Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 13. (1,056.) 26 mars 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 13
SVENSK LÄRARETIDNING.
235
Undervisning i huslig ekonomi
för folkets barn.
6. Vandrande skolkök på landsbygden.
Öfvertygelsen om att skolkökskurser
äro lika behöfliga på landsbygden som
i städerna har ledt till tanken på s. k.
vandrande skolkök, enär lokala
förhållanden och ekonomiska svårigheter vanligen
lägga hinder i vägen för inrättandet af
fasta skolkök på den egentliga
landsbygden.
Flyttande skolkökskurser äro redan i
många år i stor utsträckning anordnade
både i England och Skottland och hafva
sedan några år tillbaka äfven varit i
gång i Finland och Norge. I det förra
Jandet har Finsk kvinnoförening
organiserat »ambulatoriska hushållskurser för
allmogens döttrar», i Norge har denna
verksamhet dels understödts af »Selskabet
for Norges Vél», dels står den i
förbindelse med de i hvarje amt inrättade
amts-skolorna för landtbefolkningens
kvinnliga och manliga ungdom.
Undervisningen i »husstel» i dessa skolor skötes
vanligen af en från statens
lärarinne-kurd utexaminerad elev, och då skolorna
äro i verksamhet blott sju månader af
året, har saken lätt kunnat ordnas så,
att lärarinnorna också inom amtet sköta
två s. k. »Vandre-kurser», hvardera på
sex veckor. Lärarinnan, som för dessa
är särskildt afiönad, får, om så behöfves,
därvid använda amtsskolans
köksinventarier. För denna gren af verksamheten
har särskildt doktorinnan Christensen i
Sandefjord, en af skolkökssakens första
och varmaste vänner i vårt broderland,
arbetat med stort intresse.
De vandrande skolköken hafva i
nyssnämda länder haft stor tillslutning samt
visat sig fylla ett. verkligt behof. Det
borde ju därför vara af stort intresse
att pröfva, huru saken skulle kunna
ordnas hos oss samt hur allmogen,
särskildt mödrarna, skulle ställa sig gent
emot densamma.
7. Försökskurser i Bohuslän och
Östergötland.
På hösten 1900 efter hemkomstea
från en längre vistelse i Norge och
Finland erbjöds niig lokal och bränsle för
ett sådant försök på fru Mellgrens
egendom i Hjärtums socken i Bohuslän.
Församlingens folkskollärare meddelade, att
omkring 12 elever vore att räkna på,
om en sex veckors kurs skulle komma
till stånd följande vår. Afgiften,
hvilken blott skulle utgöra ersättning för
de 30 middagarna under kursen, var
bestämd till 5 kronor. Till anskaffande
af köksinventarier skänktes den nödiga
summan, 230 kronor, af konsul Oscar
Ekman, som med aldrig tröttnande
välvilja uppmuntrar små som stora företag
till det allmänna bästa. Det var han,
som, då förslag väcktes om inrättande
af skolkök i Göteborg, lämnade ett
reseanslag för att den blifvande lärarinnan
skulle i Skottland studera arbetssättet
vid folkskoleköken. Den vid Carnegieska
sockerbruket inrättade hushållsskolan för
arbetarnas döttrar - den första i sitt
slag i Sverige - har ock honom att
tacka för sin tillvaro.
Det är ej blott konsul Ekmans
ekonomiska understöd utan ännu mera det
varma personliga intresse, hvarmed han
omfattat försöket med vandrande
skolkök, som vi hafva att tacka för att de
nu vinna utbredning inom andra
landskap. En kurs anordnades också på
hans sons egendom, Bjärka Säby i
Östergötland, där 12 flickor från godsets
tor-parehem afgiftsfritt erhöllo undervisning
och kost. På hr Ekmans inbjudning
besöktes skolköket af grefvinnan Douglas
samt af några bland landstingets-
medlemmar, och intresset väcktes därigenom
äfven på andra håll. De för kursen
anskaffade inventarierna utlånas inom
länet, och nästa kurs kommer att hållas
på grefve Douglas egendom Stjärnorp.
Gåfvor till Bohusläns första vandrande
skolkök inflöto äfven från andra håll,
och försökskursen kunde således börja
med 13 elever den 12 april.
Intresset hos föräldrar och elever var
stort. De förra gjorde flitiga besök i
skolköken, och äfven i närgränsande
församling uttalades liflig önskan, att en
kurs måtte där inrättas. Brukspatron
Larsson på Torskog erbjöd lokal och
bränsle, och elever anmälde sig i större
antal än som kunde mottagas.
