Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 11. (1,107.) 18 mars 1903
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 11
SYENSK LÄRARETIDNING.
189
bespisning och beklädnad af skolbarn,
så vidt därom ej blifvit i det
föregående nämdt, beröras dessa ej alls af
frågan om folkskoleväsendets
ofverflyt-tande till stadsfullmäktige; och torde
förty ej i anledning af dessa frågor nu
tarfvas någon ändring af
kyrkostämmoförordningen. För öfrigt har
erfarenheten gifvit vid handen, att dylika
ändamål, hvilka för sitt realiserande
hufvudsakligast erfordra enskilda tillskott
af allmänheten, ej lämpligen böra
särskildt angifvas i någon allmän
författning och sålunda präglas såsom frågor
af samhällelig natur, enär man då kan
befara, att de enskilda bidragen till
större delen uteblifva. Härtill kommer
olämpligheten af att belasta
kyrkostämmoförordningen med uppräknande af
detaljfrågor af dylik art, något som
framdeles skulle kunna tvinga till ändringar
i förordningen eller upptagande däri af
ännu flera sådana ämnen.
Beträffande slutligen frågor om
befrämjande af sådana förbättringar af
folkskoleväsendet-inom församlingen, till
hvilka staden ej anslagit medel, synes
af skäl, som stadsfullmäktige anfört i sin
underdåniga skrifvelse den l oktober
1901, någon bestämmelse om rätt för
kyrkostämma att handlägga sådana
frågor ej böra inflyta i
kyrkostämmoförordningen.
Vid dessa förhållanden har jag ansett
mig icke kunna biträda öfverstyrelsens
omförmälda förslag om tillägg till § 2.
I slutet af § 4, första stycket, hafva
orden »kyrka eller skola» utbytts mot
ordet »församlingen». Denna ändring
har synts nödvändig på den grund, att
då afgifter till skola icke i regel skola
vara en församlingens utan en stadens
angelägenhet, det vore obilligt, om
underlåtenhet att fullgöra sådana
utskylder skulle medföra förlust af rösträtt
inom församlingen.
I § 24, mom. 2, har ordet »stadga»
utbytts mot »författningar», hvilket
uttryck synts numera vara riktigare, då
detsamma skolat hänvisa såväl till lagen
om folkskoleväsendet som till den däri
omförmälda särskilda stadga. Därjämte
har, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med öfverstyrelsens förslag, tillagts, att
skolrådet skall förvalta egendom och
medel, som stå under dess vård. Hvad
öfverstyrelsen därutöfver föreslagit
beträffande detta moment och hvilket
Sammanhänger med dess omförmälda förslag
till ett nytt moment i § 2, anser jag,
på grund af hvad jag förut anfört, ej
böra vinna tillslutning.
§ 41, mom. l, har undergått sådan
ändring, att uttrycket »skolans medel»
utbytts mot uttrycket »de medel,
skolrådet har under sin förvaltning»; och
har i sammanhang härmed en
omredigering af rubriken till kap. III
föreslagits.
. . # . . .
Föredraganden uppläste härefter de
sålunda af honom omförmälda förslagen
,till lag angående folkskoleväsendet . i
Stockholm och lag angående ändrad
lydelse af § l mom. l, § 2, § 4 första
stycket, § 24 mom. 2, rubriken till kap.
III och § 41 mom. l af förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd i Stockholm den 20 november
1863 samt hemställde, att dessa
förslag måtte föreläggas riksdagen till
antagande.
I denna hemställan förenade sig
statsrådets öfriga ledamöter.
Hvad statsrådet sålunda hemställt
behagade kronprinsen-regenten i nåder
bifalla.
*
De ändringar, som föreslås i
kyrkostämmoförordningen, framgå af
förestående motivering, hvadan vi ej
behöfva aftrycka denna del af
propositionen. Själfva lagförslaget har
följande lydelse:
Förslag
till
Lag angående folkskoleväsendet i Stockholm.
Med upphäfvande af nådiga stadgan
angående folkundervisningen i Stockholms stad
den 27 september 1861, så vidt samma stadga
ännu är gällande, förordnas som följer:
1. Folkskoleväsendet i Stockholm utgör
med de undantag, om hvilka förmäles i 6 §
3 mom. och 10 § af denna lag, en för hela
staden gemensam angelägenhet, hvilken
staden såsom kommun har att vårda:
skolande i följd häraf kostnaderna för
folkskoleväsendet, med angifna undantag,
beslutas och utgöras på sätt om kommun al
-utskylder är stadgadt.
2. Folkundervisningen i staden ordnas i
enlighet med särskild, af konungen utfärdad
stadga.
2 §. .
Folkskoleväsendet handhafves af
öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor jämte
de territoriella församlingarnas skolråd.
