Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 50 (A). (1,041.) 11 december 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
876
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r.50
15. Främjande af studieresor. (Motion
från Växjökretsen.)
16. Pedagogiska resestipendier.
17. Stipendier för bevistande af
sommarkurserna i Kristiania. (Motion af hrr J. N.
Bergström och A. Vallqvist.)
c) Hörande undervisning., undervisning smedel,
skolornas utrustning m, m.
18. Öfverbefolkningen inom folkskolan.
19. Kateke sir agan.
20. Ny läsebok för folkskolan. (Motion
från Falukretsen.)
21. Ett ljudenligare stafningssätt.
(Motioner från Falköpingskretseii och hr N. A.
Lindahl.)
22. Minimikurs i sång.
23. Undervisningsmateriel.
24. Bibliska planscher.
25. Barn- och ungdomslitteratur.
26. Lärjungebibliotek.
27. Skolutfärder.
28. Om barnenso lekar under rasterna.
(Motion från S. Ö. Ångermanlaiidskretsen.)
29. Hälsovårdsförhållandena inom skolan.
30. Om folkskolebyggnader på landet.
31. Minskning af det för erhållande af
statsbidrag till slöjdundervisningen
föreskrifna barnantalet. (Motion från
Lysekilskretsen.)
d) Rörande skolans historia.
32. Material till en svenska
folkundervisningens historia.
33. Ett skolhistoriskt museum.
e) Rörande lärarnes ekonomiska och rättsliga
ställning.
34. Förslag att lärarens hela kontanta
aflöning må utgå af statsmedel. (Motion
från Torsburgskretseii.)
35. Om ändrade bestämmelser rörande
tjänsteårsberäkningen för pensions
erhållande. (Motion från Sundsvallskretseii.)
36. Folkskollärarnes rättsliga ställning.
37. Småskolepersonalens fastare
anställning. (Motion från Malmökretsen.)
38. Nv folkskollärareinatrikel.
II. Speciella föreningsärenden.
a) Börande föreningens organisation.
39. Centralstyrelsearbetets anordning.
40. Föreningens länsombud.
Länsombudens berättelser.
Val af länsombud.
41. Främjandet af föreningens utveckling.
42. Föreningssångens främjande.
b) Jtörmide föreningens ekonomi och
förvaltning.
43. Redogörelse för ekonomien 1901.
44. Lifförsäkringsfrågan.
45. Jultomtens pedagogiska stipendium.
46. Tummelitens gåfvomedel.
47. Kretsföreningarnas beslut örn
ansvarsfrihet.
48. Kretsföreningarnas beslut om arvoden.
49. Förslag om arvoden för 1902.
50. Val af tjänstförrättande inom
centralstyrelsen.
51. Ansvarsfrihet för litteraturkommittén.
52. Val af ledamöter i litteraturkommittén
och af revisorer för granskning af
litteraturkommitténs räkenskaper.
53. Val af ledamöter i skolresekommittén.
c) Rörande föreningens förhållande t^ll andra
institutioner.
54. Samverkan med Svensk
Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Val af ledamot i styrelsen för Svensk
Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Val af ombud att vid bolagsstämma föra
talan för föreningens aktier.
Val af ledamöter i Sagakommittén.
55. Samverkan med andra lands allmänna
lärareföreningar.
Val af korresponderande ombud.
56. Trettonde allmänna svenska
folkskolläraremötet.
57. Pedagogisk småskrift för 1902.
58. Planläggning af årsskriftens innehåll.
59. Fördelning" af arbetet för årsskriften.
Pedagogiska skrifter.
Af årgången för 1901 hafva tre
häften utkommit, nämligen:
1) Handledning i fysiologisk psykologi.
2) Barnets idéassociation.
Båda dessa häften hafva till
författare den framstående vetenskapsmannen
professor d:r Th. Ziehen, hvilken senast
haft sin verksamhet förlagd, till Jena,
men nyligen på särskild kallelse flyttat
öfver till universitetet i Utrecht.
Öfversättningen iir gjord af folkskolläraren N.
O. Bruce i Åkarp.
Det senare häftet lämnar anvisning på
ett slag af bampsykologiska studier, som
folkskolans lärare i allmänhet kunna
utföra. Det förra häftet är visserligen
ämnadt att tjäna som inledning till det
senare, men det har dock i och för sig
sitt höga värde. Se härom närmare dels
i Sv. Ltg n:o 48, dels i »Förteckning
öfver pedagogisk litteratur, lämplig för
lärarebibliotek, af J. Franzén», sid. 34!
Som bevis härför kan äfven, nämnas,
att detta häfte blifvit antaget till
användning vid Lunds universitet.
