Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 30. (1,073.) 23 juli 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 30
SVENSK LÄRARETIDNING.
557
med kvarn och torp. Den 20 oktober,
1876 föreskref k. m:t, att ifrågavarande i
för skolans lärare anslagna medel skulle
ingå till Undenäs församlings
gemensamma skolkassa samt skolan öfvertagas
af församlingen och blifva i allo likställd
med dess folkskolor, men afslog den 12
mars 1885 en af församlingen den 4
sept. 1883 gjord ansökning om
inteckning i den förut intecknade fastigheten
till säkerhet for ofvannämda förbindelse,
enär dåvarande ägare till Sättra,
bruksägaren Vilhelm Vallin m. fl., bestredo
densamma.
Vallins änka Selma Vallin, hvilken
numera äger Sättra, förklarade i en
den 20 februari 1902 upprättad
handling,
att till förebyggande af framtida
stridigheter och att Undenäs kommun möjligen
kunde tvingas att återgälda medel, som
hennes man enligt förbindelse till
församlingen utbetalt, ehuru inteckningen förfallit,
hon vore villig, under förutsättning att
församlingen förklarade sig för alltid afstå
från hvarje anspråk på de genom makarna
Norders donation anslagna medel, såsom
ersättning för samma donation öfverlämna
till församlingen att förvaltas af skolrådet
eller den myndighet, som i dess ställe kunde
varda satt, ett belopp af 9,000 kronor, af
hvars årliga afkomst V4 skulle användas till
lindring i de utskylder för folkskolan, som
blefve påförda Sättra bruksegendom med
vissa underlydande hemman, samt öfriga 3/4 lika
fördelas öfver hela socknen, Sättra bruk med
underlydande inberäknadt, till lättnad i
skol-afgifter för alla inom socknen varande
skol-afgiftsskyldige, och skulle denna donation,
därest socknen framdeles blefve delad,
tillhöra den del däraf, till hvilken Sättra
bruksegendom komme att räknas, och afkomsten
af det donerade beloppet skulle inom den
nya socknen användas på förut angifvet.
sätt.
Sedan skolrådet och kyrkostämman
förklarat sig vilja på de af änkan Vallin
stadgade villkor mottaga hennes
donation, har Undenäs församling anhållit,
att k. rnrt täcktes meddela stadfästelse
å donationen och förklara densamma
utgöra full ersättning för makarna
Norders donation, äfvensom att församlingen
eller dess skolråd måtte varda frikända
från ersättningsskyldighet.
Vederbörande myndigheter hafva
afgifvit utlåtande, och anförde därvid
justi-tiekanslersämbetet,
att, då församlingen genom försummelsen
att förnya den för makarna Norders donation
meddelade inteckning förlorat all säkerhet
för utf ående af de medel donationen af såge,
ämbetet tillstyrkte, att k. m:t med
förklarande att ansökningen, såvidt den af såge
att församlingen eller skolrådet måtte
frikännas från ersättningsskyldighet, hvarmed
väl menas befrielse från skyldighet att
återgälda hvad bruksägaren Vallin af medlen
utbetalt, sedan inteckningen förfallit, icke
föranledde något yttrande, måtte bifalla
ansökningen i öfrigt.
K. m:t har den 27 juni bifallit hvad
justitiekanslersämbetet tillstyrkt.
Dispens. Vikarierande lärarinnan
vid Haglösa folkskola i Films
församling Emma Sofia Boman, som är född
1866, aflagt examen vid
småskollärarinneseminariet i Uppsala år 1886, un-
dergått förnyad pröfning vid sammaj
seminarium år 1890 samt sedan augusti
1886 med undantag af vårterminen 1890
tjänstgjort såsom lärarinna vid småskola,
mindre folkskola och folkskola, har af
k. m:t förklarats behörig att, utan
hinder däraf att hon icke aflagt
folkskol-lärarinneexamen, söka och innehafva
ordinarie folkskollärarinnebefattning inom
Films församling.
Kvinnlig klockare. K. m:t har
medgifvit, att den omständighet att
småskollärarinnan i Vårkumla Berta Karolina
Elisabet Veländer är kvinna, ej må utgöra
hinder för henne att söka och innehafva
klockarebefattningen i Vårkumla försam-,
ling.
Ny modellserie i slöjd. Vid
Nääs slöjdlärareseminarium påbörjades
förra sommaren en omarbetning af
anstaltens modellserie. De förändringar,
som vidtogos, hafva under det gångna
läsåret blifvit tillämpade vid flera
folkskolor samt vid tvänne kurser å Nääs.
Med ledning af därvid uppnådda
resultat och med stöd af uttalanden vid ett
privat sammanträde med
slöjdmspektö-rer och lärare från olika delar
af’landet har omarbetningen fulländats.
