Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. (1,104.) 25 februari 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138’
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 8
Lektor Beckman "l ämnade en historik öfver
läroverksfrågan och erinrade därvid om det
bidrag till denna frågas utredning, som 1894
gafs i en broschyr af »H. D». Författaren
till nämda broschyr påvisade bland annat
att endast omkring en tredjedel af de
lärjungar, som undervisas i läroverken, nå
fram till studentexamen. I
läroverkskommitténs nyligen afgifna betänkande - af
hvilket talrn gaf en orienterande öfversikt
- framträdde som en ledande tanke
nödvändigheten att tillgodose de lärjungars
intressen, hvilka undervisas i läroverken utan
att nå upp till nämda examen som slutmål.
De af kommittén framställda förslagen
betecknade i flera afseenden ett steg framåt
för vårt skolväsen. Vissa detaljer, särskildt
i fråga om de enskilda läroämnena, vore
synnerligen väl utarbetade.
Förslaget om realskoleexamen vore ej
minst ur social synpunkt beaktansvärdt.
Skulle denna examen blifva af verklig
betydelse måste den också, såsom
kommitterade föreslagit, medföra kompetens, ty i
motsatt fall skulle studentexamen allt
fortfarande blifva den sociala bildningsafgud,
som den hittills varit. Den ifrågasatta
realskoleexamen torde i några afseenden hafva
råkat i strid med folkskolans och
flickskolans intressen, Men om nu de nya formerna
ej vore de bästa möjliga, så borde dock ej
detta hindra, att det faktiskt goda i
desamma komme till förverkligande.
Fröken Borgström ansåg, att samskolan
genom den föreslagna examen skulle blifva
en svår konkurrent till flickskolan. De
nuvarande flickskolorna skulle i denna
konkurrens duka under och ombildas till
samskolor. Den svenska flickskolan stode högre
än flickskolan i Norge och Danmark och
befunne sig i rask utveckling. Att afbryta
eller hämma denna utveckling genom att
tvinga in flickskolan i nya former skulle för
denna skola bli ödesdigert. Likformighet
utefter hela linjen vore för ett lands
skolväsen icke något ideal.
Af kommittéförslaget ville det synas som
om examen från en 6-klassig realskola skulle
komma att medföra större kompetens än ett
betyg från en 8-klassig flickskola. Detta
kunde ej vara rättvist, ty de två sista åren
i flickskolan - ungdomsskolan - vore
genom den större mognad, eleverna då hafva,
af icke ringa betydelse.
Af kommittébetänkandet ville det synas
som om lärarinnor ej skulle få undervisa i
samskolans högre klasser. Den kvinnliga
bildningens målsmän borde dock uppställa
den bestämda fordran, att lärarinnor skulle
äga rättighet att undervisa på samskolans
alla stadier.
Förslaget om bildande på åtskilliga orter
af samskolor med indragning af anslaget
till flickskolorna innebure en orättvisa ej
blott mot flickskolorna utan äfven mot
kommunerna. Vid en eventuell indragning af
flickskolor borde hänsyn tagas till det
antal i deras tjänst stående lärarinnor, som
därvid måste blifva utan anställning.
Kommitténs förslag att afläggandet af
realskoleexamen skulle medföra kompetens
för inträde i seminariernas tredje klass måste
- enligt talarinnans mening - komma att
sänka folkskollärarekårens bildningsnivå.
I öfverläggningen deltogo dessutom
rektor S. Almquist samt fröknarna
Matilda Videgren j Hedvig Sidner och Gerda
von Friesen. Bland annat framhölls, att
flickskolan nog skulle hålla sig vid lif,
äfven om de föreslagna sam skolorna
blefve införda. För många, flickskolor
skulle det innebära en ren vinst, att de
ombildades till samskolor. I öfrigt gick
diskussionen i hufvudsakligen samma
riktning som fröken Borgströms,
anförande. C. L-n.
På femtioårsdagen hyllad
småskollärarinna.
Småskollärarinnans tjänstetid blir allt
för ofta af kortvarig beskaffenhet.
Därom vittna såväl .erfarenheten som
statistiken. Och då man tänker efter, är
det icke underligt, att det under rådande
förhållanden rent af måste så vara.
Därför äro ock de kvinnor jämförelsevis få,
som ännu bortom lifvets middagshöjd
mäkta hålla ut på småskollärarinnebanan,
och ännn färre äro de, som vid nppnådda
femtio år kunna med obrutna krafter
och nngdomsfriskhet i lynnet gå, till
arbetet bland de små, som sitta på skolans
första bänkrader. Till detta fåtal hör
den aktade lärarinna, hvars bild synes
här nedan.