3) Sydammen såsom natur samhälle af
Friedrich Junge, öfverlärare i Kiel.
Öfversättning af J. Turesson, folkskollärare
i Malmö..
Detta arbete, som varit af
epokgörande betydelse i Tyskland, innehåller ett
nytt uppslag inom den naturhistoriska
undervisningens metodik. Häftet
åtföljes af författarens porträtt.
Fjärde häftet Enslingens aftonstund af
Pestalozzi, är uppsatt och kommer att
utsändas omkring deri l O dennes. Ett
femte häfte, utgörande en öfversättning
af W. Rein, Die Pädagogik im G-rundriss,
utkommer äfven för innevarande år.
För 1902 har litteraturkommittén flera
goda arbeten på förslag. Särskildt torde
förtjäna nämnas ett särdeles intressant
amerikanskt sådant af Liberty Tadd:
New methods in education (Nya
uppfostringsmetoder), hvilket nyligen utkommit
och hastigt blifvit spridt icke blott i
Amerika utan äfven inom Gamla världen.
Huruvida det kan medtagas, är dock
beroende dels af det statsanslag, som
möjligen kan bekommas för nästa år, dels
af den tillslutiiing, litteratursällskapet
vinner för den nya perioden, ty arbetet
är fullt af åskådliggörande illustrationer,
hvilka i hög grad fördyra
tryckningskostnaderna. Önskligt vore emellertid,
att kommittén ägde medel till utgifvande
äfven af dylika illustrerade verk.
I sammanhang härmed må
tillkänna-gifvas, att förutvarande medlemmar af
litteratursällskapet, hvilka fortfarande vilja
tillhöra detsamma, för besparing af tid
och porto icke behöfva därom göra
särskild anmälan. Nya medlemmar vinna
inträde, om anmälan göres hos kommit-
téns ordförande, J. Franzén i Lund.
Sådan anmälan torde göras med det
snaraste . Litteraturkommittén.
Motioner.
1. Förslag att staten öfvertager
folkskollärarnes kontanta aflöning.
Till centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärare förening.
Då vid Torsburgskretsens
sammanträde i Kräklingbo den B september
1901 behandlades frågan: »Vore det ej
för skolan och lärarekåren fördelaktigt, att
staten öfvertoge lärarnes hela kontanta
aflöning?» tillsattes en kommitté att till
centralstyrelsen för S. A. F. insända
denna fråga, och framställde kretsen den
önskan, att centralstyrelsen ville utsända
den till de öfriga kretsarnas behandling
samt i öfrigt vidtaga de åtgärder, som
i anledning af kretsarnas uttalande
kunde finnas lämpliga.
På grund af förestående vilja
undertecknade, utsedda kommitterade, i
anslutning till såväl inledningen (af
undertecknad Engström) som den vid mötet
förda diskussionen uttala följande:
Ett spörsmål, som i våra dagar ofta
sysselsätter folket, är detta: »Hvarför
öfvertager icke staten lärarnes kontanta
aflöning?» Obestridligt är ock, att
statens öfvertagande af nämda utgiftspost
skulle vara ett betydelsefullt steg i
riktning mot målet: en i möjligaste mån
lika och jämn fördelning af allmänna
utskylder. Men denna fråga ligger ju
ock lärarekåren såsom sådan mycket
nära och bör därför utgöra föremål för
dennas granskning. Det tillkommer oss
att söka utreda, hvilka möjliga fördelar
och olägenheter kunna vara förenade
med det ena eller andra
aflönings-systemet, på det att vi må till skolans
och kårens fromma intaga en rätt
ställning till frågan.
Då församling enligt nu rådande
förhållanden måste bidraga till
lärarepersonalens kontanta lön, händer oftast, att
skolan blir lidande. Den ovillkorliga
utgiften är lärarens lön, den mera
villkorliga är utgiften till skolan, såsom
byggnads- och underhållsskyldigheten,
anskaffande af materiel m. m. Denna
senare anser sig församlingen kunna
betydligt pruta på. För att undvika allt
för stora utgifter finner församlingen sig
nödsakad att inskränka skolornas och
lärarnes antal till det minsta möjliga -
för att icke säga till det omöjliga.
Folkskoleinspektörernas berättelser visa
tydligt, huru församlingar under nu rådande
förhållanden rent af måste tvingas att
anordna sitt skolväsen på ett mera
ändamålsenligt sätt. Afdelningsläsning och
flyttande skolor utgöra äfven ett talande
bevis på huru församlingar för att
bespara utgifter inskränka barnens
undervisning till det mest minimala.
Allt detta torde ej med fullt fog
kunna skyllas på bristande intresse, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
