Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 22. (1,065.) 28 maj 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 22
på lönefrågans lösning föga att vinna, enär
städernas kyrkostämmor redan reglerat
deras löner. Medgifvas måste, att
landsorts-lärarnes nuvarande löneförhållanden äro i
hög grad otillfredsställande. Då högsta
lönegraden i åtskilliga städer och jämväl för
folkskollärare vid seminariernas öfningsskolor
är 2,400 kronor, kan man ju på sätt och vis
påstå, att landsortslärarnes förmån af fri
bostad och vedbrand taxeras till 1,400 kronor
årligen, ty det är numera lika dyrt att lefva
på landet som i städerna. Skolarbetet i
landsbygdens folkskolor är väl så svårt att
utföra, enär fyra klasser merendels samtidigt
skola undervisas, samma kompetens för
lärarne fordras, och folkbildningen på
landsbygden erkännes också stå lika högt som i
städerna.
Nu vill möjligen någon påstå, att
landsortslärarnes löneförhållanden ej hafva med
centralstyrelsevalet att skaffa.
I alla fall kräfva då landsortslärame att
få flera representanter från landsorten i
centralstyrelsen. De förvänta också, att
centralstyrelsen inom kort vidtager någon
åtgärd, för att lönefrågan möjligen måtte
bringas till en lyckligare lösning inom en
ej alltför aflägsen framtid.
Smedstorp den 26 maj 1902.
M. Nordkvist.
Då nu en plats blifvit ledig inom
centralstyrelsen af S. A. F., få vi föreslå att efter
hr Johrs Johansson i Göteborg väljes en
annan stadslärare, nämligen hr J". Cederberg
i Norrköping. Han har vid flera föregående
val varit starkt ifrågasatt, och under
fjorårets valrörelse uttalade ju flera olika
insändare den åsikten, att han borde komma
i fråga, så snart en stadslärare afginge. Af
hans stora administrativa förmåga skulle
föreningen säkerligen få ett betydande gagn.
Det gäller att skaffa centralstyrelsen en ny
arbetskraft, och i detta afseende torde den
af oss föreslagne fylla måttet.
Medlemmar i S. A. F.
Några ord i anledning af förberedande
seminariekurser.
Att lärare och lärarinnor i stad och å
landsbygd anordna dylika kurser, och att
en och annan i sina annonser härom kan
ståta med titeln: seminarielärare, är ju
ingalunda i och för sig oberättigadt. En fullt
berättigad fordran torde emellertid vara,
att sådana lärare af dem det vederbör icke
måtte tillåtas få tjänstgöra vid
inträdes-pröfningar vid seminarierna eller taga
någon som helst befattning med de skriftliga
profven, ett kraf, som åtminstone skulle
tillfredsställa det allmänna rättsmedvetandet.
Sixten.
Abraham Rundbäcks minne.
För resande af en minnesvård på
folkskoleinspektören och riksdagsmannen
Abraham Rundbäcks graf hafva följande bidrag
insändts till undertecknade:
Transport 813 kr. 80 öre, g:m K. A.
Hult-kvist, Vrigstad, 9 kr. 75 öre, Sundsvalls
lärareförening g:m S. Öberg 2 kr. 65 öre,
Astorpstraktens kretsförening g:m A.
Lundahl 5 kr., S. Hertelius, Linneryd, 2 kr.,
Kristinehamnskretsen g:m J. L. Nygren 2 kr.
50 öre, Falutraktens lärareförening g:m E.
.Hedblom 5 kr., Tveta härads
folkskollärareförening g:m V. Hamnér 13 kr. 25 öre, Lunds
kretsförening g:m Nils Lundahl 11 kr. 15
öre. Transport 865 kr. 10 öre.
För åstadkommande af nödig kontroll och
med hänsyn till blifvande revision anmodas
de,, hvilka ännu innehafva teckningslistor,
att ofördröjligen återsända dessa till
undertecknade, vare sig några bidrag tecknats
eller ej.
Växjö i maj 1902.
Kommitterade.
Skolbillen i England.
1.
Den af oss förut omnämda Skolbillen,
som af Balfour framlagts i engelska
parlamentet, har under den senaste
månaden till den grad lagt beslag på hela
engelska folkets uppmärksamhet, att till
och med Englands stora fråga - kriget
och fredsunderhandlingarna - ställts i
skuggan. Ända sedan första läsningen
i parlamentet har billen afhandlats man
och man emellan, den har debatterats i
tidningar och tidskrifter samt på en
mängd större och mindre möten, hvilka
särskildt för ändamålet landet rundt
blifvit anordnade.
