Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 51. (1,042.) 18 december 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
894
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 51
Läroverkskommittén har hela
hösten hållit sammanträden härstädes.
Den 20 dennes åtskiljes kommittén för
att ånyo sammanträda den 7 januari,
då meningen är att fortsätta arbetet,
till dess det blir fullständigt afslutadt.
De meddelanden, som nu återigen
förekommit i åtskilliga tidningar angående
kommitténs beslut m. m., äro efter hvad
vi tro oss veta lika otillförlitliga som de
föregående. Någon autentisk öfversikt
af de resultat, till hvilka kommittén
kommit, kan ej förväntas förrän
kommittén fattat definitiva beslut i flera
ännu återstående organisatoriska och
ekonomiska frågor.
Kommitténs betänkande kommer att
omfatta tre delar och kan ej väntas
blifva färdigtryckt och öfverlämnadt till
k. m:t förrän i april månad.
Annat än i Skara. Vid kyrko
stämma med Sköfde stadsförsamling
sistlidna torsdag förelåg till behandling
skolrådets förslag om anställande af
ytterligare en ordinarie lärarinna vid stadens
folkskola. Förslaget härom hade utgått
från lärarepersonalen och vunnit
enhälligt understöd hos skolrådet, som i sitt
protokoll bland annat förklarade det vara
en stad ovärdigt att icke så ordna sitt
folkskoleväsende, att samtliga lärjungar
erhölle tillfälle till daglig undervisning.
Då ärendet nu på kyrkostämman
föredrogs, hade man anledning vänta
yrkanden om uppskof, alldenstund
svårigheter för beredande af läslokal förelåge
och fråga om uppförande af nytt
skolhus vore å bane. Men häraf vardt
intet. Tvärtom förordade samtliga talare
varmt det framställda förslaget, och då
en stämmodeltagare ville gå en
medelväg och för ett år tillsätta en extra
ordinarie lärarinna, rönte detta starkt
motstånd, och beslutet blef i enlighet med
skolrådets och lärarepersonalens förslag.
Stämmobesökarne hade tydligen i friskt
minne de allt annat än uppbyggliga
interiörerna från grannstaden Skara.
För Kronobergs läns
folkhögskolas verksamhet har med
anledning af skolans i år firade
25-årsjubileum från trycket utkommit dels
redogörelse för senaste vinter- och
sommarkursen, dels ock en återblick på
tjugofemårsperioden af skolans nuvarande
föreståndare, fil. kand. A. Th. Vi f ett.
Denna skrift innehåller åtskilliga
intressanta saker. Först och främst
pry-des den af en mängd porträtt. Så af
de länets tre höfdingar, Wennerberg,
Spens och von Oelreich, hvilka hvar efter
annan varit styrelsens ordförande, af
samtliga ordinarie lärare vid skolan, M.
Hammarberg, Nils Hansson, Hans
Larsson, G. Paulin, Nils Genell och
nuvarande föreståndaren, samt af den
nuvarande styrelsens medlemmar. Därtill
komma en exteriör och en interiör af
skollokalen i Grimslöf och ett facsimile
af ett till skolans 25-årsfest den 27 april
i år från Gunnar Wennerberg ingånget
lyckönskningsbref.
För öfrigt framgår af redogörelsen, att
under kvartseklet 554 unga män och 55
kvinnor varit elever vid skolan och att
medeltalet elever ständigt vuxit eller från
18 om året första 5-årsperioden till 32
den sista.
Statens anslag har alltjämt varit 2,000
kronor årligen och landstingets under
se-iiare åren 2,500.
Vidare innehåller häftet det af
kyrkoherden O. Bergdahl i Lekaryd vid
jubelfesten hållna föredraget om S:t
Görans strid med draken.
Den nya normalplanen blef vid
S. Västmanlands och Skinnskattebergs
lärareföreningars gemensamma möte i
Köping den 7 dennes föremål för en
skarp och ingående kritik.
Som ett exempel pä de många
orimligheter, normalplanen innehåller, anfördes, att om
läsordningen för litt. E, den vid
landsbyg-dens skolor oftast förekommande, skulle
bokstafligen följas, komme läraren att
omedelbart undervisa barnen 7 å 8 timmar i
»kristendom» men blott en enda timme i räkning-,
och skulle de i mångt och mycket
besynnerliga s. k. metodiska anvisningarna till
punkt och pricka följas, så skulle t. ex. en
lärarinna i småskolan få sitta och på
lördagen uttråka de stackars 7- och 8-åringarna
med att läsa och förklara följande söndags
hög-mässotext. Som en röd tråd synes det
genomgå både den nya normalplanen och
det s. k. normalreglementet att tillgodose
ett visst högkyrkligt intresse, hvarvid
vederbörande icke synas hafva tvekat att »lägga
tunga och odrägliga bördor» på både barn
och lärare; men den religiositet och den
»kyrkliga sed och ordnimg», som icke fram
-sprunge ur ett inre behof, utan skulle
reglementeras fram, vore sannerligen icke
mycket värd. Och uttalades som en önskan,
att den nya normalplanen, som just
mötesdagen "fyllde sitt första år, icke måtte blifva
långlifvad, utan få nöja sig med det onda,
den redan gjort, i det den gifvit uppslag till
åtskilligt, som kunnat och bort vara borta
ur de nyligen upprättade skolreglementena,
särskildt inom Västerås stift.