Förändringen har vidtagits med särskild
hänsyn till folkskolans behof af en kort
och lättarbetad modellserie för
snickerislöjden. Bn del svårare öfningar., såsom
snedsinkning o. d., hafva därför
uteslutits och modellernas antal minskats till
40. Arbetsritiiingar med åtföljande
metodiska anvisningar utkomma i ett
64-sidigt häfte under loppet af instundande
september ’månad. Priset kommer att
sättas så lågt som möjligt, på det att
hvarje barn må skaffa sig egna
arbets-ritningar.
Revision af katekesen.
Domkapitlet i Strängnäs finner den af
»Folkskolans vänner» gjorda framställningen
rörande revision af katekesen i samband
med antagande af ny bibelöfversättning
i allmänhet beaktansvärd.
Framställningen gäller ju - såsom det påpekas
- endast en sådan revision, sorn utan
petitionärernas åtgöranden helt säkert
skulle i samband med antagandet af nya
bibelöfversättningen hafva af
kyrkomötet antagits.
Stockholms folkskolor på
utställningen i Sydamerika. På
upprepad begäran från den sydamerikanska
staten Chile beslöt folkskoleöfverstyrelsen
förliden vinter att tillmötesgå dess
önskan att låta Stockholms folkskolor
deltaga i den skolutställning, som kommer
att äga rum i Santiago instundande
höst. Öfverstyrelsen uppdrog åt
folkskoleinspektören d:r C. G. Bergman att
gå i författning om anskaffande och
ordnande af hvad som för ändamålet
erfordrades, och i dagarna hafva ej
mindre än sjutton packlårar
utställningsföremål afgått till Valparaiso för att där-
ifrån pr järnväg föras till Santiago»
Samtliga de utställda föremålen komma
med all sannolikhet att inköpas af den
chilenska regeringen för att bilda
grundvalen för ett pedagogiskt museum.
Samarbete mellan de skånska
folkhögskolorna. Delegerade från
Hvilans, Fridhems och Skurups
folkhögskolor , hade i fredags sammanträde å
hushållningssällskapets lokal i Malmö.
De delegerade voro:
från Hvilan bankdirektör O. Andersson,
d:r L. Holmström och d:r N. Engström, från
Fridhem landstingsmannen’ P. Tykesson,
kyrkoherden J. Lindau och
riksdagsmannen Ivar Månsson samt från Skurup
kyrkoherden J. G. Malmström i E spö,
riksdagsmannen Hans Andersson i Nöbbelöf och
landstingsmannen P. Jönsson i Örsjögärd,
Under sammanträdet uttalades
enhälligt den önskan, att ett permanent
de-legerademöte för de af staten
understödda folkhögskolorna i Malmöhus ,län
måtte äga rum en gång om året, helst
i juli månad,, för behandlande af
gemensamma intressen. Vid fredagens
sammanträde behandlades dessutom
åtskilliga gemensamma angelägenheter.
Den upprätta skrif stilen har bl.
a. varit föremål för studier af
Öfverläraren Filip Holmqvist i Göteborg vid en
nyligen företagen resa till en mängd större
städer i Danmark och Tyskland i och
för att taga närmare kännedom om
anordningarna för utbildande af skriflärare
via läroverk och seminarier.
Som bekant har en ganska skarp strid
pågått under senare åren mellan
förfäk–tarne af den gamla sneda stilen och
4en nya upprätta. Den senares
förkämpar både inom pedagogikens och
hygienens värld väntade sig stora resultat
af denna i fråga om kroppshållning
såväl som i, fråga örn att fortare få en
tydlig och vacker stil. Och snart hette
det, att den upprätta stilen gjort sitt
segertåg genom Europa.
Hr Holmqvists erfarenheter gå i rakt
motsatt riktning: förhoppningarna hafva
svikits, och en reaktion har inträdt. Man
har kommit underfund med, att barnens
benägenhet för en krokig eller sned
kroppshållning med den raka stilen ej
förändrats, och att de praktiska
resultaten liksom skolarbetet i sin helhet lidit
på reformen, enär barnen ej kunnat
utveckla samma skrif hastighet som vid
begagnande af sned stil. I Nurnberg har
man sålunda efter sju års experiment
återgått till den sneda stilen med en
lutning af 55-60 grader. Likaledes i
Preussen, Sachsen m.- fl. stater. Den
sämre eller bättre kroppshållningen
ansågo de flesta skolmannen helt enkelt
vara en pedagogisk-praktisk fråga,
alldeles oafhängig af skrif metoden.
Därtill kommer, att lärjungar, som vilja
vinna anställning inom den tyska
handelsvärlden, måste lära sig den sneda
stilen.
Mot denna uppfattning har
folkskoleinspektören i Stockholm, d:r C. G. Berg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
