Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 52. (1,043.) 24 december 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
928
SVENSK LÄRARETIDNING,
N:r 52
Våra vänner
ombedjas att godhetsfullt verka för, att
Svensk Läraretidning varder känd bland allt
flera lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsmedlemmar och skolvänner. Profnummer
utdelas gratis.
N. G. Andersson t- Den 18 den
nes afled i sitt hem i Riddartorp i Jons
bergs socken, Östg., folkskolläraren Nils
Gustaf Andersson.
Han föddes’ i ett fattigt bondhem i
samma socken den 13 juni 1847 och
måste vid 15 års ålder taga tjänst som
hjälpgosse. Men en herreman blef en
gång frapperad, då han fick se en af
gossen utskrifven räkning, och utbrast:
’Den där duger mer än till bonddräng!»
Den l februari 1866 förordnades han
till småskollärare inom socknen.
Skollokalerna voro ofta små, eländiga kyffen.
Han fick t. o. m. hålla skola i ett rum,
där en kvinna sålde öl. Då kunderna
blefvo för högröstade, lät han barnen
högt läsa på sina katekesläxor för att
jaga de festande på dörren.
Ofvannämde herreman jämte ett par
andra lånade honom penningar, så att
han 1869 fick inträde vid Linköpings
seminarium. Han blef i början mycket
] nedslagen, då han såg, huru små
förkunskaper han ägde mot många af sina
kamrater, men tänkte: »jag skall
försöka, om det hjälper att vara flitig.»
Och se, det hjälpte; ty han utgick från
seminariet den 4 juni 1872 med högsta
betyget i alla ämnen utom i musik
och sång.
Tyvärr hade han dock nu genom sin
trägna flit, myckna stillasittande och
sparsamma lefnadssätt ådragit sig en
obotlig magkatarr.
Vid hans utträde ur seminariet erbjöd
h-.nom folkskoleinspektör Meijerberg plats
i Stockholm. Oaktadt denne äfven
erbjöd honom pengar till betalning af hans
seniinarieskuld, var han dock så
samvetsgrann, att han förr tog en sämre
plats i Jonsberg. I början fick han
flytta på tre stationer men erhöll 1876
fast plats i Riddartorp, dit han tog sina
föräldrar 1877 och såsom god son ägnade
dem en omsorgsfull skötsel. Fadern dog
där 1896, och han fick äfven, fastän
mycket matt och svag, den 9 sistlidna
oktober följa sin gamla nior till grafven.
Hans magkatarr hade allt mer och
mer tilltagit, men skolan skötte han
nitiskt till i somras, då magkatarren
Öfvergått till magkräfta, hvarför han
fåfängt undergick operation på
Söderköpings lasarett i juni detta år.
Andersson var en ovanligt skicklig,
nitisk, duglig och allmänt omtyckt lärare
och hugnades tvänne gånger med
Letterstedtska stipendiet. Han var en i allo
exemplarisk och ordentlig person, dog
ogift samt efterlämnar en efter hans
förhållande rätt stor förmögenhet.
Till .följd af sin sjuklighet och sitt
nit för lärarekallet innehade han blott
få förtroendeuppdrag inom kommunen.
Genom sitt glada, vänliga sätt och
sina i allo utmärkta egenskaper
förvärfvade han sig allmänt förtroende,
vördnad och kärlek, och hans minne skall
länge lefva i en välsignad hågkomst
på orten. J- A- L-
P. Pettersson f. Efter ett längre
af tynande afled i Ockelbo den 13
dennes f. d. folkskolläraren i Bergvik af
Söderala församling, Gflb., Per Pettersson.
Föd 1842 i Ockelbo, tog han 1867
folkskollärareexamen vid Uppsala seminarium
och blef efter kortare tjänstgöring
annorstädes 1871 ordinarie lärare i Bergvik,
hvilken plats han innehade, till dess han
i höstas tog afsked och flyttade till sin
födelseförsamling, där nu hans dagar
lyktats.
Det var ett långt och verksamt lif,
som slöts med hans bortgång, och många
släktled hade af honom fått
samvetsgrann uppfostran och gedigen
undervisning. Han tog sitt kall på fullt allvar
och nöjde sig icke med att blott följa
skolplanens föreskrift utan gaf sina
lärjungar långt derutöfver af sitt rika
vetande.
