Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 46. (1,089.) 12 november 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
876
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 46
G. Petterson f. Efter flera års
sjuklighet afled den 4 dennes i
hufvudstaden f. d. kantorn i Klara församling
musikdirektören Gustaf Pettersson.
Född år 1835 i Herrestad, tog han
examen vid Musikaliska akademiens
konservatorium 1863, erhöll 1867
kantorsbefattningen i S:t Klara och lämnade
denna tjänst med pension för några år
sedan.
Begåfvad ined en vacker sångröst och
skicklig pianist i yngre dagar måste han
på grund af en åkomma i händerna
afstå från att forcera sitt spel. Han
uppsatte då en musikaffär, försäljning och
uthyrning af pianon och orglar. Genom
punktlighet, ordentlighet, redbarhet och
uppmärksamhet mot kunderna arbetade
han icke blott upp affären utan
förväf-vade många vänner bland tonkonstens
idkare i hufvudstaden.
Närmast sörja honom änka och barn i
J. O. Södergren f. I förra veckan
afled klockaren, kantorn och organisten,
f. d. folkskolläraren Johan Olof Söder gr en
i Faringe, Sthm.
Han var född 1829 i Huddunge, tog
1845 organist och kantorsexamen i
Stockholm samt 1848 folkskollärareexamen i
Uppsala samt blef samma år
folkskollärare, klockare och och organist i
Faringe. Som lärare kvarstod han till 1889,
då han tog afsked med pension.
J. A. Erman .(.. Den l dennes
afled i sitt hem kantorn och organisten i
Sof de och Blentarp Johan August Erman.
Han var son till den åldrige ännu
lefvande kyrkoherden Fr. Erman i
Hög-seröd och föddes i Barkåkra 1847 samt
tog 1871 i Lund organist- och
kantorsexamen och blef 1881 ordinarie
innehafvare af klockare- och organisttjänsten
i Söfde och Blentarp.
Slutredovisning
för influtna medel till seminarieadjunkten
E. J. Törnbergs grafvård.
Inkomster:
Å utsända listor tecknade och i denna
tidning redovisade ___.....______ 435:50
Upplupna räntor .......___________ 17:17
Kronor 452: 67
Utgifter:
Grafvård med inskription..........___ 349: 58
Tur- och returbiljett åt fru Törnberg
från Lund till Karlstad________ 36: -
Annonskostnader ....__.__________ 32:75
Kostnader för vårdens aftäckande
samt porton m. m........._______ 43:71
Kronor 462: 04
Alla tillkännagifvanden i Svensk
Läraretidning och Folkskolans Vän angående
vården ha lämnats kostnadsfritt, hvarför
styrelsen till dessa tidningars redaktioner
härmed uttalar sitt varmaste tack.
Karlstad den 8 november 1902.
David Karlström.
Undertecknade, som på anmodan granskat
ofvanstående räkenskaper, hafva funnit dem
synnerligen noggrant förda och alla större
utgiftsposter försedda med vederbörliga
verifikationer.
Karlstad den 8 november 1902.
K. J. Lindgren. Sam. Th. Gren.
Skolbillen i England.
6.
Behandlingen af Skolbillen pågår nu
åter inom det engelska parlamentet.
Men enär en mängd ändringsförslag för
hvarje punkt föreligga, går det mycket
långsamt framåt. Regeringen har i
början haft framgång, men huruvida det
skall lyckas densamma att genomdrifva
hela billeii är mycket osäkert.
Ställningen är under alla
omständigheter synnerligen betänklig. »The
School-master» gör med anledning häraf
följande reflexioner:
Äfven om billen skulle gå igenom i
parlamentet, torde vinsten däraf åtminstone för
den närmaste framtiden vara synnerligen
tvifvelaktig. Säkert är, att den på många
håll kommer att mottagas med en
förbittring, som ingalunda kommer att vara till
någon glädje för folkskolan. Skulle den
däremot blifva förkastad af parlamentet, så
af går regeringen, och nya val till
underhuset komma att anställas. Men hvad blir
följden häraf? Kommer »amma parti, som
nu suttit vid statsrodret, åter till makten,
är det väl föga troligt, att det har lust till
ett nytt försök, då det så nyss blifvit bran dt
på fingrarna. Och om det liberala partiet
kommer till styret, skall månne det vara mera
hågadt att gripa sig an med det hopplöst
invecklade problemet? Kan man vänta, att
detta parti skall af landet erhålla någon
uppfordran att sätta skolfrågan på sitt
program och sålunda få den engelska kyrkan
till motståndare? Möjligen, men innan man
kan tro något sådant, måste det visa sig,
att det värde, John Bull sätter på
folkuppfostran, är större än hans misshag med
skatter och uttaxeringar.
Vi kunna således icke se annat, än att
den gamla eländiga skolpolitiken kommer
att fortsättas, om det kommer till nya val.
Friskolorna i allmänhet skola då släpa sig
fram i "eri kronisk bankrutt med gamla,
odugliga skolhus, omåttligt öfverfyllda
klasser, föråldrad och otillräcklig
undervisningsmateriel samt en lärarepersonal, som
hufvudsakligen består af unga oexaminerade
daglönare. Lika bekymmersam blir
board-skolornas ställning. Efter, den 31 juli 1903
är det nämligen enligt »Cockertonlagen»
- en lag, som nyligen blifvit genomdrifven -
icke tillåtet att använda kommunala medel
för någon som helst aftonskoleundervismng
eller för någon högre afdelning af
folkskolan eller för något barn, som är öfver
15 år eller för någon teknisk undervisning
eller för utbildning- af gossar till biträdande
lärare. När oppositionens ledare nu ropa:
»bort med tassarna från boardskolorna»!
så tänka de på dessa skolor, sådana de nu
äro fore »Cockertonlag-ens» fulla tillämpning,
och glömma, att de hädanefter komma att
arbeta under så ohyggligt stympade former,
att deras forna vänner icke komma att
känna igen dem.
Som vi redan förut omnämt, är det
just billens starka sida, att den vill
skapa ett enhetligt, väl ordnadt
skolsystem utan luckor, och att den vill
förskaffa medel till skolornas ordentliga
utrustning med goda lokaler och god
undervisningsmateriel samt dugliga
lärare. Ehuru billen är behäftad ined
åtskilliga brister, hafva dock folkskolans
lärare, både board-skolornas och
fri-skolornas, bestämdt uttalat sig för
densamma, och för närvarande arbeta de
energiskt för att en kompromiss mellan
de olika partierna måtte komma till
stånd, så att åtminstone något måtte
kunna blifva gjordt, och så att
förbittringen bland folket måtte i någon
mån kunna lägga sig. Fr.
j
ULTOMTEN,
Skolbarnens jultidning,
har nu börjat sin vandring ut till de
tusentals hemmen hela Sverige rundt.
Redan i början af månaden begynte
utsändas enstaka exemplar, och i fredags
expedierades till alla, som uttryckligen
begärt att få tidningarna före den 20
dennes. I veckan fortsattes nu till öfriga,
som begärt tidningen »genast» eller före
månadens utgång, äfvensom till dem,
som rekvirerat pr kontant
(postanvisning).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