Öfverstyrelsen utgöres af ledamöter,
utsedde af skolråden, Stockholms stads
konsistorium och stadsfullmäktige sålunda, att
hvarje skolråd äfvensom konsistorium
väljer en ledamot samt stadsfullmäktige bland
stadens till fullmäktige valbare inbyggare
välja lika många ledamöter som hela
antalet af de utaf skolråden valde.
Ledamot i öfverstyrelsen utses för en tid
af två år och kan återväljas. Afgår
ledamot under den tid, för hvilken han blifvit
utsedd, väljes annan ledamot för den tid,
som återstått för den afgängne.
4 §.
Öfverstyrelsen intager med afseende å
folkskoleväsendet enahanda ställning, som
åt de i gällande förordning om
kommunalstyrelse i Stockholm omförmälda nämder,
hvar inom sitt område, finnes anvisad.
Angående öfverstyrelsens öfriga allmänna
åligganden samt om ordningen och sättet
för ärendenas behandling hos öfverstyrelsen
gäller hvad därom föreskrifves i särskild, af
konungen för Öfverstyrelsen utfärdad
instruktion; skolande beträffande
öfverstyrelsens verksamhet jämväl lända till
efterrättelse bestämmelserna uti den i l §
omförmälda stadga.
5 §.
Skolråden hafva att i tillämpliga delar
ställa sig till efterrättelse k. förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd i Stockholm den 20 november 1863
äfvensom den stadga, hvarom förmäles i l §
här ofvan.
6 §.
1. Då denna lag träder i kraft,
öfvertager staden de rättigheter, församlingarna
gemensamt hafva till egendom och medel,
som anslagits till eller användas för
folkskoleväsendet, och ikläder sig skyldighet att
fullgöra de förbindelser i fråga om
folkskoleväsendet, för hvilka församlingarna
gemensamt häfta.
2. De före nyssberörda tidpunkt i
vederbörlig ordning fattade beslut rörande
afiö-nings- och pensionsförhållanden skola äga
samma giltighet, som om besluten fattats af
staden.
3. Angående dispositioner och
testaments-anslag med afseepde å folkskoleväsendet,
hvilka före angifna tidpunkt blifvit eller
därefter blifva ställda under öfverstyrelsens
eller skolråds förvaltning, gäller hvad särskildt
är eller varder stadgadt.
7 §.
Om anskaffande och underhåll af
folkskolelokaler, efter det denna lag trädt i kraft,
äge stadsfullmäktige på förslag af
öfverstyrelsen att besluta; börande vid anskaffande
af nya lokaler fullmäktige låta sig
angeläget vara att tillgodose de särskilda
församlingarnas behof och att förlägga hvarje
skolhus så vidt möjligt inom den församlings
område, för hvilken skolhuset närmast är
afsedt.
Innan fråga om nybyggnad eller
ombyggnad af skolhus till afgörande företages, skall
yttrande genom öfverstyrelsen infordras från
skolrådet i församling, för hvilken skolhuset
är afsedt.
8 §.
När församling så önskar, äge
församlingen att å staden öfverlåta sina för
folkskolan anskaffade lokaler under följande
villkor:
att ö överlåtelsen omfattar alla de
församlingens fastigheter, hvilka vid 1902 års
utgång voro upplåtna eller afsedda’ till
upplåtelse för folkskoleväsendets behof, jämte
därå, helt eller delvis, uppförda byggnader
i det skick, hvari samma fastigheter och
byggnader befinna sig den l januari 1904,
äfvensom den nyttjanderätt, församlingen
jämlikt hyreskontrakt eller eljest för
ifrågavarande ändamål förvärfvat till annans
fastighet, samt alla öfriga för anskaffande af
folkskolelokaler afsedda, församlingen
tillhöriga tillgångar och medel;
att staden öfvertager såväl
betalningsansvaret för de lån, församlingen på grund
af beslut, som fattats före den l januari
1903, upptagit för de till staden öfverlåtna
fastigheternas anskaffande och bebyggande,
som ock skyldigheten att fullgöra de öfriga
förbindelser, församlingen iklädt sig för
anskaffande och underhåll af folkskolelokaler ;
samt, därest öfverlåtelse, som nu är sagdt,
sker senare än den l januari 1904, att
stadens rätt och plikt bestämmes såsom hade
öfverlåtelsen ägt rum nyssnämda dag, dock
med iakttagande, för den händelse under
tiden andra lokaler för folkskoleväsendet i
vederbörlig ordning upplåtits, af den
jämkning i villkoren för öfverlåtelse, som häraf
varder en följd.
Q c
Har församling, som den l januari 1904
till staden öfverlåter sina folkskolelokaler,
dessförinnan fattat beslut om anskaffande
af tomt för eller uppförande af
folkskolebyggnad, utan att dylik åtgärd vid tiden
för öfverlåtelsen blifvit vidtagen, gånge
beslutet ej i verkställighet.
10 §.
Församling, som icke, på sätt i 8 §
stadgas, till staden öfverlåtit sina för folkskole-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0195.html
