Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. (1,050.) 12 februari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r"7
Berätta för barnen!
(Efter en uppsats i »Skole og Samfund».)
Hvem har icke sett, hvilken verkan
det kan hafva, när läraren säger till
lärjungarna: »Nu skall jag berätta
någonting för Er!» Ögonen stråla, anletena
le, barnen sätta sig ifrigt tillrätta på
bänkarne, och möjligen spörja blickarna
om lof att få flytta sig litet längre fram
för att kunna höra bättre. Allt visar,
att barnet med stor ifver och lust
mottager lärarens anbud.
Naturligtvis gäller detta, där barnen
ej äro öfvermätta på historier och
berättelser : här som annars händer att man
kan få för mycket af det goda. För
ungefär 20 år sedan vistades jag hos en
lärare vid en privatskola. Han berättade
och berättade. Biblisk historia, geografi,
sagor - om allt berättade han. Men
också hängde barnen slöa öfver
bänkarna - de hade fått för mycket af
det goda. Så bör det icke vara.
Barnet skall vänjas att arbeta själf.
Geografien kan t. ex. icke läras genom
endast berättelser: skelettet, såsom länder,
städer, floder o. s. v., bör inläras! Men
den lärare, som nöjer sig med att låta
barnen få endast det, som de kunna
inhämta i sin lilla oftast tämligen torra
lärobok, är en dålig lärare och skall
aldrig kunna få fram något intresse för
geografitimmarna. Och så är det i alla
ämnen.
Men en saga eller berättelse kan
dessutom göra stort och verkligt gagn som
belöning för välgjordt arbete, god
ordning och dylikt. Sagor ochp historier få
för ingen del bli hvardagsmat i skolan
utan gilleskost, men man skall ej vara
så sparsam därmed, att den kommer fram
blott en å två gånger ona året När de
små haft svårt att lära sig ett eller
annat, har jag ofta pröfvat på det
medlet. »Om Ni nu allesamman eller i det
närmaste allesamman ha lärt Er läxa
riktigt väl nästa gång, skall jag berätta
en historia för Er», har jag sagt. De
lade sig verkligen vinn om saken; en
och annan kunde möjligen hafva glömt
att läsa på, och då fingo dessa stå utanför
dörren, medan historien berättades.
Mången gång verkade detta enkla medel vida
mer än kvarsittning, och de 10 minuter,
som det tog att berätta historien,
sparades ju in därigenom, att alla kunde
sin läxa väl.
Eller också har jag sagt till en klass
oroliga och litet stimmande lärjungar:
»Låt mig nu se, att Ni hela denna vecka
gå stilla och snällt ut och in på rasterna,
så kan det hända, att det kan vankas
en liten historia om lördag!» Det är
ganska lustigt att se, huru den ene har
ögat på den andre och håller efter
honom, på det de icke allesamman må gå
miste om historien.
För att icke bli missförstådd ber jag
få anmärka, att jag icke brukar betala
mina lärjungar för flit och lydnad. Men
är det eljest snälla barn, som endast
ha litet ondt om vilja, så anser jag det
lyckligt, om man med ett så enkelt medel
kan hjälpa dem lite i gång. När längre
fram vana och öfning har fått allt i
jämn marsch, vankas där ej längre några
historier för det.
Man sporde en gång en liten flicka:
»Hvilken af dina lärarinnor håller du
mest af?» - »Fröken Andersson.» -
»Hvarför håller du mest af henne?» -
»Hon berättar alltid så mycket för oss.»
Så är det. Barnen fatta tycke för den,
som berättar dem något, vare sig det
är något nyttigt eller nöjsamt, och detta
bör man ej glömma, om man vill få in
ljus och trefnad i skolan. Främmande
folk och länder, in- och utländska djur
- för allt hysa de små intresse, så där
finns nog att välja emellan.
Detta var i skolaix.
Men jag ville också gärna säga till
mödrarna: »Berätta litet för Edra barn!
Tag er ledigt en half timme i
skymningen - i synnerhet nu vintertiden -
hvila ett ögonblick händerna från dagens
arbete och spara ögonen, innan lampan
tändes, och samla barnen omkring Eder!
Berätta för dem!»
»Vi kunna inga sagor eller historier!»
invänder Ni genast. Ja, det är heller
inte alls nödvändigt. Ni kan berätta
något ur Edert eget lifs erfarenheter.
Intet människolifs historia är så fattig,
att det ej finns något, ja, mycket att
berätta därur - om man bara söker.
