Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 52. (1,043.) 24 december 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 52
SYENSK LÄRARETIDNING.
921
förbindelse med lärare från andra städer
icke blott i vårt land utan äfven i Norge
och Danmark. Genom dessa sina
korresponderande ledamöter åsyftar sällskapet
att åstadkomma ett fruktbringande
samarbete mellan olika städers lärarekårer,
ett samarbete, som tyvärr hittills
förekommit i allt för ringa grad,
Om examina i folkskolan öfver
lades vid Allbo folkskollärareförenings
möte den 14 dennes. På förslag af
inledaren, hr P. Borgh, gjordes följande
uttalande:
1. .Examen förrättas blott en gång om
året såsom läsårets afslutning. Om läsåret
är så ställdt, att det upphör med
vårterminen, kan årsexamen göras mera
högtidlig, än om den förlägges till
höstterminens slut.
2. Då skolråd och föräldrar under hela
läsåret kunna och böra följa
undervisningens gång, bör årsexamen - undantagandes
för afgående elever - icke i första
rummet anses som en pröfningsdag, utan mera
som en högtidlig afslutning på läsåret.
3. Exameiisuppgifterna, hämtade ur de
för året genomgångna kurserna, lämnas af
skolrådets ordförande; men förhöret bör
uteslutande och utan störande afbrott förrättas
af läraren.
4. För att undvika jäktande brådska ock
kunna gå mera grundligt till väga, bör
icke förhör i alla skolämnen anställas vid
hvarje årsexamen och icke allt för
omfattande uppgifter lämnas. Bäst är, att en
viss examensplan med angifven tid på
förhand skriftligt uppgöres af läraren, hvarvid
ämnena t. ex. fördelas så, att blott de s. k.
hufvudämnena årligen medtagas.
5. Mellan de egentliga lektionerna
sjunges alltid en sång, och företages vid större
rast uppvisning i gymnastik. Tio minuters
rast gifves för hvarje h alf timme.
6. Afgångsbetygeii böra fullständigt
uppläsas för hvarje barn med särskild betoning
af vitsorden för flit och uppförande. Ifall
barn utexamineras enligt § 48 i
folkskolestadgan, är nödvändigt att offentligt angifva
såväl skillnaden mellan denna och vanlig
examen som ock skälen till dylikt undantag^
från den normala ordningen.
7. Om premieutdelning förekommer, bör
denna på förhand bestämmas af läraren,
men verkställas af skolrådets ordförande.
Härvid är ock af särskild vikt, att skälen
för hvarje belöning offentligt angifvas.
8. Önskligt vore dessutom, att katedern
alltid disponeras examensdagen af den, som
för tillfället har ordet, sålunda af skolrådets
ordförande vid examens öppnande och
afslutande men af läraren under lektionerna.
9. Hela årsexamen bör icke räcka längre
än 3 å 4 timmar.
10. Omedelbart efter den egentliga
examens afslutande är lämpligt att hålla
uppvisning i slöjd.
Friluftslekarna hafva under senare
åren allt oftare kommit på tal bland
ungdomens vänner och uppfostrare och
deras stora betydelse blir allt mer erkänd.
I Göteborg bildades i början af året
en förening, som nu benämnes
»Sällskapet för friluftslekar» och har till
syftemål att uppmuntra lekar och
kroppsöfningar i det fria. Ledamotsafgiften är
årligen 2 kr. Sällskapet har erhållit
anslag af stadsfullmäktige, som äga att
utse 2 af styrelsens 9 medlemmar. 6 af
dessa skola vara förmän, en för
folkskolans gosslekar, en för öfriga
läroverkens gosslekar, en för folkskolans
flicklekar, en för öfriga läroverks
flicklekar, en för idrottsöfningar, lek och
gymnastik för äldre samt folklekar och
folkfester och en för praktiska arbeten.
I styrelsen invaldes vid i dagarna
hållet årsmöte bl. a. folkskolläraren J.
E. Björkman.
Hyllad lärarinneveteran. Efter
nära ett halfsekels idogt arbete i
undervisningens tjänst, hvaraf 38 år vid
Göteborgs folkskolor, afgår nu
folkskollärarinnan fröken Matilda Hedberg vid 74
års ålder från sin befattning. Med
anledning häraf hade ett rätt stort antal
af hennes kamrater anordnat en enkel
afskedskollation för henne i
»Parkser-veringen» på kvällen af terminens sista
dag, den 20 dennes. Skolinspektören
d:r Ambrosius tolkade i hjärtliga ordalag
den tacksamhet och det erkännande,
som den plikttrogna lärarinnan förvärfvat
sig rätt till under sin långa arbetstid i
skolan. Han intygade, att hon ännu,
fast åldern manade till afgång, icke kände
sig trött utan fann lust och glädje vid
arbetet bland de unga. A kamraternas
vägnar yttrade öfverlärare Joh:s
Johansson några till veteranen riktade ord,
uttryckande tacksägelse för ett godt och
fridsamt kamratskap samt välönskningar
med hänsyn till den troget utförda
lifs-gärningen samt till en solig och fridfull
lefiiadshöst.
