- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 21:a årg. 1902 /
182

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10. (1,053.) 5 mars 1902 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

182

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 10

Amanda Hammarlund och fröken Hulda
Lundin.

Åtskilliga förberedande åtgärder
vidtogos för skolresorna äfvensom för
utsändande af feriebarn under instundande
sommar.

Göteborgs skolförening har från
trycket utgifvit ett 28-sidigt häfte,
omfattande årsberättelse för 1901 jämte
medlemsförteckning m. m.

Den af föreningens sekreterare J. Emil
Björkman affattade årsberättelsen är
särdeles fullständig, och i densamma
redogöres för antal medlemmar, styrelse,
sammanträden, förhandlingar, årets Skolresor
till Göteborg, åtgärderna för
sommarkurser och stiftsmöte i Göteborg, för
utflykter m. m.

Häftet innehåller vidare
revisionsberättelse, instruktioner för föreningens
olika funktionärer samt redogörelse för under
de senare åren utkommen viktigare
litteratur, som införlifvats med Göteborgs
skolförenings bibliotek. Sist följer
förteckning på de 409 medlemmarna, hvilka
äro ordnade med hänsyn till de skolhus,
där de tjänstgöra.

Om konsten och skolan öfverla
des i Göteborgs skolförening på
sammanträde sistlidna lördag. Diskussionen
inleddes af artisten Oskar Stenvall, som
föreslog bildandet af en stor förening,
omfattande alla samhällsklasser och alla
skolarter i landet, i syfte att verka dels
för skolornas prydande med konstverk,
dels för anordnande af konstutställningar.
Årsafgifterna skulle sättas så låga, att
äfven mindre bemedlade kunde vara med.
Äfven skolungdomen skulle genom smärre
penningebidrag göras intresserad i
företaget och sålunda för sina bidrag kunna
förvärfva någon god reproduktion af
konstverk till prydande af sina skollokaler.

Under den följande diskussionen
erkände man visserligen den goda tanke,
som låg till grund för inledarens förslag,
men uttalade vissa tvifvelsmål rörande
möjligheten att realisera detsamma.
Öfverläggningen rörde sig till väsentlig del
om hvad som kunde göras för att i
folkskolorna på platsen främja barnens
uppfostran till intresse för skön konst. För
det ändamålet påpekades bland annat
det önskvärda uti att besöken å muséet
blefve allmännare äfvensom planmässigt
ordnade.

Då emellertid frågan ansågs beröra en
viktig sida af ungdomens uppfostrån,
som hittills ej varit efter förtjänst
uppmärksammad i vårt lands folkskolor,
beslöts att hos centralstyrelsen för S. A. F.
motionera om dess utsändande till
kretsarna. Och uppdrogs åt hrr A. R.
Åkerlund, Torsten Bernhard och J. Bengtsson
samt fröknarna Hanna Jonsson och
Botilda Persson såväl att affatta denna
motion som ock att yttra sig om de
åtgärder, som kunna anses lämpliga i
nämda hänseende för Göteborgs
folkskolor. Då ifrågavarande yttrande
föreligger, skola vi återkomma till frågan.

Gymnastiken i folkskolan. Obe

stridligt torde vara, att gymnastiken
ingalunda kommit till sin rätt i Sveriges
folkskolor. I Danmark har
kulturministern påbjudit» att en del
gymnastikredskap, såsom bom, ribbstol o. s. v., skall
till alla rikets folkskolor anskaffas.
Hvad har gjorts hos oss? Goda
handböcker saknas ej, men läraren stöter ofta
på stora hinder, då en rationell
gymnastik skall upparbetas.

Gymnastikläraren vid Lunds
folkskollärareseminarium, major C. Norlander,
som "ifrigt arbetar för
gymnastikundervisningens höjande i folkskolan, har
under senaste tiden på flera ställen i Skåne,
däribland i Ystad, genom
mönsterlektioner i skolorna visat för lärare och
intresserade, hur man med små medel kan
åstadkomma något så när god
gymnastikundervisning. Som gymnastiksal
saknas i Ystad, utfördes öfningen i en af
folkskolesalarna. Efter ett kort föredrag
för lärarepersonalen och
skolrådsledamöter visade han genom en »dagöfning»
enligt Liedbecks system, huru en dylik
öfning kan ske i klassrummet, så att
alla kroppens viktigare delar tidigt öfvas
till vighet, kraft och harmonisk
utveckling. Pojkarne utförde med synnerlig
förtjusning de anvisade rörelserna, och
de närvarande följde med största intresse
öfningen. Som ett minne utdelades till
de närvarande ett ex. af major
Norlan-ders flygblad »kroppsöfningars
nödvändighet och uppgift» samt ett ex. af hans
större gymnastiktabell.