Naturligtvis är ej hvad som helst
lämpligt att berätta för barn. Stoffet
måste siktas Men alla hafva vi varit
ängsliga för något, varit i förlägenhet,
varit bedröfvade. Berätta om något
dylikt! Huru hjälpen och trösten kom!
Att få en aning om hvad far och nior
upplefvat har för barnen ett större
intresse än någct annat. Så känner man
ju till en hel del, som man sett i sin
omgifning, exempelvis husdjuren. Och
är man särskildt en vän af dessa, kan
man från deras värld berätta mycket,
som både fängslar barnets intresse och
möjligen kan bidraga att framkalla
godhet och mildhet gent emot våra stumma
medskapade.
Om således många goda och ädla
känslor bibringas barnen genom
berättelser, må man å andra sidan akta sig
att ej främja de dåliga. Själfklart är,
att aldrig slippriga ting få beröras, men
det skadar måhända ej att påpeka, att
man också bör akta sig för spökhistorier
och dylikt, som kan ingjuta skräck och
göra barnen mörkrädda och skygga för
ensamheten. Lär dem i stället, att Gud
ser oss och är oss nära allestädes, till
och med i den mörkaste vrå, och att
vi därför ej behöfva frukta onda makter!
Hvad så angår de egentliga historierna,
så kan visst en hvar några, och det
^beror inte på mängden. Min mormor
kunde endast fem, men om dem bådo
vi oupphörligt, tills vi kunde dem
utantill och rättade mormor, när hon sade
fel. Och morfar - ja, han kunde
berätta mångahanda, men det var ur hans
egna erfarenheter. Vi sutto, en pä hans
knä, en annan på en pall vid hans fötter,
en tredje på en stol tätt invid honom
och med armen kring hans hals - han
var alldeles belamrad af oss. Men hur
hemtrefligt var det ej, när brasan
sprakade i kakelugnen och kastade ett rödt
skimmer ut i rummet, under det snö
eller regn piskade rutorna! Då kunde
gamle morfar berätta, huru han en gång
hade varit ute i ett sådant väder Då
kände vi riktigt tjusningen i att sitta i
den lugna stugan, och dessa
skymningsstunder blefvo oss så kära, att vi
riktigt längtade efter dem. När jag
därför i skolan en gång skulle skrifva en
uppsats öfver frågan: »Hvilken årstid
tycker du bäst o mr» blef det vintern,
som fick priset, och i synnerhet framhöll
jag skymningen som något bland det
bästa, jag visste.
Villigt skall jag medgifva, hvad någon
kanske vill invända, att musik i
skymningen kan i lika hög grad hafva
förädlande betydelse samt bidraga att göra
hemmet kärt och trefnadsfullt. Men man
har ju instrument blott i ett fåtal hem.
Kära mödrar! Tanken en smula på
hvad jag har sagt och sen till, om Ni
ej kunna få en liten stund ledig att
berätta! Tron mig: när Edra barn en
gång i tiden låta blicken glida tillbaka
till barndomshemmet, skola dessa stunder
stiga fram som stjärnor på minnenas
himmel! Maja.
LITTERATUR
Nytt i bokhandel:!
Egna hemsfrågan. Med anknytning till
danska förhållanden af Olof Alström. Örebro,
C. A. Lindgrens förlag-. 30 öre.
Praktisk lärobok i det internationella
språ-.ket Esperanto. För själfstudium utarbetad
af J. J. Sussmuth. Södertälje. Haft. 1. 25
öre.
Af rustnings fr ägans lösning. Fredsföredrag
af d:r N. A. Nilsson. Örebro.
Arfvingen till Redclyffe’&i Charlotte Yonge.
Sthm, Aktiebolaget Hiertas bokförlag. 4 kr.
75 öre. .
Berättelser ur svenska historien af C. Georg
Starbäck. Sthm** Beijers
bokförlagsaktiebolag. oHäft. 25-35 å 25 öre.
Från det moderna Tyskland. -Studier,
bilder och intryck af Fritz Henriksson. Sthm,
Albert Bonnier. Haft. 7 o. 8 (slutet) å 75
öre.
Fryxells berättelser ur svenska historien.
Nationalupplag-a. Sthm, P. A. NoVstedt &
söner. Haft. 49-60 å 30 öre.
Ny seminarielag i Norge.
(Bref till Svensk Läraretidning.)
Med ingången af år 1902 har Norge
erhållit en ny seminarielag, genom
hvilken lärareutbildningen i åtskilliga delar
ändras och förbättras. Då det möjligen
kan intressera svenska lärare och
lärarinnor att göra någon bekantskap med
nämda lag, skall en kort sammanfatt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