Ehuru af en lugn, blid och
tillbakadragen natur deltog han dock med stort
intresse i frågorna på dagordningen och
var städse att finna i de
framstegsvänliges led. För nykterhetsfrågan var han
varmt intresserad..
I makans, barnens och släktingarnas
sorg deltaga djupt och innerligt icke
blott den stora lärjungeskaran utan ock
hans forna kamrater inom lärarekåren
och den vidsträckta vänkrets, som han
genom sitt vänsälla väsen vunnit.
E. Lidell f. Efter en längre tids
sjuklighet afled i sitt hem den 17 d:s
klockaren och organisten i Lindbergs och
Torpa församlingar, Hall., Erik Lidell.
Han var född 1825 i Tranemo, Älfsb.
och genomgick Musikaliska akademien i
Stockholm 1843 samt erhöll 1847
organist- och klockarebefattiiingarna i
Lindberg och Torpa. Han sökte sig därifrån
till Ausås men längtade . tillbaka och
återvände om ett år på församlingarnas
kallelse.
Han hade inånga kommunala
förtroendeuppdrag och var en följd af år
landstingsman. En tid tjänstgjorde han
som musiklärare vid läroverket i
Varberg, där han äfven stiftade och en tid
ledde en sångförening.
Änkling sedan många år, sörjes han
af en son, två döttrar och en stor
vänkrets, som visste att uppskatta hans
redlighet och duglighet, hans
genomärliga, enkla, fasta och hederliga karaktär.
Folkskolan och visitationsförhören.
Herr redaktör!
Frågan om folkskolans och folkskollärarnes
rättsliga ställning vis å vis
kyrkovisitatio-nerna synes mig skäligen enkel.
Icke blott den lärare, som har ferier, bör
u tan risk kunna vägra sitt biträde vid
visitationsförhören i kyrkan, utan hvarje lärare,
som i sitt lärorum har vederbörligen
fastställd läsordning anslagen. Ty det
tillkommer lika litet en kyrkovisitator, han må nu
kallas biskop eller kontraktsprost, som
någon annan att suspendera gällande
läsordning, vore det ock blott för en enda timme,
Om läsordningen gäller alldeles visst, att
den skall följas »utan prut och städse». Då
nu läsordningen icke blott säger, hvilka
timmar på dagen och i hvilka ämnen för hvarje
timme läraren skall undervisa utan äfven i
hvilken skola, inom hvilket skolområde och
på hvilket lärorum denna
undervisningsskyldighet skall fullgöras, så återstår för
kyrko-visitatorn endast att foga sig därefter.
Behagar han så infinna sig’ i skolan, är han
naturligtvis lika välkommen som hvarje
annan förman; och har han några
anmärkningar att göra eller några råd och
anvisningar att gifva, så må han göra det i
enrum till läraren eller ock skriftligen till
skolrådet, men att med skrapor och uppsträck
-ningar i barnens närvaro störa skolfriden
är lika olagligt som det är pedagogiskt
otillständigt.
Detta är enligt mitt förmenande den enkla
teorien i denna fråga. Att få praktiken i
öfverensstämmelse därmed »bör väl ej vara
hela världen» för en kår, så pass väl
organiserad som vår numera är.
Quidam.
Svenskbyboarnas skola
i Syd-Ryssland har genom undertecknad fått
emottaga från Svensk Läraretidnings förlag
i Stockholm böcker och illustrerade
jultidningar till ett värde af 13 kr. 50 öre,
hvilket med största tacksamhet erkännes.
Hasslarp den 20 december 1901.
M. J. Martinsson.
En hvar, * # /* /*
som vill ha reda på, hvad som
händer och sker Inom
skolvärlden, bör skyndsamt å närmaste
postanstalt prenumerera på Svensk
Läraretidning för år
# & # # & & 1902.
BREFLÅDA IX
(Meddelanden och förfrågningar i bref och ä brefkort,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress, lämnas utan afseende.)
Vid utsändandet af året* sixta nummer är
det en kär plikt redaktionen fullgör, då den
frambär ett vördsamt tack till tidningens alla
vänner och gynnare och särskildt till de många,
som under året ihågkommit oss med längre
eller kortare meddelanden af skilda slag.
Redaktionen hoppas, att äfven under det
kommande året få vara innesluten i deras
välvilliga hågkomst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
