Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 20. (1,116.) 20 maj 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 20
och kantorn i Skepparslöf Ernst Alfred
Nelsén.
Han var född 1852 i Ö. Stenby, Östg.,
tog 1869 i Linköping organist- och
kyrkosångareexamen samt blef 10 år senare
innehafvare af de befattningar, från
hvilka nu döden kallat honom.
Närmast sörjes han af änka och tre
barn.
J. A. Rydén "f\ I lördags
afsomnade efter en längre tids sjuklighet
läraren vid Östersunds norra folkskola
Johan August Rydén.
Född 1852 i Nöbbeled, tog han 1884
afgångsexamen vid Hernösands
folkskol-lärareseminariuni, tjänstgjorde sedermera
vid Sörfors bruk i Attmars församling,
Vnrl., samt blef 1895 ordinarie lärare i
Östersund, där han efterlämnar minnet
af en duglig och plikttrogen uppfostrare
samt en vänfast personlighet.
Tyngst träffar hans bortgång
efterlämnad maka och ett barn.
Adelsmännen i folkskollärarnes led
äro ju få, såsom det hette i Svensk
Läraretidning1 vid notisen om Ekenstiemas
frånfälle. Men ej är det med verkliga
förhållandet öfverensstämmande, när det på skilda
håll i pressen uppgifvits, att utom
Eken-stierna och hans fader ingen adelsman
ägnat sig åt folkskollärarnes kall allt sedan
grefve Torsten Rudenschölds dagar. Å ena
sidan kan denne den svenska
folkundervisningens reformator ej i egentlig-
mening-räknas till folkskollärarne, då han aldrig
aflagt lärareexamen. Å andra sidan finner
man redan vid ett flyktigt genomögnande
af de under förra århundradets senare hälft
utkomna folkskollärarematriklarna inom
lärarekåren representanter för de adliga
ätterna Aminoff, von Ehrenheim, Ekenstierna,
Hiort af Ornäs, Lagercrantz, Reuterskiöld,
Rosenquist af Åkershult, Silfverskiöld,
Silfver-svärd, von Vegesack, Kröningsswärd, von
Plomgren, von Schéele och Riddersträle.
Visserligen tillhöra de ojämförligt flesta af dessa
representanter lärarinnornas led, men äfven
svärdssidan kan uppvisa en och annan. Så
är f. n. en ättling af släkten Ridderstråle
folkskollärare, organist och postmästare i
Jockmock, för att taga endast ett exempel.
Matrikelletare.
Ett 25-årsminne.
Med anledning af de sorgligt riksbekanta
Gällstads affär erna erinrar sig undertecknad
lifligt en skolstrid för 25 år sedan, i hvilken
nuvarande prosten Thomsens spelade en viss
roll. Inom Ääfve församling, där T. då
tjänstgjorde som vice komminister och skollärare,
hade skolrådet sin rätt likmätigt antagit ett
par småskollärarinnor. Bland de sökande
befann sig äfven en, som hade åtskilliga
släktingar inom församlingen, och då dessa
ej lyckades få henne antagen, sökte de få
valet upphäfdt. Då deras klagomål blefvo
utställda för kyrkostämmans yttrande,
infann sig T. och höll ett långt" och kraftigt
tal, i hvilket nan betonade det orätta uti,
ätt skolrådet egenmäktigt tillsatte lärarinna.
I en så viktig sak, ansåg talaren, borde
barnens föräldrar, som ju aflönä lärarinnorna
och i deras vård öfverlämna det dyrbaraste
de äga, sina barn, ovillkorligen hafva ett
ord med i laget och att lärarinnorna
således borde tillsättas på allmän kyrkostämma.
Ifall kontraktsprosten Thomsens nu, då
det gällde afskedandet af ett par oförvitliga
lärarinnor, följt samma princip som fordom
vice komminister Thomsens förfäktade, hade
kanske lärarinnorna ifråga suttit säkra på
sina platser än i dag. J-n.
För mottagna lyckönskningar
på 50 årsdagen frambäres härmed till
kamrater och vänner ett varmt tack.
Stockholm den 17 maj 1903.
And. Lindén.
Den engelska folkskollärareföreningen
hade under förra månaden sitt årsmöte
i Buxton. Vid detta möte närvoro
representanter för lärareföreningarna i
Frankrike, Tyskland, Holland, Belgien,
Skottland och Irland. Äfven till
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folk-skolläräreförening hade inbjudan till
deltagande i mötet ingått, men liksom
under de senaste åren hade det icke varit
möjligt för vårt land att sända någon
representant.
