Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 17. (1,060.) 24 april 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 17
SVENSK LÄRARETIDNING.
309
för alla efter sex veckor - en
minimi-kurs - samt låta de sista två veckorna
utgöra en kortare repetitionskurs, i
hvilken de lärjungar deltaga, som kunna
offra tid och penningar på en förlängd
kurs. Friplats skulle gifvetvis berättiga
till deltagande äfven i denna
repetitionskurs.
18. Lärarinnans lön och kompetens*
villkor.
Hvad lärarinnans lön beträffar, måste
följande omständighet beaktas. Y id
anordnandet af flyttande skolkök - ännu
mera än vid de fasta - är det af största
vikt att därtill ej antagas andra än
dugliga och erfarna lärarinnor, som äro
vana vid landtlifvet och dess sysslor
samt förstå att rätta skolköksarbetet efter
hemmens lefnadsvilkor och inkomster.
Men att anskaffa sådana lärarinnor är
så mycket svårare som dessa kurser ej
gifva sysselsättning året om och
följaktligen ej heller bereda lärarinnan en
lön, stor nog för äfven den öfriga tiden.
En stor fördel är det alltså, när, som
fallet är med den för Bohuslän antagna
lärarinnan - denna har anställning
äfven den öfriga tiden af året. Hon
undervisar nämligen vid Laxå bruk, där
en fyra månaders skolköks- och
handarbetskurs är anordnad. Det är för att
i någon mån utjämna denna svårighet
som lönen i ofvanstående förslag
beräknas till 100 kronor pr kurs af sex
veckor och ej som i de till Göteborgs
och till Älfsborgs läns
hushållningssällskap inlämnade förslagen till 75 kr.*
Tillsvidare torde vi dock kunna hoppas,
att tvänne omständigheter skola i någon
mån medverka till att afhjälpa denna
svårighet.
Den ena är utsikten, att flera bruk
eller fabriker inom den närmaste tiden
skola följa Laxå exempel, den andra
(det vore dock högst önskvärdt att ej
behöfva räkna på hjälp af densamma)
att ett stort antal af de från
lärarinnekurserna utexaminerade ej erhållit
anställning och därför äro villiga att åtaga
sig äfven ett mindre väl lönadt arbete.
Enligt de olika kursernas årsredogörelser
hade till juni 1900 omkring 190
lärarinnor utbildats, men knappt flera än
hälften hade - enligt tillgängliga
uppgifter - erhållit anställning. Då årliga
antalet af dem, som aflägga examen,
vanligen ej understiger 40, är det ej
antagligt, att de nyinrättade skolkökens
antal skulle på sista året varit så stort,
att detta abnorma förhållande utjämnats.
Helt naturligt väckes därföre frågan,
om ej en del af det statsbidrag, som
nu gifves till dessa kurser, borde, hellre
än att alltjämt öka de arbetslösas skara,
användas till att öka skolkökens antal.
Därigenom skulle arbetsmarknaden
regleras, så att efterfrågan och tillförsel
* I Norge löses frågan lätt därigenom,
att det är den för sju månader vid amtets
fasta skola anställda lärarinnan, som äfven
håller två »vandrekurser» å sex veckor
hvardera.
bättre öfverensstämde, och under tiden
kunde också frågan, huruvida ej
utbildning af lärarinnor i huslig ekonomi
för folkskolan borde förläggas till
folk-skollärarinneseminarierna, närma sig sin
lösning.
19. Huslig ekonomi vid folkskollärarinne=
seminarierna.
Det är nu 35 år sedan frågan härom
först väcktes af den för en sund
utveckling af vårt folk och vårt skolväsende
så varmt intresserade
folkskoleinspektören C. J. Meijerberg. Han inlämnade
en motion till 1867 års riksdag »om
folkskollärareseminariernas ombildning», i
hvilken motion han bland annat
föreslog, att »kvinnliga elever måtte erhålla
någon undervisning i de arbeten och husliga
göromål, som tillhöra kvinnan». Det
utskott, till hvilket motionen hänvisades,
anför härom:
Då undervisningen i seminariet till
om-. fattning och syftemål bör bestämmas af hvad
i detta hänseende gäller om folkskolan, och
då en undervisning- af ifrågavarande art,
oafsedt de icke obetydliga kostnader och
de praktiska svårigheter, med hvilka
anordnandet af densamma måste vara
förenadt, icke skulle kunna till något verkligt
gagn för lärjungarna meddelas i folkskolan
utan att hennes bestämmelse att utgöra en
anstalt för bibringande, af allmän
medborgerlig1 bildning dymedelst förfelades, har
utskottet icke ansett sig kunna förorda hvad
motionären föreslagit.
