Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. (1,050.) 12 februari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 7
kunna se klart i praktiska ting. Med flera
folkhögskolor äro nu förenade s. k.
landt-mannaskolor, afsedda för blifvande mindre
landtbrukare. Nu erfordras nämligen långt
större kunskaper för jordbrukare än förr.
Genom den nya härordningen hafva stora
kraf ställts på Sveriges jordbrukare.
Utbildningstiden är kort och lämnar ej rum för
annat än de militära ämnena. Därför är
det till lika stor nytta för vårt lands
jord-brukaresÖner, att de fore värnpliktens
fullgörande genomgått folkhög- och
landtman-naskolan, som för hären, hvilken i dem kan
få dugande föregångsmän. När de sedan
återvända till hemmen för att bruka jorden
och deltaga i kommunala värf, medföra de
jämte kunskaper ett vaket och förädladt
sinne samt ha lärt sig lyda och befalla.
Allt i ett land bör hafva sin säregna prä-
§el för att passa där och vara till gagn.
å har ock den svenska folkhögskolan under
tidernas lopp utvecklat sig så, att den
verkar till landets och ungdomens nytta. Man
finner ock, att folkhögskolan omfattas med
allt större intresse af statsmakterna och
enskilda institutioner samt att de röster allt
mera tystna, som förr ofta höjdes för att
fördöma folkhögskolorna såsom obehöfliga,
ja skadliga.
Men för att den svenska folkhögskolan
skall fylla sitt mål måste den vara
uppfostrande, väckande och förädlande, så att
lärjungen lär sig ära Gud, vörda konungen
samt älska fosterlandet och hvad som är
rätt, sant och godt. Därjämte bör den vara
undervisande, så att lärjungen hemför från
skolan ett mått af kunskaper, som kan vara
honom till verkligt gagn i det praktiska
lifvet. Undervisningens mål bör städse vara:
först människan, sedan landtmannen.
Skolfrågan i Neder Luleå synes
af allt att döma komma att bli ganska
segsliten, skrifves till Sv. Ltg. Af ålder
hafva skolhusen därstädes både byggts
och anderhållits samt försetts med ved
af bönderna i de respektive rotarna, d. ä.
byarna. Mer eller mindre godvilligt och
därför mer eller mindre godtyckligt
hafva de fullgjort dessa åligganden. Sedan
talet om skolornas underhåll efter
allmän fyrk blef en fråga för dagen,
fogade de sig allt mer motvilligt i den
gamla frivilligt antagna ordningen.
Följden däraf blef, att t. ex. skolhus,
utdömda af folkskoleinspektör för ett
tiotal år sedan, ännu i sitt
otillfredsställande skick måste begagnas utan att
någon åtgärd till förbättring blef vidtagen.
Vedunderhållet, som från äldre tider
varit någorlunda oklanderligt och utgått ur
roten antingen in natura eller ur
tillgängliga medel, blef snart en pålaga,
som man saklöst ansåg sig kunna
undandraga sig. Ja, det förhöll sig så, att
vedunderhållet föll i sin helhet på
knappast halfva antalet bönder. Denna börda
blef därför särdeles betungande, i
synnerhet i de rotar, där tvänne skolor
funnos.
Missnöjet med den bestående
ordningen växte. Att de stora fyrktalsägarne
knappast visste af några utgifter till
byggande och underhåll af skolhusen med
ett enda undantag när, skolan på
iyrk-platsen, kunde ej anses förenligt med
lag och rättvisa. Man sökte då för 4
år sedan undanrödja missnöjet genom
ett stämmobeslut att af sockenmedel till
rotarna utdela bidrag till ved och lyse,
beräknade efter skolhusens uppskattade
värde och varierande mellan 50 och 100
kronor (sedermera efter behof), Men då
ej ens detta kunnat afhjälpa
missförhållandet, fann sig vederbörande
folkskoleinspektör föranlåten att å kyrkostämma
göra framställning om
skolbyggnadsfrågans ordnande inom församlingen i
enlighet med folkskolestadgans allmänna
bestämmelse.
Ett med anledning häraf af skolrådet
uppgjordt förslag att under de närmaste
fyra åren af församlingens medel bygga
åtta skolhus, vann ej stämmans gillande,
hvilket ju var förklarligt nog, enär
öfriga rotar, för att bevilja detta,
naturligtvis först ville ha säkerhet, att deras
skolhus af socknen inlöstes. Då sålunda
intet kunde uträttas på denna väg,
tillsattes omsider en kommitté, som hade
att värdera socknens samtliga skolhus.
Efter ett par år framlades för
kyrkostämman resultatet af dess arbete, och
fattades så beslut om skolbyggnadsfrågans
öfvertagande af församlingen samt om
uppförande af tvänne skolhus och diverse
uthusbyggnader till andra. Emellertid
fattades inom kort ett beslut, som åter
har gjort rotarna byggnadsskyldiga,
hvilket beslut i dagarna blifvit Öfverklagadt.
På denna punkt står frågan för
närvarande, och huru snart d.en kommer att
bli löst på ett tillfredsställande sätt,
hvilar i framtidens sköte.
Tjänsters tillsättning.
FÖRSLAG. Till folkskollärare-, organist-,
klockare- och kantorstjänsterna i
Ulricehamn: 1) P. F. Ingvaldsson i Sandviken, 2)
G. V. Fagrell i Ulricehamn, 3) K. H.
Hedberg i Lemnhult.
- Till en folkskolläraretjänst i Köping:
1) T. Rosvall i Gellivare, 2) K. Ekelund i
Stockholm, 3) G. Nilsson i Köpings
landsförsamling*.