Godsägaren Gustaf Kilman på Tofta erbjöd
lokal för en tredje kurs samt lofvade
att i länets hushållningssällskap förorda
en framställning om ett anslag af 200
kronor till aflöning åt en lärarinna
samt-till resor och flyttning under tvänne
följande kurser. Anslaget beviljades, och
en lärarinna, utexaminerad från
Göteborgs skolköks lärarinnekurs och där
länge anställd som biträde, antogs för
de två återstående kurserna, hvilka dock
fortfarande leddes af undertecknad.
8. Erfarenheter.
Som ett af kursernas förnämsta mål
namnes i skrifvelsen till
hushållningssällskapet: »att lära eleverna tillvarataga
och klokt använda för landsbefolkningen
tillgängliga födoämnen, hvilka ofta genom
okunnighet förbises eller förfaras».
Om detta uttalande tarfvade bevis,
så ha dylika ofta lämnats under
kurserna. Undantagen från det angifna
förhållandet äro få. Matordningen äfven
i de burgna allmogehemmen behöfver
göras mera omväxlande. I Bohuslän
och äfven i andra landskap odlar och
använder befolkningen grönsaker, bär
och rotfrukter i mycket ringa
utsträckning. I skolträdgården få barnen lära
att odla dem, men då hemmen ej bry
sig om att tillreda dem - morötter och
äfven ärter ätas råa af barnen - .så
kan visst läraren frestas att anse sin
möda lönlös. Bär och frukt – om vid
hemmen finnas några bärbuskar eller
fruktträd - ätas till stor del halfinogna.
Mera sällan hör man, att någon genom
torkning och inkokning förvarar någon
del däraf till vinterbehof. Rabarber,
som med jämförelsevis ringa arbete
lämnar en billig och uppfriskande föda, odlas
på långt när ej så allmänt som borde
kunna ske.
Bland 13 flickor i en kurs var det
ingen, som visste, att nypon kunde
an-vända.s i hushållet, nässlor ansågos duga
endast som föda åt grisar och höns.
Men nu kokades nässelkål, som blef
omtyckt af de flesta. Af rabarber kokades
kräm och soppa, sylt och saft. Blåbär,
vinbär och krusbär torkades, och de
två senare användes i soppor och kakor
i st. f. russin och korinter. Nypon
torkades och kokades äfven som kompott;
nyponsoppan blef en stor favorit, likaså
den småländska enbärssoppan med lingon.
Att använda kompott, sylt eller pasta
till bröd, var visst en nyhet, men en
nyhet, som slog an. Flickorna blefvo
gladt öfverraskade, då de vid beräkning
af kostnaden funno, att dylikt, äfven
då det gängse priset för bären medtogs,
ej blef dyrare än mellan 50 och 70
öre pr kilo, och nog komma de
hädanefter att ofta föredraga detta i st. f.
det dyra smöret.
Vi sökte ersätta smöret äfven på
annat sätt - nämligen genom margarin.
I två af de trakter, där dessa kurser
höllos, rådde en utpräglad motvilja att
använda margarinet, men då flickorna
berättade hemma, att aldrig annat smör
än margarin användes i skolköket, så
ledde detta därtill, att margarin af
skolkökets förråd såldes till hemmen för
inköpspris, och när isen väl var bruten,
anskaffade en handlande i trakten samma
kvalitet, som fick god åtgång. Förut
hade såväl statare som torpare endast
användt prima mejerismör till 2 kr. å
2: 30 pr kilo. Danmarks smörexport,
en så betydande inkomstkälla för landet,
beror i ej obetydlig grad på att
margarinet har så stor användning inom
alla klasser, ej minst bland
landtbefolkningen. Därhän borde väl också vi
kunna komma!
9. En dags arbete i skolköket.
Följande torde vara ett exempel på
flickornas dagliga arbete. Jag ville en
förmiddag pröfva, hur pass de kunde
reda sig på egen hand. Det var i slutet
på kursens fjärde vecka. Vid half
Il-tiden lämnade jag dem för att vid
poststationen telefonera och sade, att jag
ville, så vidt möjligt, vara tillbaka kl.
half l, vår vanliga middagstid.
Förberedelserna till såväl middag som
bakning hade börjat, frukosten var öfver,
och diskningen samt äfven den korta
dagliga lektionen voro undanstökade.
När jag kort före kl. l återkom, voro
100 skorpbullar gräddade, alla jämna
och vackra, ingen bränd. Högst få bland
flickorna hade i sina hem »trillat»
skorpor. Tre dussin handdukar voro väl
kaflade och lågo nätt i ordning på en
bricka för att visas. Middagen - palt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