Till föräldramöte hade Hernösands
kretsen af S. A. F. inbjudit föräldrar
och målsmän den 30 sistlidna november,
och hade dessa äfven talrikt hörsammat
inbjudningen. Efter afsjungandet af ett
par psalmverser och ett kortare
hälsningstal höll folkskolläraren Sv. Edström
ett särdeles intressant föredrag öfver
»några grundsatser för uppfostran»
enligt den framstående tyske skolmannen
och filantropen Salzmann.
Därefter öfverlades »om skolgången».
Öfverläggningen härom inleddes af
folkskolläraren August Degerman, hvilkens
anförande rörde sig hufvudsakligen om
följande punkter, hvilka dagen fore
mötet blifvit offentliggjorda i stadens
tidningar:
Skolgången bör
1) begynna i rätt tid, d. v. s. det år,
under hvilket barnet fyller sju år, och endast
om barnet är sjukligt eller mycket svagt
utveckladt i fysiskt eller intellektuellt
afseende bör dess skolgång uppskjutas något
år, hvilket dock bör af vederbörande
målsman anmälas och orsaken därvid uppgifvas:
2) fortgå jämt och utan störande afbrott,
så länge barnet är skyldigt bevista skolan
(föräldrar och målsmän böra i regeln ej
tillåta sina barn att vara frånvarande från
skolan under pågående termin för annan
orsak än för sjukdom);
3) noggrant öfvervakas både af hemmet
och skolan (hemmet bör, så vidt det kan,
förse barnet med nödiga böcker o. d. samt
tillse, att barnet samvetsgrant fullgör sitt
hemarbete och att det är snyggt och rent,
innan det går till skolan);
4) utsträckas tilräckligt länge, d. v. s. till
dess barnet, om möjligt, genomgått hela
den egentliga folkskolan samt därutöfver
fortsättningsskolan, som.snarast möjligt bör
göras tvåårig;
Och böra härvid fattiga barn af
församlingen understödjas med kläder m. m., och
bör ett skolkök med allra första inrättas, på
det nämda barn där må erhålla mat
antingen på församlingens eller barmhärtiga
människors bekostnad.
Talaren hade uppgjort en statistik
öfver skolgången vid Hernösands
folkskola för år 1900.
Af denna statistik framgick, att hvarje
barn i medeltal varit frånvarande på grund
af sjukdom 7,30 dagar, med lof 3,91 och
olofligt 0,82. Jämför man dessa siffror med
motsvarande vid t. ex. Norrköpings skolor,
finner man i medeltal pr år och barn
frånvaro för sjukdom 6,88, med lof|l,37, olofligt
0,19.
Dessa siffror fann talaren hvarken
glädjande eller smickrande för Hernösand.
Siffrorna för Hernösand år 1900 äro ungefär
lika med dem i Norrköping år 1880. Detta
skulle således tyda på, att skolväsendet i ,
Hernösand är ungefär 20 år efter sin tid i
jämförelse med Norrköping.
På förslag af hr Degermaii beslöt
mötet enhälligt att till skolrådet göra en
framställning om vidtagande af
åtgärder för att så skyndsamt som ske kan
inrätta ett skolkök samt låta uppföra
ett nytt skolhus.
Femtiofem lärare och
lärarinnor i öfre Norrbotten hafva till Gö
teborgs Handelstidning insändt en gensaga
mot den i sagda tidning i våras införda
skildringen af förhållandena däruppe,
särskildt med afseende på
Isestadianis-men. I denna gensaga påpekas,
hurusom den mestadels Isestadianskt sinnade
befolkningen nog helst ser läraren sluta sig
till sekten men ej söker tvinga hans
samvete. Öfver bemötandet i allmänhet
har lärarekåren ej skäl att klaga.
Beträffande nu hädangångne
folkskoleinspektören prosten P. O. Grape, var denne
ett godt stöd för lärarekåren, mot
hvilken han sällan uppträdde och då så .skedde
säkert ej utan skäl, hvilket de anse sig
böra påpeka, på det ingen skugga må
hvila å den hänsofnes minne.
Egendomlig kamratanda. l Norr
tal j e Tidning anföres en hart när
otrolig yttring af bristande
sanihörighets-anda, hvartill en medlem af
folkskollärarekåren vid senaste kyrkostämma
med Rådmansö församling skall hafva
gjort sig skyldig.
Då inom nämda församling åtskilliga
aflägsnare bygder under senare tider
blifvit mera befolkade, ha för dem nya
skolhus måst uppföras. Ett sådant ha
t. ex. Gräddö byamän erhållit. Som
nybyggnaderna vållat församlingen dryga
omkostnader, ha de gamla skolorna vid
kyrkan i det längsta fått vänta på för
bättring. Behofvet däraf har dock
omsider blifvit allt för trängande. Sämst
lottad är småskolan, som är inträngd
på en vind, byggd i vinkel, utan
af-klädningsrum, låg i taket samt med en
golf yta af endast 37 kvm. inrymmer 52
barn, fördelade i två klasser under en
enda lärarinna. Skolrådet kunde
gifvetvis ej låta dylika förhållanden fortfara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
