Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (1,100.) 28 januari 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 4
SVENSK IÄRARETIDNING.
69
Ivar Månsson. Lektor S. von Friesen,
som på grund af nära släktskap med
nuvarande chefen för
ecklesiastikdepartementet ansett sig förhindrad att
kvarstanna på denna afdelning, har bytt
plats med hr D. Persson, som förut
tjänstgjorde på statsutskottets
riksgäldsafdel-ning, och efter hr Oskar Larsson i
Mörtlösa, som ej vidare tillhör riksdagen,
har inträdt förutvarande suppleanten P.
Olsson i Fläsbro.
LITTERATUR
Nytt i bokhandeln.
Nyårsalbum 1903, utgifvet af Svenska
Morgonbladet, l kr. 50 öre.
Katekesen. En granskning af Henrik
Petrini. Sthm, Albert Bonnier. 25 öre.
Hugo Gebers förlagskatalog 1903. Utdelas
gratis.
Två människor. Berättelse af Valdemar
Lindholm. Sthm, Albert Bonnier, l kr.
50 öre.
Hvad synes eder om Kristus? Af N.
Zetterlund. Arvika.
Hemmets kokbok. Sthm, Aktiebolaget Ljus.
Haft. 2. 30 öre,
Kyrkans är. En samling predikningar
öfver kyrkoårets evangelietexter af J. A.
Eklund. Uppsala, Y. Schultz. Haft. 5-7
å l krona.
Världshistorien, berättad för folket af
Johan Bergman och Emil Svensén. Sthm,
Bohlin & k:i. Haft. 28-31 å 35 öre.
Vid hemmets härd. Läsning vid fristunder
i familjekretsen af C. A. Svensson. Sthm,
Bohlin & k:i. Haft. 13-18 å 30 öre.
Sveriges historia intill tjugonde seklet,
utgifven af Emil Hildebrand. Sthm, P. A.
Norstedt & söner. Haft. 7 o. 8 å l kr.
Sveriges historia från äldsta tider till våra
dagar för svenska folket af Otto Sjögren.
Sthm, Fröléen & k:i. Haft. 13-15 å 30 öre.
Kunskap för alla. Sthm, Albert Bonnier.
Haft. 28. 25 öre.
Läsning för barn af Z. Topelius, ill. af
finska och svenska konstnärer. Sthm,
Albert Bonnier. Haft. 22. 50 öre.
Törnrosens bok af C. J. L. Almqvist. Sthm,
Albert Bonnier. Haft. 13-16 å 50 öre.
August Bondesons visbok. Sthm, Albert
Bonnier. Haft. 15 o. 16 å 50 öre.
Samlade skrifter af Z. Topelius. Sthm,
Albert Bonnier. IV: Smärre skrifter. Haft.
13. 50 öre.
Striden mellan Boers och Engelsmän,
skildrad af general Christian R. De Wet. Sthm,
Albert Bonnier. Haft. 3 o. 4 å 50 öre.
Bland Mexikos indianer af Carl Lumholtz.
Sthm, Albert Bonnier. Haft. 11 o. 12 å 60
öre.
Nordisk Tidskrift. 8:e haft. - JDie
Deutsche Schule im Auslande. N:r 1. - Ljus.
N:r 17.
En femtioåring.
Sistlidna lördag den 24 dennes fyllde
Sveriges allmänna
folkskollärareförenings länsombud i Östergötland,
folkskolläraren K. J. Virén i Östra
Toll-stad, 50 år. Tidigt på bemärkelsedagen
uppvaktades V. med sång af en grupp
f. d. lärjungar. Senare på dagen kommo
församlingsbor mangrant för att
lyckönska, och från närliggande församlingar
och andra håll infunno sig lärare i V:s
gästfria hem för att bringa den
värderade kamraten sin hyllning.
V., som är född nerking, genomgick
Linköpings seminarium åren 1874-77,
tjänstgjorde därpå som vikarie i
Sjögestad till våren 1881, då han tillträdde
sin nuvarande ordinarie befattning i Ö.
Tollstad, där han de senaste åren
förordnats att äfven uppehålla
organist-och klockaretjänsten.
