- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 21:a årg. 1902 /
871

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 46. (1,089.) 12 november 1902 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 46

SVENSK IÄRARETIDNING.

871

K. m:t har emellertid den 31 oktober
ej funnit skäl att i domkapitlets
öfver-klagade utslag göra ändring.

Delaktighet i
pensionsinrättningarna. Styrelsen för föreningen
lappska missionens vänner har hos k.
m:t anhållit, att vid föreningens skola
i Lannavaara anställda lärarinnor,
nämligen en folkskollärarinna och en
småskollärarinna, måtte tillerkännas
rättighet att tillgodonjuta tjänsteårsberäkning
för den tid, de vid denna skola vore
anställda, äfvensom att delaktighet måtte
beviljas i folkskollärarnes
pensionsinrättning för folkskollärarinnan och i
Småskollärarnes ålderdomsunderstödsanstalt
för småskollärarinnan mot villkor att
föreningen årligen inbetalade de härför
stadgade af gif terna. Till stöd för
ansökningen anfördes,

att skolan, förlagd på gränsen mellan
Juckasjärvi och Karesuando socknar, vore
upprättad for att bibringa de i fråga om
undervisning försummade lappbarnen nödig
folkskolebildnihg och vore troligt fastställdt
reglemente organiserad med både små- och
folkskola samt ställd under kontroll af
statens folkskoleinspektör; att i saknad för
be-mälda lärarinnor af rätt till b j än st e år sb er
åkning1 och därigenom till försörjning efter
slutadt arbete, det visat s:.g ytterst svårt
att vid skolan fästa vederbörligen
examinerade, dugliga lärarinnor, hvilket vållade
alltför täta ombyten af tjänsternas
innehafvare, ett förhållande, som blefve desto mera
kännbart, som för ett framgångsrikt
verkande i kallet särskild språkkunskap måste
förvärf vas 5 samt att ett af villkoren för
ernående af de begärda förmånerna synts
styrelsen uppfylldt därigenom, att skolan
åt-njöte ett årligt statsanslag af 2,000 kronor.

K. m:t har den 24 oktober medgifvit
dels delaktighet i folkskollärarnes
pensionsinrättning och i samband därmed
i folkskollärarnes änke- och pupillkassa,
därest lärarinnan önskar att i denna
kassa inträda, för den vid föreningens
ifrågavarande skola befintliga
folkskol-lärarinnetjänsten samt rätt till
tjänsteårsberäkning för den å tjänsten nu
anställda lärarinnan, dels rätt för den vid
skolan anställda småskollärarinnan till
tjänsteårsberäkning och delaktighet i
Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt, allt under närmare angifna
villkor, däribland att de ifrågavarande
lärarinnorna blifva i ekonomiskt och
rättsligt afseende likställda, den förra med
vanlig folkskollärarinna och den senare
ined vanlig småskollärarinna.

Statsbidrag äfven om de slöj
dande flickorna icke utgöra tio.

Skolrådet i Hälla skoldistrikt å Gotland
har - med förmälan att skolrådet icke
kunnat söka statsbidrag för
undervisning i slöjd för flickor under år 1901,
enär icke tio flickor deltagit i denna
undervisning, samt att de slöjdande
flickornas antal icke heller under år 1902
utgjorde tio - hos k. m:t anhållit, att
då skoldistriktet vore så litet, att hela
det i folkskolan inskrifna antalet flickor
stundom icke uppginge till tio,
skoldistriktet måtte medgifvas rätt att söka
och erhålla statsbidrag för slöjdunder-

visningen, äfven om flickornas antal
uppginge till allenast sex.

I anledning häraf har k. m:t
medgifvit, att Hälla skoldistrikt må, därest
samtliga i den egentliga folkskolan i
distriktet inskrifna flickor, så länge de
tillhöra skolan och skäligen pröfvas kunna
deltaga i slöjdundervisningen, däruti
deltaga, under de i öfrigt stadgade villkor
utbekomma statsbidrag för undervisning
i slöjd i nämda skola under åren 1902
-1906, äfven om de i denna
undervisning deltagandes antal icke uppgår
till tio.

Ändring i fråga om en
skoldo-nation. Genom testamente år 1828
förordnade bruksägaren Per Forslind, att
af hans efterlämnade tillgångar skulle
till en fond för aflöning af
byskolmästa-re i Svärdsjö socken utgå 2,000
riksdaler banko, hvarefter Forslinds
sterb-husdelägare i enlighet härmed genom tre
särskilda år 1829 utfärdade skuldebref
förbundo sig att såsom en fond för
berörda ändamål betala och låta mot
inteckning i Lo f ås silfververk och
landtegendom innestå enligt hvartdera
skuldebref vet 666 riksdaler 32 skillingar
banko med förpliktelse att å dessa
belopp erlägga ränta efter sex för
hundrade om året, till säkerhet för hvilka
skul-debrefs innehåll inteckning meddelades
i omförmälda fastighet.

