Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 41. (1,032.) 9 oktober 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 41
SVENSK LÄRARETIDNING.
703
nåde bilder från detta moderna
Tyskland. Bekant genom sina
korrespondenser till flera bland Nordens förnämsta
tidningar for skarp blick och
underhållande stil, bör författaren, af första
häftet att döma, vara rätter man att
skrifva ett arbete som detta. Han har
nämligen här bl. a. lämnat en
intressant och mångsidig teckning af den så
olika bedömde kejsar Vilhelm den andre,
icke minst från psykologisk synpunkt.
Illustrationerna äro synnerligen väl
utförda. H. W-r.
Bilder ur Nordens flora efter Palmstruch
in. fl. Svensk botanik af C. A. M.
Lindman. Sthm, Vahlström & Vidstrand.
Utkommer i 20 häften å 3 kr. pr häfte.
Det är i alla afseenden ett praktverk,
som här erbjudes blomstervärldens
vänner; både med afseende å teckning och
färgläggning äro de konstnärligt utförda
planscherna fullt naturliga och synnerligen
träffande liksom beskrifningen af hvarje
växtart fullt i enlighet med vetenskapens
nuvarande ståndpunkt, på samma gång
värdefulla vinkar lämnas angående
växtens praktiska betydelse. Dessutom äro
för hvarje växt upptagna utom det
latinska namnet äfven det mest brukliga
svenska samt det norska och finska,
hvarjämte uppgift lämnas om växtens
utbredning.
Oberäknadt det ypperliga hjälpmedel,
som arbetet erbjuder den, som sysslar
med botaniska studier, och detta
särskildt genom detalj bilderna från
fröred-iiingsorganen, utgöra de fint och läckert
utförda blomsterbildema en sann
ögonfägnad, liksom de hedra Generalstabens
o ’
litografiska anstalt, hvarifrån de utgått.
Arne.
Handbok i allmän statskunskap. Populär
framställning af Hägnar Lundborg. Sthm,
Gustaf Lindströms förlagsexpedition. Pris
2 kr. 75 öre.
Utom för de vanliga i arbeten af
detta slag behandlade ämnena: staternas
ytinnehåll och folkmängd, regeringssätt,
folkrepresentation, finanser, här väsen,
andlig kultur o. s. v., redogöres i detta
arbete äfven för pressen i de olika
länderna, deras rättsväsen, domstolar och
järnvägar. Äfven lämnas en kort
öfversikt öfver samtliga regerande furstliga
dynastier, deras historia och arfsrätten
inom dem.
Boken är således af rikt innehåll.
Beklagligtvis vanprydes den af en stor
mängd tryckfel, af hvilka en del äro
af mycket vilseledande art.
Nytt i bokhandeln.
Stockholms folkskolors lekserie. 1.
Bolllekar. 50 öre.
Hugenotterne i Frankrig. Et kirkehistorisk
tidsbillede af Vilh. Mailing. Köbenhavn,
Lehmann & St äges förlag-.
Om hjältar. Hjältedyrkan och
hjältebragder i historien af T. Carlyle. Sthm, Hugo
Geber. 3 kr. 75 öre.
Anvisning till skydd-, stängsel och
alléplanteringar vid mindre landtbruksegendo-
mar. Täflingsskrift af Joh. Persson. Lund.
60 öre.
Djurvärlden. Sthm, Hugo Geber. Haft.
34-37 å 60 öre.
Samlade skrifter af Zacharias Topelius.
II: Fältskärns berättelser. 25:e haft. 50
öre. - III: Saga och historia. 25:e haft.
50 öre. Sthm, Albert Bonnier,
Kunskap för alla. Sthm, Albert Bonnier.
10:e o, ll:e haft. å 25 öre.
Samlade skrifter af Gustaf Fröding. Sthm,
Albert Bonnier. 6:e-8:e haft. å 50 öre.
Hvardagskemi. Sthm, Albert Bonnier. Haft.
5-7 (slutet) å 40 öre,
Lärobok i fysik för högre läroverk och
för själfstudium af G. R. Dahlander. 2:a
uppl., utgifven af Pehr af Bjerkén. Sthm,
Albert Bonnier. 3:e haft. l kr. 50 öre.
Det 19:e århundradet i ord och bild. Sthm,
Hu£’o Geber. 45:e o. 46:e haft. å 75 öre.
O. Petterson f. Den 29
september afled efter en lång tids sjuklighet
folkskolläraren och organisten i Mo, Gflb.,
Olof Pettersson.
Född 1852 i Ockelbo studerade han
en tid vid Fjellstedtska skolan, tog 1878
folkskollärareexamen i Uppsala och
erhöll 1879 anställning som ordinarie i Mo.
Han efterlämnar minnet af en stilla,
sant kristlig personlighet samt en
intresserad och plikttrogen lärare. Vid
hans bår stå sörjande maka, tre barn
och flera syskon samt många vänner.