Förändringar i anordningen af
de lagstadgade sammanträdena
mellan folkskolestyrelsen och
folkskollärarekåren i Göteborg stod som första
öfverläggiiingsämnet vid ett den 11 d:s
hållet dylikt sammanträde.
Frågan inleddes af hr Fale Schöldéen,
som uttalade följande önskemål:
1) att sammanträdet får göra formulerade
uttalanden, hvilka tillkomma på det sättet,
att propositioner väckas på de under
öfverläggningen framkomna förslagen samt att,
om den förda diskussionen skall utgöra svar
på frågan, sammanträdet själft därom
bestämmer ;
2) att program för sammanträdet, sedan
förslag till öfverläggmngsämrie på sätt som
hittills blifvit inlämnade, uppsattes af en
nämd, bestående till hälften af ledamöter
ur folkskolestyrelsen och till lika del af
ombud, som på allmänt möte af lärarekåren
utses, hvarjämte skolinspektören bör såsom
själfskrifven medlem i programnämden
ingå;
3) att sammanträdet själft utser
lämpligt antal sekreterare och justeringsmän;
och
4) att tiden tör sammanträdenas början
bestämmes till förmiddagen, på det
programmet må hinna 2reiiomgås.
I dessa önskemål hade ett 70-tal
medlemmar af lärarekåren instämt.
I diskussionen deltogo utom inledaren
Öfverläraren Joh:s Johansson,
folkskolläraren K. L. Larsen, lärarinnorna Anna
Lessel och Alf rida Mally, professor O.
E. Lindberg, kyrkoherden P. Lundén,
fröken Eva Rodhe m. fl. Flertalet voro
af den mening, att det för styrelsen
vore af vikt icke blott att få reda på
hur många, som yttrat sig, utan ock
deras ställning, som icke uttalat sig i
en fråga, hvarför formulerade uttalanden
i regel borde tillåtas. Som förklaring
för att styrelsens medlemmar ofta
uteblifva från sammanträdena anfördes, att
de genom protokollen kunna taga
kännedom om hvad som på mötena
behandlats. Mötenas stora gagn erkändes af
alla.
Diskussionen skulle utgöra svar på
frågan.
Förmiddagsläsning med en tim
mes rast mellen kl. 11-12 i de
folk-och småskoleklasser, som icke duplicera,
var en af de frågor, som behandlades
vid förra veckans sammanträde mellan
folkskolestyrelsen och folkskollärarekåren
i Göteborg.
Frågan inleddes af folkskolläraren K.
Åkesson, som såg henne från hygienisk
synpunkt, anförde framstående fackmäns
uttalanden för densamma samt varmt
förordade denna anordning, som redan
vore tillämpad i Stockholm, Sundsvall,
Uppsala, Sköfde, Mariestad och vunne allt
större utbredning å Skaraborgs läns
landsbygd. Dess fördelar vore i korthet:
att arbetet förlägges till den ljusaste delen
af dagen;
att barnen under förmiddagen äro bäst
disponerade för arbetet i skolan, hvadan
resultatet däraf kunde bli bättre;
att skolarbetet ej behöfde börja
omedelbart sedan lärare och barn intagit dagens
hufvudmåltid;
att barnen efter tredje timmen komme i
tillfälle att intaga en lättare måltid;
att arbete vid artificiell belysning skulle
kunna inskränkas;
att barnen genom samlad lästid finge
bättre tillfälle till läxläsning, rekreation,
deltagande i hemsysslor, familjelif m. m.
En möjlig invändning, att barnen då ej
skulle få intaga sin middagsmåltid
tillsammans med öfriga familjemedlemmar, ville
inledaren bemöta därmed, att middagen
intages långt ifrån alltid samtidigt i olika hem.
Barn från burgna hem skulle oftare än
hittills sändas till folkskolan, om sagda
förändring vidtoges, och inga organisatoriska
hinder stode i vägen för den liksom den ej
skulle medföra ekonomiska uppoffringar.
Under diskussionen ställde sig o på
inledarens ståndpunkt hrr A. E Åkerlund
och ,7. Grimberg äfvensom fröknarna Anna
Lessel och Josefina Schutz.
Folkskoleinspektören d:r Ambrosius anförde en hel
del skäl, hvarför han icke kunde vara
med om förmiddagsläsning i folkskolan,
och i samma riktning yttrade sig delvis
kyrkoherden Lundén och hr C. J. A.
Gardell, hvilken senare under instämmande
af hr A. F. Liljeholm föreslog, att
styrelsen måtte tillsätta en kommitté, i
hvilken lärarepersoixalen borde insätta lämp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
