Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 1. (1,097.) 8 januari 1903
- Folk- och småskollärarpersonalens löne- och pensionsfrågor
- Folkskoleanarkisterna i biskopsstaden Skara triumfera
- Med oblida ögon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lämpligt, att densamma hänskötes till det
stundande ombudsmötet i Stockholm,
till hvilket representanter för de 250
kretsföreningarna väntas infinna sig.
Om förhållandena sådant påkallade,
borde ärendet äfven hänskjutas till
kretsarna.
För egen del ansåg
centralstyrelsen, att man nu borde söka arbeta
för genomförandet af följande
förbättringar:
1. Ålderstilläggen för såväl folk- som
små-skollärarepersonalen utgå helt och hållet
af statsmedel, hvarigenom lindring vinnes
i kommunernas utgifter och större
rättvisa i afseende på beskattningen uppnås.
2. För folkskollärarepersonalen höjes
grundlönen från 700 till 800 kronor.
Ålderstilläggen höjas från 100 till 200
kronor att utgå som hittills efter 5, 10 och
15 ordinarie tjänsteår.
3. För examinerad småskollärarinna
sättes lönen till jämt hälften mot
folkskollärarelönen. Alltså en grundlön af 400
kronor med tre ålderstillägg å hvartdera
100 kronor att utgå efter 10 (däraf de
fem första motsvara folkskollärares extra
ordinarie tjänstgöring), 15 och 20
tjänsteår. Om småsko]lärarinnornas rättsliga
ställning förändras, böra ålderstilläggen
inträda efter 5, 10 och 15 ordinarie
tjänsteår liksom för folkskollärare. Lönen
för redan anställd pexaniinerad
småskollärarinna, som enligt inspektörens
vitsord är duglig att sköta småskola, höjes
till 400 kronor men utan ålderstillägg.
(För framtiden böra i regeln endast
examinerade småskollärarinnor få antagas.)
4. I folkskollärarnes pensionsvillkor bör
en förbättring åstadkommas dels i så
måtto, att högsta delaktighetsbeloppet i
folkskollärarnes pensionsinrättning sättes
till 1,600 kronor, dels snarast möjligt
en höjning af pensionen (nu 75 procent
af den kontanta lönen) åstadkommes, så
att, i likhet med hvad som gäller för
åtskilliga andra tjänstemän, pension
beräknas för hela lönen, sålunda äfven för
naturaförmånerna.
5. Folkskollärares änke- och
pupillpension, som nu för änka utgör 20 procent
af delaktighetsbeloppet, bör höjas till 30
procent (d. v. s. från 200 till 300
kronor med 50 procents förhöjning, då barn
finnes).
6. Småskollärarepersonalens
ålderdomsunderstöd, som nu är f äst ställd t till 200
kronor, bör höjas till 75 procent af högsta
lagstadgade kontanta lönen (alltså för
närvarande till 300 kronor).
Det ansågs önskligt, att
ombudsmötet äfven behandlade
pensionsfrågorna, därest ej innan dess
vidtagits åtgärder, som gjorde en dylik
behandling öfverflödig.
Gifvet är, att genomförandet af
förestående program icke kan vinnas
utan ett enigt och ihärdigt arbete
från lärarepersonalens sida. Att
reformer i den här angifna riktningen
äro nödvändiga för folkskolans egen
skull ligger i öppen dag.
*
Folkskoleanarkisterna i biskopsstaden Skara triumfera.
Den 29 sistl. december hölls
ordinarie kyrkostämma i Skara. Om det
skolrådsval, som därvid förekom,
skrifver en af stadens tidningar:
Stämman är att anteckna såsom
märklig därutinnan, att ur skolrådet voterades
seminarieadjunkten Karlgren, som
tillkännagifvit sig vara villig att kvarstå
ännu en period, och omvaldes hr Olin,
hvilken bad få slippa. Nu utföll valet
så, att ingen af hrr Karlgren och Olin
fick sin vilja fram. Den förre slopades,
den senare omvaldes. Hr Karlgrens
minoritet var dock ganska stark, ej mindre
än 2,260 röster.
Om man nu frågar, hvilken vinst
skolrådet gjorde på att utbyta hr Karlgren
mot hr Dahlberg och behålla hr Olin,
så blir svaret det, att vinsten blef ingen,
men förlusten kännbar. Ty det är en
känd sak, att hr Karlgren sitter inne
med både erfarenhet och sakkännedom
i skolfrågor. Och han måste göra detta,
i annat fall skulle hans lifsuppgift vara
totalt förfelad. Men det är den icke.