Mötet öppnades med en rad af
välkomsthälsningar af representanter för
stadens kommunala och kyrkliga
myndigheter samt utbyte af hälsningar
mellan mötet och de nämda
representanterna för utlandets lärareföreningar,
hvarpå föreningens president, mr H. Coicard,
i ett med stort bifall mottaget tal
redogjorde för de viktigaste på dagordningen
stående frågorna. Särskildt uppehöll han
sig vid den nya skollag, som föregående
år kom. till stånd och genom hvilken det
nu kan blifva möjligt att i England få
enhetsskolan genomförd med folkskolan
som bottenskola, därofvanpå en
mellan-skola, som fortsättning på denna
gymnasium och tekniska skolor samt högst
universitetet. Därjämte berörde han det
nya förslag till skollag för London, som
för närvarande är upptaget till
behandling inom parlamentet, sarnt framlade
ett förslag om större enhet inom
lärareutbildningen och i sammanhang därmed
äfven inom de nu så skilda
lärarekårerna vid olika slag af skolor.
De viktigaste ärenden, som
behandlades och i hvilka resolutioner fattades,
voro följande: examina i folkskolorna,
registrering af Englands lärare (en fråga,
som vållat en skarp strid mellan
folkskolans lärare och lärarne vid de högre
skolorna), lärarnes anställning och
kompetens, lärareutbildningen, lärarnes
tillsättning och entledigande, lärarnes
aflöning och pensionering, disciplinen i
skolan, tillsättning af folkskolans
inspektörer samt det nya förslaget till skollag
för London.
Det sistnämda ärendet var nog det
förnämsta på programmet. Och lika
bestämdt som föregående års möte
uttalade sig i hufvudsak för det då
föreliggande förslaget till skollag för det öfriga
landet, hvilket förslag sedermera med
några förändringar upphöjdes till lag,
lika bestämdt, ja till och med ännu
eftertryckligare uttalade sig detta möte
emot Skolbillen rörande London. Denna
senare innehåller den bestämmelsen, att
jättestadens hela skolväsen med sina
2,000skolor, 10,000lärare, l,000,000barn
och 4,000,000 punds budget skulle
läggas helt och hållet under den
kommunala myndigheten. Huru fördelaktig en
sådan anordning än kan vara i mindre
städer, ansågs den dock i London vara
det mest opraktiska, man kunde taga
sig före, på den grund att samtliga
medlemmar af den kommunala myndigheten
redan förut hafva sin tid fullständigt
upptagen för stadens räkning, hvadan
de skulle blifva nödsakade att genom
oansvariga legda biträden sköta skolorna.
Mötet beslöt därför att icke blott afgifva
sin protest mot billen, utan ock att
lärareföreningen skulle med alla lagliga
medel verka för att få billen förkastad
af parlamentet.
Att detta beslut är af betydelse för
billens öde, lider icke tvifvel, i synnerhet
som föreningen har tre mycket dugande
representanter i underhuset, af hvilka
särskildt d:r Macnamara föregående år
visat sig sitta inne med en sakkunskap
på folkskolans område som ingen annan
och besitta en vältalighet, som gör, att
han i högsta grad har underhusets öra.
Därtill kommer, att lärareföreningen i
sin helhet genom sitt energiska och
framgångsrika arbete förvärfvat sig ett
anseende, som gör, att man allestädes,
äfven inom regeringen, uppmärksammar
dess beslut.
Folkbildningen i Österrike
står icke högt. Enligt officiell statistik
af den 31 december 1900 uppgick
befolkningen till 26 millioner. Af dessa
kunde endast 16 millioner eller 62 %
både läsa och skrifva, 753,000 eller 2,9 %
kunde läsa men icke skrifva. De rena
analfabeterna, som hvarken kunde läsa
eller skrifva, uppgingo till den enorma
summan af öfver 9. millioner, således
35,1 %.
I de olika provinserna var antalet
analfabeter följande:
Dalmatien ___.___________ 76,6 %
Bukowina _______________ 70,4 »
Galizien _________________ 63,s »
Triest, Görz, Istrien________ 44,9 »
Krain _____......._____.___ 33,9 »
Kärnthen ......___............. 31,4 »
Steiermark______......_.___ 25,o »
Schlesien_________________ 22,o >
Mähren _________________ 19,2 >
Salzburg___.........________ 18,2 »
Böhmen .-.-........._________ 17,7 »
Öfre Österrike ____-______ 17,4 >
Tyrolen. ..._______....._____ 16,7 »
Nedre Österrike _________ 16,4 »
När man känper till, huru energiskt
det katolska prästerskapet motarbetat
folkbildningen och allt hvad med denna
sammanhänger, . kan man lätt förstå,
hvarför Österrike icke kommit högre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