Under de gångna 35 åren har nog
uppfattningen åtskilligt förändrats. Nu
har trots kostnader och praktiska
svårigheter undervisning i hushållssysslor re
dan i 12 års tid meddelats i flera af
vårt lands folkskolor, och den erkännes
ganska allmänt hafva varit till »verkligt
gagn». Utskottets ofvan anförda skäl
mot dess införande i
folkskollärarinne-seminarierna kan således ej längre vara
berättigadt.
I många år har bland annat i Belgiens
och Skottlands seminarier huslig ekonomi
ingått som praktiskt och teoretiskt
undervisningsämne. I vårt broderland har
i dessa dagar på uppmaning af
kirke-departementet fröken Helgesen inlämnat
ett förslag till undervisningskurs vid
Norges "seminarier, där ämnet blir
valfritt. Ett väl inredt skolkök fick
Le-vangers seminarium redan 1900.
Ej må det då vara för tidigt, om vi
göra ett försök att införa huslig ekonomi,
åtminstone vid ett af våra seminarier.
Af samma skäl som detta ämne är af
större vikt för folkets än för de-
förmögnare klassernas döttrar, borde ock
framgå nödvändigheten af att tillfälle
beredes folkskolans lärarinnor att under
seminarietiden få genomgå en kurs i
huslig ekonomi. Högre seminariet i
Stockholm har ju för detta ändamål
länge åtnjutit ett ej obetydligt anslag.
Så dyr behöfver och bör ej saken ställa
sig vid ett folkskollärarinneseminarium,
om den ordnas enkelt, motsvarande
folkets och folkskolans kraf. Af det vid
innevarande års riksdag begärda
statsbidraget borde till inredning och upp-
sättning af inventarier för ett skolkök
vid något af våra
folkskollärarinnesemi-narier samt till ett års driftskostnad
för detsamma kunna afses omkring
5,000 kr.
Om undervisning i huslig ekonomi
meddelades i
folkskollärarmneseminari-erna, skulle detta medföra flera fördelar.
Detta ämne vinner på att studeras i
samband med kemi, fysik och hälsolära,
med hvilka det står i så nära beröring.
Många delar af dessa vetenskaper skola
genom att praktiskt tillämpas på det
husliga området vinna i klarhet. Folkskol
lärarinneseminariets kurser i dessa ämnen
skulle ej behöfva att ökas för att äfven
omfatta hvad en skolkökslärarinna
behöfver kunna. Båda kurserna löpa i
hufvudsak parallellt och således vunnes
tid, om de förenades. Vinsten af att
också få studera dessa ämnen under
samtidig hänvisning till de för folkskolan
uppgjorda kurserna vore äfven af
praktisk betydelse för den framtida
skolkökslärarinnan. Därigenom skulle hon, som
sig bör, kunna bygga undervisningen i
skolköket på folkskolans grund, och
därmed spara tid samt undgå
»omtugg-ning».
För henne själf ej minst vore en
sådan undervisning af gagn. Hon skulle
bättre förstå att inrätta sitt hushåll,
att genom god föda m. m. uppehålla
hälsa och krafter under ansträngande
arbete.
20. Framtidsutsikter.
Det är en stor frestelse att söka
kalkylera, hvad de 50,000 kronor, som vi
hoppas blifva beviljade, skulle kunna
uträtta, äfven om fara är, att historien
om bondflickans krossade ägg och
förstörda luftslott kommer att upprepas.
Ut gifts f or slag.
Antal Kostnad
elever: i kronor:
35 flyttande skolkök,
hvartdera med 14 elever och tre
kurser å 8 veckor............ 1,470 15,250
12 fasta skolkök, hvartdera
med 24 elever.................. 1,728 12,000
12 fasta skolkök, hvartdera
med 12 elever.............._. 864 6,000
Försökskurs med inventarier
och inredning vid ett
folkskollärarinneseminarium ... 5,000
20 folkhögskolor.................. 400 11,750
Summa 4,462 50,000
Mellan 4,000 och 5,000 elever, som
skulle under ett år få genomgå en kurs
i huslig ekonomi!
Kommer detta anslag att beviljas, så
måste vi söka att väl använda
detsamma. På detta område kan mycket
uträttas utan så stora och dyrbara
apparater. Förutom de onödiga utgifter, som
genom dylika skulle orsakas, ligger faran
nära att vi höja kvinnornas och
därigenom indirekt hela vårt folks anspråk
i stället för att lära dem väl använda
tillgängliga medel. Höjda fordringar på
renlighet, men också på förenklade
arbetssätt och anordningar, på praktiska,
starka kärl och verktyg inom hushållet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
