Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (1,102.) 11 februari 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
likaledes personligen kommit tillstädes.
I form af telegram och blommor ingingo
lyckönskningar från seminariets
lärarepersonal, förutvarande lärjungar vid
seminariet m. fl.
Då Svensk Läraretidning med
anledning af 60-års-dagen meddelar bilden af
Göteborgs folkskolors inspektör, må till
ofvanstående referat fogas några korta
anteckningar om hans lif och verksamhet.
Skolinspektören Johan Mattias
Ambrosius är född i Lund den 8 februari 1843.
Fadern var kontraktsprosten Karl
Ambrosius Jönsson i Förslöf. Student i
Lund 1860 promoverades A. till filosofie
doktor 1868 (samtidigt med I. A.
Lytt-kens, A. O. Stenkula, J. A. "Wallin och
N. J. O. H. Lindström, hvilka liksom
d:r Ambrosius verkat som
folkskoleinspektörer).
Redan 1868, alltså vid 25 års ålder,
inträdde d:r A. i folkundervisningens
tjänst. Han blef nämligen då
vikarierande adjunkt vid Lunds seminarium,
där han följande år utnämdes till
ordinarie adjunkt. Från 1874 var han
förordnad till folkskoleinspektör i en del
af Lunds stift. Inspektionsdistriktets
storlek (jämte vetenskapligt arbete)
föranledde under de sista åren fullständig
tjänstledighet från adjunkturen, från
hvilken d:r A. tog afsked, då han vid
slutet af år 1881 efter d:r C. A.
Uddgren, som utnämts till kyrkoherde i
Kville, kallades till inspektör för
Göteborgs folkskolor.
D:r A. har varit medlem i den
kommitté, so ni utarbetade 1878 års
normalplan, i läroboksgranskningskornmittén och
i kommittén för upprättande af förslag
till folkskolestadga för rikets större
städer. Vid det sjunde allmänna svenska
folkskolläraremötet 1871 fungerade han
som sekreterare, vid det elfte 1893 som
bestyreisens ordförande och vid andra
allmänna läraremötet å Nääs 1889 som
ordförande. Vid åtskilliga större och
mindre skolmöten har han inledt
öfverläggningar och hållit föredrag. Till
Göteborgs folkskollärarekårs
fortbildningskurser, i hvilkas styrelse han var
ordförande, bidrog han med en serie
föreläsningar ur filosofiens historia.
Då inspektörsbefattningen i och för sig
är ett af de mest kraf vande kommunala
uppdrag, som någon af
samhällsmedlemmarna i Göteborg bekläder, har d:r
Ambrosius’ tid ej mycket medgifvit honom
att ägna sig åt andra samhällets
förtroendeuppdrag. Där hans kraft tagits i
anspråk, har han emellertid ej
undandragit sig besvär och ej varit rädd för att
häfda sin åsikt, äfven om den för
tillfället ej haft majoritetens stöd. Jag
tänker här särskildt på en beredning
för fattigvårdens reorganisation, där d:r
Ambrosius då alldeles ensam kämpade
för reformer, som ett par tre år senare
genomförts eller äro på väg att
genomföras. Göteborgs kyrkofullmäktige,
anstalten för sinnesslöa å Stretered samt
SVENSK LÄRARETIDNING.
småbarnsskolorna kunna ock nämnas
bland institutioner, som haft förmånen
af hans intresserade och kraftfulla
medverkan. Hans verksamhet vid
småskollärarinneseminariet skulle jag gärna
kunnat utelämna, ty det arbetet, i hvilket
ock ingår någon undervisningsskyldighet,
har af honom själf betecknats som en
välgörande rekreation bland
administrations- och expeditionsbestyren.
Af Göteborgs vetenskaps- och
vitterhets-samhälle är d:r Ambrosius sedan
1895 ledamot.
Till Tyskland och Danmark har han
företagit pedagogiska studieresor, den
förra med statsunderstöd.
Utom ett par filosofiska afhandlingar
har han från trycket utgifvit:
Förhandlingar vid sjunde allmänna svenska
folkskolläraremötet 1871.
Läsebok för småskolan.
De första läsöfningaraa.
Handbok för åskådningsundervisningen
under de tvänne första skolåren.
Viljans uppfostran (särtryck ur berättelsen
om elfte allmänna svenska
folkskolläraremötet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