Sammanslutningen inom lärarekåren
har i V. alltid haft en vaken förkämpe.
Flera initiativ till kretsföreningars
nybildande hafva utgått från honom. Vid
såväl större som mindre läraremöten har
V. innehaft ordförandeskap, hvarjämte
han under en följd af år fungerade
såsom kretsordförande.
Kamratlif vet har V. alltid satt högt.
Också kan man utan att göra sig
skyldig till smicker säga, att V. städse varit
föredömet för en god kamrat.
a. B. -
Uttalanden i lärarekårens
föne-och pensionsfrågor.
4.
I n:r 3 af Sv. Ltg förekomma ett par
anmärkningar mot det af undertecknad
i n:r 51 förlidet år framställda
löneregleringsförslaget, hvilket jag därför till
undvikande af missförstånd anser nödigt
att något närmare belysa.
Den ena anmärkningen förkommer i
ett referat från Malmöortens
kretsförenings senaste möte och berör mitt
förslag om endast två ålderstillägg i st. f.
de nuvarande tre. Jag behöfver
knappast nämna, att jag med största
tacksamhet mottager äfven ett tredje
ålderstillägg å 200 kr., om ett sådant kan
erhållas. Med kännedom om de stora
svårigheter det hittills mött att
genomdrifva någon verklig löneförbättring, och
den långa tid som erfordrats för att
komma dit vi nu äro, vågade jag dock
icke sträcka mina önskningar så långt
som till tre dubbelt så stora
ålderstill-lägg som de nuvarande samtidigt med
grundlönens höjande. Då emellertid
centralstyrelsen accepterat detta förslag,
anser jag det klokast att med all kraft
understödja detsamma.
Den andra anmärkningen rör min
beräkning af kostnaden för
seminariekursen, som enligt »Landsortslärare i första
lönegraden» skulle vara allt för högt
tilltagen. Till stöd för sin mening
anför insändaren, att han under sin
nyligen genomgångna seminariekurs
åsamkade sig endast 2,000 kronors skuld.
Denna upplysning äger dock föga värde,
då han icke samtidigt omnämner, huru
stort kontant belopp han dessutom släppte
till. Ty inte lyckas väl insändaren
öfvertyga någon om, att hela kursen -
ifall den räckte fyra år - stannade
vid 2,000 kr. Men det är väl icke
allenast det lånade kapitalet, som skall
ersättas-: man bör väl också äga rätt att
återfå sitt kontanta utlägg och ränta
därpå. Det kan ju vara tillräckligt, om
vi våga »lif och blod» i
folkupplysningens tjänst; några kontanta uppoffringar
kan väl ingen rimligtvis fordra, ehuru
nog många folkskollärare hittills äfven
gjort åtminstone indirekta sådana.
»När folkskollärarne uppgifva en så
öfverdrifven summa som 5,000 kr. om
seminariekursen, komma vederbörande
lätt på den tanken, att deras
löneanspråk äro lika öfverdrifna, och så
lämnas vår billiga begäran utan afseende»,
säger insändaren.
Det är ju lönlöst att tvista om, huru
mycket seminariekursen kostar för den
ene eller andre, då anspråken äro så
olika, men att en fyraårig lärokurs i
verkligheten är värd 4,000 å 5,000 kr.,
torde knappast kunna bestridas.
Dessutom, skall jag söka slå min
okände motståndare med hans egna vapen.
Hvarför kunna inte »vederbörande» lika
gärna resonnera så här: När
seminaris-ten kan lefva på 500 kr. om året och
hålla sig husrum och vedbrand, hvarför
kan inte då en folkskollärare lefva på
samma belopp, då han dessutom erhåller
bostad och bränsle samt i de flesta fall
trädgårdsland därtill?
Huru vill »Landsortslärare i första
lönegraden» besvara den frågan?
Aug. Karlsson.
Känner Ni
någon lärare, lärarinna eller skolvän, som
ännu ej prenumererat på Svensk
Läraretidning - lärarekårens eget skolblad -
så försumma ej att snarast möjligt visa
honom eller henne tidningen och omtala
fördelarna af att för egen räkning hålla
sig med densamma!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