Hvarför refuserades han då? Troligen
därför att han utpekats såsom varande
författaren till en i Svensk Läraretidning
synlig artikel om skolväsendet i Skara.
Men hr Karlgren har bestämdt förnekat
sig vara författare till nämda uppsats.
*
Flera insändare i Västergötlands
Dagblad beklaga hvad som skett och
upplysa, att hr Karlgren är en af de
få, som ifrat för att alla lärjungar i
stadens folkskola måtte få daglig
undervisning. De låta tillika
tydligen förstå, att han blifvit utvoterad
för att detta förslag ej må vinna
framgång. Stadens folkskolefiender
sitta sålunda inne med makten, och
de ämna tydligen göra bruk af den.
Det kan knappast annat väntas, då
de, som fått till uppgift att vaka
öfver att lagar och författningar
efterlefvas, så länge försummat sina mest
elementära plikter. Där laglösheten
och själfsvåldet fått riktigt rota sig,
bruka alltid försök till ordningens
återställande framkalla oresonliga
uttryck af förbittring, helst om
försöken äro osäkra och famlande.
Hvad som nu skett i Skara är en
ny bekräftelse på denna så ofta
gjorda iakttagelse.
Efter våra artiklar hösten 1901
synas vederbörande i tysthet sökt
förmå skolrådet att framkomma med
ett förslag till de svåraste bristernas
afhjälpande. Skolrådets främsta kraft
fick häri ett stöd och sökte göra
något. Så framkom till den i vår
senaste artikel omnämda
kyrkostämman ett förslag, som skulle
åstadkommit förbättring, men det stöddes
icke öppet och afgjordt af dem, som
bort göra det. Nu framträda
följderna: förbittring och hämd mot den,
som sökt göra sin plikt äfven med
åsidosättande af egna fördelar. Hvarje
försök till folkskolans förbättrande
skall kväsas.
Skall månne denna syn kunna
väcka biskop, domkapitel,
skolrådsordförande och inspektör, så att de
hvar för sig och tillsammans göra
hvad dem åligger för att skaffa lagen
respekt? Laglydiga folkskolevänner
landet rundt ha sina ögon riktade på
hvad som skett och sker där borta
i skuggan af den gamla
biskopsdomen.
Huru sant vi skildrat tillståndet i
staden Skara och dess omnejd
framgår bäst af det sakförhållandet, att
man allmänt ansett adjunkten
Karlgren, »främste kännaren af stadens
folkskoleväsende», vara författare till
våra artiklar. De upprörda
medborgarne i staden äro emellertid
fullkomligt på villospår. Hr K. är
alldeles oskyldig. Han har hvarken
själf eller genom andra haft något
att göra med våra Skaraartiklar.
Förbittringen emot en alldeles oskyldig,
som, ifall misstanken varit grundad,
dock icke skulle gjort något annat
än lämnat en objektiv framställning
af tillståndet inom en offentlig
institution, visar bäst att mycken
upplysning tarfvas de maktägande i Skara
under det nya året.
*
Med oblida ögon
se mångenstädes de maktägande, att
folkskollärarne hafva säte och
stämma i skolråden. Vid kyrkostämmorna
i december gjordes därför på
åtskilliga ställen stora ansträngningar för
att ur skolråden få bort de
förutvarande lärarne eller hindra att nya
föreslagna blefve invalda.
I sydsvenska universitetsstaden, där
striden mellan gammal tid och ny
synes hafva i dessa dagar uppblossat
på flera områden, lyckades det
sålunda ett litet antal af de stora
röst-innehafvarne att gent emot ett nära
dubbelt sä stort antal folkskolevänner
ur skolrådet utesluta dess största
pedagogiska förmåga, öfverlärare!! J.
Franzén, som alltid ådagalagt ett
varmt intresse för särskildt de mindre
bemedlades kraf på en tidsenlig
folkskoleundervisning. Därjämte uteslöts
en byggmästare, hvilken jämte hr
Franzén ansågs icke hafva varit nog
sparsam, då det gällt folkskolan.
I Landskrona erhöll folkskolläraren
N. Sjögren, som var småfolkets man,
blott 1,086 röster, under det den med
lägsta röstsiffran valde hade 6,223.
Lokaltidningarna klaga öfver, att intet
papper till valsedlar fanns å
ordförandens bord men att detta var
be-lamradt med tryckta högervalsedlar,
och att kyrkovaktmästaren inne i val-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0011.html