G. V. Schmidt f- Efter en längre
tids aftynande afled den 28 september
kantorn i Of råby och Benestad, Krist.,
Gustaf Vilhelm Schmidt i den höga åldern
af öfver 79 1/2 år. I augusti månad
kunde han jämte sitt guldbröllop fira
5O-årsminnet af sin anställning som
kantor i församlingarna, där han åtnjutit
stort förtroende och haft en mängd
kommunala uppdrag, liksom han genom sitt
stilla och blida sätt förvärfvat sig en
vidsträckt vänkrets. Närmast sörja
honom änka och 5 vuxna barn.
Han var född 1822 i Benestad, tog i
Lund organist- och kyrkosångareexamen
1849 samt blef 1850 ordinarie kantor i
Öfraby.
Okristlig1 undervisning- eller icke?
Svar till V. D. M.
Man behöfver icke vara exeget för att
förstå, att de anförda bibelspråken Tit. 3: 10
och 2 Joh. v. 11 innehålla taktiska råd från
apostlarne till deras medhjälpare, men lika
klart synes det vara, att det icke går an
att af de starkaste orden i dessa råd, hvilka
afse speciella fall, uppkonstruera en
allmängiltig’ didaktisk sats, på sätt författaren gjort,
såsom norm för den kristnes förhållande i
den mänskliga sammanlefnaden.
Författaren säger, att den i omskrifna
lärosats rekommenderade »behandlingen»
endast gäller en parti- och sektmänniska
såsom sådan.
Den ringaste eftertanke bör emellertid
göra klart, att en sådan distinktion är
omöjlig* i praktiken, äfven under förutsättning,
att den kunde försvaras från kristlig
kärleks synpunkt.-
Säkrast synes mig1 vara att låta sitt
omdöme i denna fråga vägledas af Kristi eget
ord och föredöme. I fall Kristus ägt ett
jordiskt hem, hade nog1 äfven »parti- och
sektmänniskor» fått stiga öfver hans tröskel, lika
väl som han aldrig1 drog sig1 för att gästa
sådana. Lärorik är i detta afseende
berättelsen i Luk. 7 kap. om gästbesöket i
fari-seen Simons hus. « -
Stad och land.
I nära tre fjärdedelar af samtliga allmänna
förening-ens kretsar (noga taget omkring 170
af 242) äro nu valen förrättade. Om den
slutliga utgången skulle utfalla så, som
valen hittills utvisa, kommer nästa års
centralstyrelse att bestå af 7 representanter för
stadsskolornas och 4 för landsbygdens
skolor (redaktör Hammarlund är då icke
räknad till någondera sidan).
I Svensk Läraretidnings n:r 37 - den
förträffliga artikeln »örn landsbygdens
skolformer» - läses bl. a. följande:
»–––––––I rundt tal har landsbygden
sålunda fem gånger så många skolbarn
som städerna. - - - - - - Den
svenska folkbildningen bestämmes alltså
väsentligen af landsbygdsskolans beskaffenhet.
Landsbygrlsskolans öfverväldigande
betydelse för folkbildningen i vårt land borde
hafva föranledt såväl folkskolans officiella
ledare som andra folkbildningsarbetets
ledande män att ägna största möjlig^a
omtanke och energi åt denna skolas
ändamålsenliga ordnande. Då vår folkskola
organiserades på 50-70-talen, blefvo nog
också landsbygdens intressen
uppmärksammade, men under de senaste 25 åren hafva
de blifvit allt mer och mer ställda i
skuggan. - - - -»
Då årets centralstyrelseval på allvar
började, var man väl allmänneligen ense om
att så mycket som möjligt tillgodose
landsbygdsskolornas intressen. Ännu hafva
omkring 70 kretsar icke sagt sitt ord. Det kan
bero på dem, hurudan utgången blir,
huruvida ännu en stadslärare skall inväljas eller,
om i centralstyrelsen skall insättas
åtminstone en representant för norra Sveriges
landsbygd mot tre för den södra. Och
särskildt kommer afgörandet af denna fråga att
bero på de stora stadskretsar, som ännu icke
förrättat val. Göteborgs- och
Malmökretsarna m. fl. hafva redan valt med öppen
blick för tidens kraf. - Men huru tänker
man i de sex stora stadskretsar, som återstå?
Man passar tiden kanske, men man sitter
väl inte och »lurpassar»?
Karl Dickman. B. Fröberg.
M. Hammarström. P. Johansson.
Landsbygdslärare från norra Sverige.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress, lämnas utan afseende.)
491. Anders. 1) Om en ny extra
ordinarie lärareplats inrättas från 15 juli, fås
första året 11/24 af helt statsbidrag. 2) Ja.
492. Pelle Smålänning. 1) och 2) Härför
finnes, så vidt vi veta, intet hinder. 3) Nej.
4) Nej. 5) Mycket olika.
493. Birger skolrådsledamot. Ja, om
skolrådet sådant fordrar.
494. Ver e. 1) Nej, de böra sändas till
kommissionären i k.
ecklesiastikdepartementet, adr. Stockholm. 2) Dito.
495. Eex. 1) Ja. 2) Nej - detta beror
på skolrådet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