VÄLDE. Till organist och kantor i
Karlskrona stad: Svante Sjöberg.
- Till klockare och organist i
Vidtsköfte-Degeberga, Krist.: J. Våhlin i Fjärrestad.
- Till folkskollärare, klockare och
organist i Åker, Södm.: V. Järd i Öja.
- Till lärare vid Ljungby folkskola,
Riseberga, Krist.: P. P. Haller i Kågeröd.
- Till lärare vid Lindby folkskola,
Svenstorp, Mim.: vik. därstädes "P P. Ekdahl med
2,148 röster. (O. N. Alström i Månslunda
erhöll 1,321 röster.)
- Till folkskollärarinna i-Växjö: vik.
därstädes Maria Torpson.
- Till vik. folkskollärare, klockare och
organist i Knista, Öreb.: O. Nordin frånK
Hudiksvall.
- Till vik. folkskollärare i östuna, Sthm:
O. E. Österlund.
- Till vik. lärare vid Rosshyttans
folkskola, V. Färnebo, Vstm.: Aug.’ Andersson i
Fläck ebo.
- Till vik. folkskollärare i Knista, Öreb.:
J. Dahlén i Hjo.
- Till vik. folkskollärare i Hinneryd,Kron.:
J. Nilsson i Värnamo.
- Till vik. lärarinna vid Gelnö folkskola,
Värmdö, Sthm: Gerda Pettersson i
Stock-h,olm.
- Till vik. lärarinna vid. Kärreberga
folkskola, Kvidinge, Krist.: Maria Andersson
i Kassagård.
- Till vik. lärarinna vid Nalavi folkskola,
KräkUnge, Öreb.: Hildur Svensson i
Göteborg.
- Till lärarinna vid en mindre folkskola
i Vrigstad, Jönk.: Ester Rystedt i Järsnäs.
- Till lärarinna vid en mindre folkskola
i UJcna, Kalm.: Selma Larsson i Källstad.
- Till småskollärarinna i Jönköping: fru
Anna Andersson i Tidaholm.
- Till småskollärarinna i Barkeryd, JÖnk.:
Sigrid Ljunggren i Jönköping.
- Till småskollärarinna i Vrigstad, Jönk.:
Emma Hedström i Näfvelsjö.
- Till vik. småskollärarinna i Marbäck,
Jönk.: Amanda Hiibsch i Tranås.
- Till småskollärarinnor i Västra Ed,
Kalm.: fröken A. Nilsson i Simonstorp och
fröken Salomonsson från Linköping. .
- Till vik. småskollärarinnor i Ljusdal,
Gflb.: Viktoria Lund och Amelie Carlsson.
Tidskrift i gymnastik har för innevarande
år tillerkänts ett statsunderstöd af 500
kronor.
- 42 arbetsstugor för barn finnas nu i
Sverige. Den nyaste öppnades i Umeå den
7 dennes.
- Till läkare vid Gäfle stads folkskolor
har skolrådet för åren 1902-04 antagit med.
d:r H. Engelbrecht.
- Till reservpastor i Jämtlands
fältjägareregementes reserv är förordnad värnpliktige
folkskolläraren Eriksson intill utgången af
hans värnpliktstid.
- En pedagogisk studieresa till Norge
och Danmark har folkskoleinspektören i
Stockholm d:r C. G. Bergman i dagarna
företagit.
- Lärarinnornas missionsförening, som
grundades i december 1899, fckades under
gångna året med 148 medlemmar, så att
hela medlemsantalet nu uppger till 324.
- Till beklädnad af fattiga ^kolbarn skall
årligen räntan användas å e|n af numera
hädangångna änkan Johanna! Sofia Olsson
i Grällsta, Kila, gjord donation! å 500 tronor.
- Göteborgs stifts folkskolläraremöte
hålles torsdagen den 14 och tredagen den
15 augusti och således omedelbart före
sommarkurserna vid Göteborgs högskola, hvilka
pågå den 16-26 augusti. j
- Till inköp af ett skiop^ikon åt Åhus
folkskola har konsul H. Domjér skänkt 80
kronor. Föreläsningsföreningén på platsen
äger rätt att använda det inköpta vid
föreläsningarna, j
- Barnbiblioteket S ÄG AS \ samtliga
utkomna delar skola enligt nyligen fattadt
beslut inköpas till det i Väsperstad, Mim.,
inrättade sockenbiblioteket, sotm räknar 400
band. j
- Ogillade äro af domkapit et i Göteborg
de besvär, som klockaren och organisten
C. F. G. Högberg anfört öfver det af
kyrkorådet i Breareds församling i:attade beslut
att f or ordna vikarie för organisttjänstens
uppehållande. ’
- Lån for skolhusbyggnad har k. m:t
tillåtit Roslagsbro församling, Sthm, upptaga
å 10,000 kronor, Hölö försam ing, Södm., å
30,000, Vänersnäs, Skbg, å 6000, N. Ving,
Skbg, å 10,000 och Hafverö, Ynrl., å 35,000
kronor. l
- Till ingen åtgärd har domkapitlet i
Strängnäs funnit föranleda en af
folkskolläraren A. G. Lindberg i Björkvik ingifven
ansökan att efter inför domkapitlet aflagdt
prof förklaras behörig att i Björkviks
församling biträda med prästerliga göromål.
- En fara för svenskt språk och svensk
odling finner Hernösands domkapitel i den
alltmer tilltagande inflyttningen till Sverige
från de finsktalande församlingar, som ligga
intill Öfverkalix, samt hemställer därför, att
k. m:t ville låta inrätta en folkskola i Jocks
by af ofvannämda församling med svenska
som undervisningsspråk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
