- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 22:a årg. 1903 /
431

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 24. (1,120.) 17 juni 1903 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 24

SVENSK LÄRARETIDNING.

431

diskuterades vid Guldkrokens skolförenings
möte den 6 dennes. Det framhölls,
hurusom dessa kurser i väsentlig grad bidraga
till lärarnes mycket omtalta fortsatta
utbildning, därigenom att lärarne vid folkskolorna
mer än andra besökte kurserna, hvadan
högskolornas lärdom i någon mån komme ut
till folket. Men många af nämda lärare
måste af ekonomiska skäl afstå från denna
välvilligt erbjudna förmån. Därför beslöts
i enlighet med ett af
Lidköping-Skarakretsen väckt förslag att häriskjuta ärendet till
stiftsmötet nästa år med uppdrag till detta
att hos landstinget begära anslag i form af
stipendier, som af lärarne för antydda syfte
finge sökas.

- Naturenlighet vid undervisningen var
ett af de ämnen, som förekommo å
programmet vid Falkenbergs folkskoleförenings
möte i Stafsinge den 6 dennes. Inledare
var folkskolläraren A. G. Törnbom i
Vinberg, hvilken framhöll, huru viktigt det är,
att barnen vid sitt första inträde i skolan
från hemmet ej möta en alltför tvär
öfvergång, samt att skolans undervisning och
uppfostran alltfort grundar sig på verklig
åskådning, såvidt möjligt är af naturliga
föremål, och där. detta ej låter sig göra, af
så väl gjorda afbildningar som möjligt.
Stormän på pedagogikens område, sådana
som Comenius, Pestalozzi och Fröbel,
fram-höllos såsom auktoriteter, värda att följas.
Under den följande diskussionen
behandlades särskildt\modersmålets användning i
skolan, hvarförutom det påpekades, att
naturlighet borde få göra sig gällande med
afseende å barnens yttre hållning under
skoltimmarna, så att deras uppmärksamhet
icke alltför mycket och onödigtvis drages
från undervisningsämnet för en stram
disciplins skull.

- Om ungdomens förvildning hölls vid
Oppunda kretsförenings möte i Marsjö ett
föredrag af folkskolläraren L. Lindblom i
Högsjö, hvarefter en liflig diskussion om
frågan uppstod. Talarne kunde ej instämma
i det allmänna ropet om ungdomens
förvildning. Yäl kunde en sådan förefinnas i
större samhällen och industricentra, men
ofta vore klagomålen öfverdrifna och
stundom obefogade, Både prosten Ohmami i V.
Vingåker och kyrkoherden Jacobsson i
Ske-devi togo i detta fall ungdomens parti.
Och där en förvildning verkligen förelåge,
vore orsaken vanligen dåliga hem och
bristande uppfostran, om ock skolan ej
alldeles kunde fritagas från skuld.
Botemedlet såg man i spridandet af god litteratur,
skolans och hemmens kraftiga samverkan,
exempelvis genom lärarens besök i
hemmen, ungdomsföreningar och särskildt
sångföreningar. Emellertid betonades den fara,
som kan hota från vår tids myckna, ofta
osunda föreningsväsende, som tidt rör sig
om småsaker, i hvilka man gömmer sig,
liksom haren gömde hufvudet i busken,
hvarjämte de ofta sena kvällsmötena verka
skadligt på hemmet och familjelif vet.

SVERIGES ALIMÄNNA
FOLRSROilÄRAREFÖRENING

£Si

Valen.

a) Medlemmar i centralstyrelsen.

Säf sjö-kretsen: de afgående.

Nyköping s-kretsen: dito,

Eks j ö-kretsen: dito.

O rmt-Tj örns-kretsen: J. Franzén i Lund,
P. Borgh i Lekaryd, Fale Schöldéen och
Anna Lessel i Göteborg.

Örby-S e glor a-kretsen: dito.

Stora Helios a-kretsen: J. Franzén, P. Borgh,
Alfr. Fridén i Örebro och Anna Lessel.

V. Jämtlands-kretsen: J. Franzén, Anna
JLessel, P. Borgh och Stina Quint.

Lerbäcks-kretsen: 3. Franzén, Anna Lessel,
P. Borgh och L. G. Broomé i Bårslöf.

b) Eevisor.

Säf sjö-j Nyköpings-, Orust-T j örns-,
Örby-Séglora-, V. Jämtlands-, Eksjö- och
Lerbäcks-kretsarna: Alfr, Fridén i v^rebro.

Stora Mellö s a-krets en: A. Blomqvist i
Stockholm.

Småskollärarinnornas utbildning och
deras ställning till folkskolan.

Örby-Seglora kretsen: 1) Nej. 3) Ja, 4)
Ja. 5) Hon bör förete intyg, att hon
genomgått tvåårig kurs vid ett
småskole-seminarmm, hvarest inträdesfordringarna
äro lika med dem för
folkskollärarinne-seminarierna; vidare bör hon vid
afgången från folkskollärarinneseminariet
hafva erhållit minst 12 betygsenheter,
tjänstgjort minst två år i småskolan
och åtminstone det sista året erhållit
minst två betyg för
undervisningsskicklighet, för förmåga att i skolan
upprätthålla ordning och för öfrigt leda
barnens uppfostran och för nit. 6) Göres
småskollärarinnornas utbildningskurs
tvåårig, anser kretsen, att frågorna om
deras löneförbättring och rättsliga
ställning med det snaraste på ett
tillfredsställande sätt bör lösas.