Otti »igenläsning» höll
folkskolläraren M. Tennman i Sandö föredrag vid
Bjärtrå lärareförenings vintermöte den
27 februari.

Först påpekade tal:n, att de tre för
besök i närbelägna skolor och vid
skol-möten anslagna dagarna skola inräknas
i ordinarie lästiden, men att det ej
uttryckligen namnes, huruvida det är på
samma sätt med de tre dagar, som
lärare eller lärarinna för någon sin
angelägenhet efter skolrådsordförandens
bepröfvande må få ledighet, men vanligen
igenläsas ej heller dessa.

För stämmor, riksdagsmamiaval o. d.
bör läraren hafva ledighet utan
igenläs-ningsskyldighet, men de för enskilda
ekonomiska eller andra angelägenheter
lediga dagarna böra läsas igen.

Beträffande sättet att läsa igen ville
tal:u ej förorda, att det skedde genom
ökning af lästimmarna några dagar i
rad eller med mellanrum, ty detta
strider mot hygieniska och pedagogiska
bestämmelser, stör läsningens jämnvikt och
kränker hemmets rätt. Ej heller genom
att röra vid de ordinarie lofdagarna.

Tal:n ville däremot tillråda, att*de
förlorade dagarna förläggas till terminens
slut och att läsordningen för dem
uppgöres så, att just de ämnen, som genom
lofgifningen blifvit lidande, komma till
sin rätt. Genom denna anordning blir
den nödiga kontrollen lätt att utöfva.

Önskligt vore, att vid skolor, där flera
lärare samarbeta, likformighet i detta
stycke måtte äga rum. Därigenom skulle
ordning och reda i skolarbetet främjas,
det goda förhållandet mellan skolan och
hemmet samt enhet och god anda inom
lärarekåren stärkas.

Katekesfrågan diskuterades vid
Trosa-kretsens i Tullgarns slöjdskola hållna
första möte för året den 22 februari.
Inledaren, folkskolläraren Alb. Flodkvist,
påvisade den nuvarande katekesens
olämplighet, dels pä grund af dess
uppställning i frågor och svar, dels för dess
svårfattliga satskonstruktioner, dels ock
för den ringa öfverensstämmelse, som
man ofta finner mellan stycken och
bibelspråk. Följande uttalande gjordes
därefter af mötet:

Den för kristligt lif nödiga undervisningen
bör meddelas dels genom direkt läsning i
den heliga skrift, dels genom en på bibelns
ord grundad kristendomslära, i hvilken
bibelläsningen under vissa logiska och
systematiska rubriker enkelt och naturligt
sammanfattas och afslutas med motsvarande i
förklaringen i Luthers lilla katekes. Intill
dess att detta skett, må endast Luthers lilla
katekes ordagrant inläras och utvecklingen
användas uteslutande som en handledning
för läraren.

Och beslöt mötet att till
riksdagsmannen E. G. Åkerlind öfversända denna
resolution och betyga honom
föreningens tack för hans behj ärtans värda
mö-tion.

En rättstafningsreform, särskildt

från folkskolans ståndpunkt, var ett af
de ämnen, som förelågo till behandling
vid Rekarne lärareförenings vintermöte
i lördags.

I inledningsföredraget framhölls,
hurusom denna fråga varit aktuell alltsedan
1869, och att lärarekåren stått enig
alltifrån 1884 i yrkandet på en reform i
ljudenlig riktning. Som Svenska
akademiens stafningsreformer ginge allt för
sakta, vore det skäl, att skolans män
enigt uppträdde. Stödda af pressen och
en stark opinion kunde de hoppas, att
akademien skulle taga hänsyn till deras
önskningar. Mötet gjorde följande
uttalande:

Kretsen uttalar som sin åsikt, att en reform
af rättskrifningen är, från folkskolans
synpunkt sedt, högeligen önskvärd, och bör
den få åtminstone den utsträckning,
att t-ljudet må skrifvas endast med t,
att v-ljudet skrifves blott med v, och
att s-ljudets beteckningar med c och z
försvinna,

hvarjämte förenkling af beteckningen
jämväl af andra ljud (särskildt å- och
ä-ljudet) bör vidtagas;

och bör centralstyrelsen för Sveriges
allmänna f olkskolläraref örening snarast sätta
sig i förbindelse med de högre skolornas
målsmän och andra reformvänliga
sammanslutningar för att söka nå full enighet
angående de önskade reformernas utsträckning
och därpå ingå till Svenska akademien med’
skrifvelse i ämnet.

Också ett skolhus! Under denna
rubrik innehåller Osk. T. en uppsats
angående de lokaler, som åtminstone på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free