För närvarande har England som
bekant * två hufvudslag af folkskolor:
friskolorna, hvilka hafva gammal häfd och
därför stå under ledning af kyrkliga
skolstyrelser, och kommunalskolorna,
hvilka tillkommit genom 1870 års
skollag och stå under ledning af för
ändamålet valda skolråd. De förra
underhållas dels genom statsunderstöd, dels
genom frivilliga gåfvor, hvilka senare
dock i vanliga fall äro så ringa, att
någon tidsenlig utrustning af dessa skolor
icke varit möjlig. De få därför ofta
nöja sig med det mest minimala i fråga
om lärarekrafter, skolbyggnader och
undervisningsmateriel. Kommunalskolorna
äro visserligen i ekonomiskt hänseende
något bättre lottade, enär de
underhållas dels genom statsanslag, dels genom
särskilda uttaxeringar. Men de hafva
ickef såsom man hoppades 1870, lyckats
att tränga igenom. Tvärtom har sedan
dess antalet friskolor proportionsvis ökats,
så att under det England för närvarande
har 14,359 friskolestyrelser, har det
endast 2,544 skolråd enligt lagen af
1870. Förhållandet mellan dessa båda
slag af skolor belyses också ganska väl
af det faktum, att endast 8,000
examinerade folkskollärare äro anställda i
fri-skolorna, hvilka tillsamman hafva 3
millioner barn, under det 22,000 dylika
lärare äro anställda i kommunalskolorna,
hvilka tillsamman hafva 2 Va millioner
barn.
Vid sidan af dessa skolor finnas i
många städer tekniska skolor och skolor
motsvarande våra högre allmänna
läroverk, hvilka stå under stadsrådens
ledning. Något organiskt samband mellan
de många slagen af skolor finnes icke.
Mot de nuvarande missförhållandena
vill den framlagda Skolbillen råda feot.
* Se Adéle Wetterlind, Iakttagelser under
en pedagogisk studieresa i England, sid. 13!
Hufvudpunkten inom densamma afser
därför att skapa stora skoldistrikt.
Såsom lämpliga sådana föreslås grefskapen,
som ungefär motsvara våra svenska län,
samt städer med öfver 20,000 invånare.
London är dock alldeles undantaget från
förslaget. Under en och samma
myndighet, grefskapsrådet eller stadsrådet,
skulle alla slag af skolor, med undantag
af universiteten, inom distriktet samlas.
Denna myndighet skulle då sörja för
skolornas underhåll samt utöfva den
behöfliga tillsynen. På samma gång som
man erhölle större enkelhet uti systemet
skulle det ock genom denna anordning
blifva möjligt att vinna mera
enhetlighet i skolväsendets organisation, så att
det högre slaget af skolor blefve afpassade
efter de lägre och kunde taga vid, där
dessa slutade. Likaså skulle en
rättvisare och ändamålsenligare fördelning i
ekonomiskt afseende komma att göra
sig gällande.
Sommarkurserna i Lund
1902.
För femte gången anordnas
instundande sommar i Lund för en större
allmänhet afsedda vetenskapliga
föreläsningar i olika ämnen.
Till deltagande i dessa 1902 års
sommar-kurser i Lund inbjudas härmed lärare
och lärarinnor vid alla slags skolor och
för öfrigt en hvar, som önskar åhöra
föreläsningarna.
Föreläsningarna, som hållas å
universitetets lärosalar och institutioner samt å
kulturhistoriska museet, börja torsdagen
den 14 augusti kl. 12 f. m. och sluta
onsdagen den 27 augusti kl. 2 e. m.
Föreläsningar komma att hållas af
professor J. Ask om freds- och
neutralitets-sträfvandena (5 å 6 föreläsningar);
professor C. Charlier om stjärnornas
afstånd och fördelningar (3 å 4 d:o);
professor E. Essen-Möller om hygien för
kvinnor (4 å 5 d:o);
professor J. Forssman (eventuellt)
bakteriologi;
professor F. A. Johansson om Jesus och
hans samtid (6 d:o);
docent A. Hennig om Skånes geologiska
utveckling (6 å 8 d:o);
docent A. Herrlin om den moderna
världsåskådningen (6 å 8 d:o);
skriftställaren Otto Hoppe: tysk uttalslära
(8 d:o);
intendenten G. J. Karlin om
textilkonstens historia (5 å 6 d:o);
professor H. Larsson om känslolifvets
utveckling (4 d:o);
professor C. Lindskog om antikens
religiösa åskådning med särskild hänsyn till dess
inverkan på kristendomen (5 å 6 d:o);
docent M. P. Nilsson om den mykeniska
kulturen och dess samband med Orienten
(4 d:o);
professor G. M. Pfannenstill om det kristna
lifsidealet (3 å 4 d:o);
professor S. Ribbing om hygien för män
(4 å 5 d:o);
högskoleföreståndaren H. Rosendal från
Danmark om författarne B. S. Ingemann
och H. C. Andersen (5 å 6 d:o);
professor J. Thyrén om straffrättens
allmänna grunder (6 å 7 d:o);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