Enär omförmälda tre skuldebref
förkommit, erbjöd förmyndaren för ägarne
till den intecknade fastigheten Svärdsjö
och Envikens församlingar, af hvilka den
sistnämda, som 1857 bildats genom
utbrytning ur Svärdsjö församling, vid
utbrytningen fått sig tillagd en fjärdedel
af ifrågavarande fond, att utbyta
densamma mot ett kontant vederlag af 3,600
kronor.

På församlingarnas anhållan har k.
m:t dels medgifvit, att i stället för de
förkomna, Forslindska donationen
tillhörande säkerhetshandlingarna må
öfverlämnas till skolrådet i Svärdsjö
församling 2,700 kronor och till skolrådet i
Envikens församling 900 kronor att af
skolråden särskildt bokföras och
förvaltas såsom »Forslindska donationens
medel», därå afkastningen skall användas
i enlighet med donators bestämmelser,
dels ock föreskrifvit, att medlen skola
antingen utlånas mot säkerhet af
inteckning i fastighet inom halfva
taxeringsvärdet eller insättas å deposition i
bankinrättning med reglemente, som
blifvit af k. m:t fastställdt, eller ock att
för medlen skola inköpas svenska
statens eller allmänna hypoteksbankens
obligationer.

Bostadsbråket i Slaka inför k.
m:t. Slaka församling i Östergötland
uppförde under år 1898 ny
skolhusbyggnad, däruti jämväl inrymdes såsom
bostad åt församlingens skollärare,
klockare och organist tre rum och kök med
därtill hörande vind, kallrum, garderober,
källare samt tvätt- och bryggstuga. Folk-

skolläraren och klockaren Aug. Boqvist
vägrade emellertid afflytta från den
gamla lokalen för att tillträda den nya
bostaden, med anledning hvaraf
församlingen anhöll hos länsstyrelsen om
handräckning för B:s af hy sande från
samtliga de rum han innehade uti den gamla,
i den s. k. sockenbyggnaden inrymda
bostaden eller ock, därest detta yrkande
icke kunde bifallas, från de rum i
samma byggnad, som B. efter det den nya
bostaden blifvit honom anvisad, mot
församlingens bestridande obehörigen
innehade, med tillkännagifvande likväl att,
därest B. godvilligt inflyttade i
skolhusbyggnaden och församlingen tillsades om
tiden för flyttningen, församlingen ville
på sin bekostnad ombesörja samma
flyttning. Vid ansökningen var fogadt ut-.
drag af skolrådets den 8 maj 1900 förda
protokoll, utvisande att vederbörande
folkskoleinspektör vitsordat den erbjudna
bostadens tjänlighet till skollärarebostad.
Boqvist bestred bifall till ansökningen
under anförande,

att han, som i egenskap af skollärare och
klockare innehade bostad af två rum och
kök i öfre och två rum och kök i nedre
våningen af en å klockarens löningsjord
uppförd byggnad, vore berättigad att under
sin tjänstetid behålla denna bostad, helst
han till sin företrädare i klockaretjänsten
betalt 1,650 kronor för att komma i
åtnjutande af de med denna tjänst förenade
löneförmåner, att den erbjudna bostaden,
bestående af två rum inom tambur och ett
jämförelsevis-litet kök å öfra botten i det
nybyggda skolhiiset, icke allenast vore
mirid-re än den till honom nu upplåtna utan
äfven i öfrigt olämplig och för honom
otjänlig, dels därför att hans hustru till följd af
sjuklighet icke kunde begagna en bostad,
till hvilken besvärlig-a trappor ledde, dels
därför att B:s till löningsjordens bruk
afsedda byggnader vore förlagda på andra
sidan om landsvägen på tre gånger längre
afstånd från skolhuset än från den
nuvarande bostaden.

Länsstyrelsen förklarade genom
utslag den 2 februari 1901,

att enär församlingen anvisat B. i
församlingens nyuppförda skolhusbyggnad ny
bostad, som af skoldistriktets
folkskoleinspektör vitsordats såsom fullt motsvarande laga
bostad, samt B., hvilken såsom folkskollärare
skulle jämlikt gällande författningar af
skoldistriktet förses med tjänlig bostad, för den
skull måste anses skyldig att, mot
erhållande af den sålunda honom anvisade
bostaden, lämna sin nuvarande bostad såsom
skollärare i. församlingen, profvade
länsstyrelsen lagligt förplikta B. att, så snart
länsstyrelsens utslag tagit åt sig laga kraft,
genast afflytta från den af honom i
nyss-berörda lägenhet i öfra våningen af
församlingens äldre sockenbyggnad, vid
äfventyr att eljest varda därifrån med familj och
bohag g-enom vederbörande utmätningsman
vräkt, därför kostnaden skulle af
församlingen förskjutas men af B. vid
utmätnings-påföljd församlingen godtgöras, hvaremot
länsstyrelsen på anförda skäl funne
ansökningen om B:s afhysande från den lägenhet,
som af honom innehades såsom
klockarebostad, icke kunna bifallas.

Såväl Boqvist som församlingen
klagade hos kammarkollegium, som enligt
utslag den 11 november 1901 fann
några omständigheter icke vara
ådagalagda, som kunde föranleda ändring i
länsstyrelsens utslag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0885.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free