Lärarinnan vid Mariebergs småskola i
Bjärtrå i Ångermanland fröken Johanna
JOHANNA VALLEN.
Vallén föddes den 23 februari 1853 i
Hernösand. Vid fyllda 22 år
genomgick hon sin första seminariekurs, och
helt säkert hafva både hon själf och
hennes arbete i skolan haft fördel af,
att hon först vid en så jämförelsevis
stadgad ålder ägnade sig åt kallet. Efter
en kortare tids tjänstgöring i Sidensjö
tillträdde hon på hösten 1876 den då
nyinrättade lärarinnetjänsten vid
Marieberg mot den t. o. m. efter nutida
förhållanden respektabla lönen af 600 kronor
för år jämte två rnm och kök in. m. -
allt på bekostnad af därvarande
sågverksbolag. Denna tjänst skötte hon i 24 år.
Det var en s. k. mindre folkskola,
fördelad i sex samtidigt undervisade
klasser. Då barnantalet efter några år
blef för stort i förhållande till lokalen,
fanns ingen annan råd än att tillgripa
hvarann andagsläsning. Men då
otillräckligheten af denna anordning visade
sig, skaffade sig fröken V. rätt att in-
föra »duplicering» på det sätt, att hon
läste full skoldag - två gånger om
dagen. Detta kraftprof hade den verkan,
att större lokal snart anskaffades. 1883
-84 genomgick Hon ny seminariekurs.
För tre år sedan förvandlades skolan
till fullständig folkskola med underlag
af särskild småskola, som öfvertogs af
fröken V. jämte undervisningen i slöjd
för folkskolans flickor.
Oaktadt sina 50 lefnads- och 27
tjänsteår är fröken V. lika rask och hurtig
som trots någon nybörjare. Icke en dag
har hon behöft inställa undervisningen
till följd af opasslighet. I kamratkretsen
är hon högt uppburen för sitt friska och
glada umgängessätt och för sina gedigna
personliga egenskaper i öfrigt. Om
hennes sätt att handleda barnen berättas
många smådrag, som visa, huru
lärarinnan och den moderliga vännen, förenade
i fröken V: s person, kompletterat
hvarandra på ett förträffligt sätt. Vördad
och aktad inom hela församlingen,
åtnjuter fröken V. ett oinskränkt förtroende
från sina öfverordnades sida. Väl hafva
förtretligheter mött äfven på hennes väg,
men hon har ej lagt dem tungt på
sinnet. Hon äger den särskildt för en
uppfostrare oskattbara förmågan att kunna
se allt i ljust.
I måndags den 23 februari
sammanträdde Bjärtrå lärareförening till
ordinarie vintermöte »dagen till ära» i fröken
V:s ljusa och vackra skolsal. ’
Väl må man, såsom händt, kalla henne
ett skolarbetets söndagsbarn, men så ’vidt
människor kunna och få döma, har hon
varit värd det goda, som kommit på
hennes lott. Och därför var det som. hennes
talrika vänkrets den dagen med särskildt
intresse erinrade sig Johanna Vallén och
tillönskade henne att få upplefva ännu
många lyckliga år i sin skola.
Som en vacker hyllning från
kamraternas sida kan man med skäl betrakta
föreningens sagda dag fattade beslut att
anslå 200 kronor såsom grundplåt
till en fond, hvilken skall bära Johanna
Vallens namn. Räntan skall i framtiden
användas som sjukdomsunderstöd till
småskollärarinnor inom distriktet.
M. T.
LITTERATUR
Nytt i bokhandeln.
Lär o- och öfningsbok i geometri för
folkskolan af N. Joh. Sjögren. Sthm,
Aktiebolaget Hiert as bokförlag. 50 öre.
Läsebok för småskolor af Olof Rosenberg.
II. Sthm, Aktiebolaget Normans förlag. 90
öre.
Allmän historia i kort sammandrag af F.
Eriksson. Sthm, A. V. Carlsons
bokförlagsaktiebolag. 4:e uppl. 25 öre.
Sångbok för Gäfle folk- och småskolor.
Gäfle. 35 öre.
Nordisk Tidskrift. l:a haft. - Ljus..N:r 20.
- Social Tidskrift. Haft. 2. -
Hälsovän-nen. N:r 4. - Korrespondens. N:r "2. -^- Ny
Tidskrift för Idrott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
