindgren i Trollenäs erhöll 2,146 röster.)

- Till lärarinna vid Lommarps folkskola,
Vinslöf, Krist.: Dagmar Hallin i Hökhult.

- Till lärarinna vid Jonsereds folkskola,
Lerum, Älfsb.: Signe Södergren i Härja.

- Till folkskollärarinna i Boden, Nbtn:
Lydia Norbrandt därstädes.

- Till e. o. folkskollärare i Haparanda:
E. J. Svensson i Nora, Vnrl. (4 sökande.)

- Till e. o. lärarinna vid Bomhus
folkskola, Valbo, Gflb.: Maria Öberg.

- Till e. o. folkskollärarinna i Hedemora:
Elisabet Hjort.

- Till vik. lärare vid Vintergate
folkskola, V. Vingåker, Södm.: E. A. Björken i
Uppsala.

- Till vik. lärarinna vid Stenslunds
folkskola, Hedemora landsförsamling: Märta
Schrevelius.

- Till vik. lärarinna vid Resarö folkskola,
Öster Åker, Sthm: Hulda Thelaus. (8
sökande.)

- Till biträdande folkskollärarinna i
Glanshammar, Öreb.: Neta Svensson i
Eneskogs-torp.

- Till lärarinna vid Stensäters mindre
folkskola, Lerbäck, Öreb.: Hulda Gustafsson
i Elfstorp.

- Till lärarinnor vid mindre folkskolor i
Vännäs, Vbtn: Signe Lindholm därstädes,
Frida Vallenström fr. Uppland, Matilda
Isaksson i Tåsjö och Ida Sundkvist i Umeå.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:44:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1901/0595.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free