Filipstads-kretsen: 1) Ja, 3) Ja. 4)
Småskollärarinna, som önskade inträde
i 3:e klassen af folkskoleseminarmm,
borde underkastas inträdesförhör liksom
andra inträdessökande, dock borde
mellan i öfrigt berättigade sökande till
förmån för småskollärarinna gälla tidigare
väl vitsordad praktisk tjänstgöring.

Munka-Ljungby-kretsen: 1) Ja. 3) Ja.
4) Ja. 6) Centralstyrelsen bör arbeta
för att frågan föres vidare i antydd
riktning.

Orust-Tj örns-kretsen: 1) Ja. 2) Hon
bör vid afgångsexamen hafva erhållit
minst 12 betygsenheter i
kunskapsämnena, hafva tjänstgjort minst två år i
småskolan, hafva för det senaste året
erhållit minst 2 betygsenheter för
undervisningsskicklighet, för förmåga att i
skolan upprätthålla ordning och i . öfrigt
leda ungdomens uppfostran samt för nit,
samt vid inträdet i
folkskollärarinnese-minariets andra klass visa sig inneha
motsvarande kurs i de ämnen, som ej
läsas i småskollärarmneseniinariet. 3)
Ja, under förutsättning af att de dåliga
lärarinnelönerna å landet ersättas af
bättre löneförhållanden. 4) Ja. 6) I
afseende på föreliggande ämne vill
kretsen göra det uttalande, att
småskollärarinnorna genom att mera än hittills
varit fallet ansluta sig till S. A. F.
ådagalägga sitt intresse för lärårekårens
gemensamma värf.

Guldkrokens krets besvarade första och
fjärde frågorna med nej,

dels enär, då staten ej ombesörjer denna
utbildning, utan den är en enskild affär,
svårligen kan fås den enhet i undervisning
och betygsättning, som kunde ge full
rättvisa vid föreslagna inträdet vid
folkskoleseminarierna;

dels, då tillströmningen till våra kvinnliga
seminarier är så onaturligt stor, utrymma ej

1 nämnvärd grad kan beredas antydda" nya
elever.

Men kretsen ansåg, att frågan kunde gifva
uppslag till en framtidstanke, nämligen så,
att nuvarande första klass vid
lärarinneseminarierna indroges och ersattes med af
staten anordnad småskollärarinnekurs samt t. ex.

2 års väl vitsordad tjänstgöring i småskola
för dem, som ville fortsätta vid seminariet.
Därigenom finge eleverna ej blott som nu
ett högt uppjagadt teoriunderlag, som
kräfver läng tid, utan ett praktiskt sådant,
hvarigenom lämpligheten och lusten för
lä-rarinnekallet bättre kunde utrönas.

Säf sjö-kretsen: 1) Nej. 3) Ja. 4) Nej.
6) Småskollärarinnorna borde i
förhållande till medsökande vid seminarierna
åtnjuta företräde vid intagningen, dock
först efter vederbörligen anställdt förhör.

Åstorps-kretsen: 1) Ja. 2) Den sökande
bör vid afgångsexamen hafva erhållit
minst 10 betygsenheter, tjänstgjort minst
2 år i småskola, mindre folkskola eller
folkskola, hafva för det senaste af dessa
år erhållit minst 2 betygsenheter för
undervisningsskicklighet, för förmåga att
i skolan upprätthålla ordning och i öfrigt
leda ungdomens uppfostran samt för nit.
3) Ja - under villkor, att
småskollärarinnornas lön bestämmes till 400 kr.
med tre ålderstillägg å 100 kr. efter 5,
10 och 15 års tjänstgöring, och att deras
rättsliga ställning blir betryggad på sätt,
som centralstyrelsen föreslagit. 4) Ja. 6)
Kretsen önskar uppdraga åt
centralstyrelsen att vidtaga de åtgärder, den anser
lämpliga för en lycklig lösning af frågan.

Lifförsäkringsfrågan.

Örby-Seglora-, Lerbäcks-, Filipstads- och
Åstorps-kretsarna hafva instämt i
centralstyrelsens förslag, att de i
Lifförsäkringsfrågan inkomna motionerna ej må
föranleda till någon åtgärd.

Munka-Ljungby’-kretsen beslöt att, enär
denna fråga icke i egentlig mening kan
anses röra allmänna föreningen, i nämda
punkt icke göra något uttalande.

Ö. Bara-kretsen anser, att
gruppförsäkringen borde anordnas enligt i
årsskriften (sid. 62) angifna grunder, och
kan detta på grund af den nya
försäkringslagen numera ske äfven utan
uppsägning af det nuvarande kontraktet.

Ombudsmötet.

Till ombud hafva ytterligare valts:

Ystadstraktens krets: R. Svensson i Öja
och O. Ekstrand i Busjö. Suppleanter: N.
Lindeberg i Västerholmen och O. Hagman i
Baldringe.

N. Fjärdhundra-kretsen: N. E. Olsson i
Är-ligbo. Suppleant: P. Blomberg i Östervåla.

Umeå-kretsen: Fr. Svedberg och A. Kjellin
i Umeå. Suppleanter: Edla Landström i
Umeå och F. H. Pahlberg i Säfvar.

Örby-Seglora-kretsen: F. V. Ek i
Kinna-hult. Suppleant: N. Kållberg i Öxabäck.

Filip stads-kretsen: K. Syren (i stället för
O. Kellgren, som afsagt sig).

Lerbäcks-kretsen: Birger Alm. Suppleant:
A. Björkman.

V. Jämtlands-kretsen: P. J. Lundqvist i
Dufed.

Stora Mellösa-kretsen: A. Söderberg i Stora
Mellösa. Suppleant: K. V. Abenius i
Gäl-lersta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free