Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 37. (1,133.) 16 september 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
714
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 37
Trosa-kretsen. 1) Ja. 2) och 5) =
Centralstyrelsens förslag. 3) Ja, under
villkor att lärarinnornas löneförmåner
förbättras i öfverensstämmelse med
ombudsmötets förslag. 6) Kretsen
uppdrager åt centralstyrelsen att föra frågan
framåt till en lycklig lösning för
småskolans lärarepersonal.
Lifförsäkringsfrågan.
Älf karleby-kretsen, som icke funnit skäl
för det påståendet att kontraktet med
bolaget Svecia skulle medföra någon
allmännare splittring bland medlemmarna
i S. A. F., hyser fullt förtroende till
centralstyrelsens görande och låtande i
lifförsäkringsfrågan och anser, att de
väckta motionerna icke böra till någon
åtgärd föranleda.
Seminghundr a-kretsen har -instämt i
centralstyrelsens förslag, att motionerna i
ämnet icke måtte föranleda till någon
åtgärd.
Trosa-kretsen fann lifförsäkringsfrågan
vara tillkommen endast för att klandra
centralstyrelsens åtgärder samt nedsätta
bolagets anseende, hvarför inötet beslöt,
att ärendet icke måtte föranleda någon
åtgärd, samt uttalade sitt gillande af
centralstyrelsens handlingssätt i frågan.
Smedstorps-kretsen anser, att
centralstyrelsen öfverskridit sin befogenhet, då
den utan föreningens hörande ingått
för-säkringsaftalet, att aftalet icke ar till
de försäkrades fördel utan till Svecias,
enär bolaget förbehållit sig de största
fördelarna, men då ingen af kretsens
medlemmar är försäkrad i
gruppförsäkringen i fråga, beslutar kretsen att i
liffÖrsäkringsfrågan icke göra något
yrkande utan lägga motionerna med
gillande till handlingarna.
Arvodesfrågan.
Seminghundra- och Sydöstra
Ångermanlands-kretsar yia hafva höjt
sekreterarearvodet till 800 kr.
Den hundrade
slöjdkursens afslutning å Nääs.
Den 8 dennes var en särdeles högtidlig
dag å Nääs slöjdlärareseminarium. Då
afslöts nämligen samtidigt den hundrade
slöjdkursen och den andra fruktan
vänd-ningskursen.
Vid middagstiden anordnades å
seminariet utställning af de under
slöjdkursen förfärdigade modellerna, och visade
dessa med ytterst få undantag en
framstående skicklighet hos slöjdarne. Det
var äfven påfallande att se, hvilken
mängd modellnummer, som i regeln
utförts. Flera kursdeltagare hade hunnit
igenom större delen af serien. Ja, det
fanns t. o. m. en, en finne, som arbetat
igenom hela serien, någonting högst
ovanligt.
Det föreföll nedskrifvaren af dessa
rader, som om nybörjarne i den
nuvarande Nääs-serien hade hunnit längre
än nybörjarne i den gamla serien, som
var gällande på den tid, han själf gick
igenom slöjdkurs. Men om företrädet
i detta fall mellan det gamla och det
nya kan slöjdjournalen bäst lämna
upplysning. I alla händelser var ett af
syftemålen med den nya och för endast
ett år sedan uppställda slöjdserien, att
den skulle vara lättare att utföra.
Utställningen af »extramodellerna»
tilldrog sig en synnerlig uppmärksamhet.
Somliga arbeten voro både vackra och
ändamålsenliga, och i allmänhet voro
modellerna välgjorda. Hvad åter deras
praktiska användning angår, vittnade
en stor del om nymognade
uppfinnare-anlag, som ibland tagit sig högst
besynnerliga uttryck. Men så är det inte
så godt att hitta på något nytt, som
fyller alla de fordringar, som
vederbörande ställa upp på en extramodell.
Dessa extramodeller kosta också
kursdeltagarne mycket i tankekraft och
andlig möda den sista veckan. Blir det bra,
är det ju ypperligt, och blir det inte
bra, så är man glad i alla fall.
1 Utställningen af
fruktanvändningskur-sens alster fick Eder meddelare, som
endast var en tillfällig gäst på Nääs,
tyvärr inte se. Den hade försiggått
lördagen och söndagen förut, men den
sades ha varit både vacker och aptitlig.
Vid tvåtiden samlades man uppe å det
högt och härligt belägna slottet, öfver
hvars portal svajade flaggor från alla
de länder, som hade representanter vid
slöjdkursen, nämligen förutom Sverige:
Norge, Danmark, Finland, Tyskland,
Holland, England, Italien, Egypten och
Förenta staterna.
Afslutningsakten försiggick i stora
salen, som var prydd med blommor och
grönt sarnt trenne ståndar, hvarjämte
August Abrahamsons porträtt å ett
staffli intog den plats, där stiftaren
plägade sitta vid anstaltens högtidligheter.
Efter af sjungandet af »Vår Gud är
oss en väldig borg» verkställdes
utdelning af betyg jämte tillhörande
Näässtjärnor åt deltagarne i de båda
kurserna. De, som deltagit föreskrifvet
antal gånger i redan slutade lek- och
trädgårdskurser, erhöllo äfven betyg för
dessa. Åt den, som utfört den bästa
extramodellen, lämnades en stjärna i
guld. Under utdelningen af sjöngos dels
Selma Lagerlöfs slöjdsång och dels en
skolkökssång.
Efter ytterligare en sång höll direktör
Otto Salomon högtidstalet, som
återgif-ves här nedan.
Efter det gripande talet, under hvilket
väl få ögon förblefvo torra, afsjöngs
»Herre, signe du och rade», hvarpå
följde den vackra Nääs-kantaten, som nian
endast här kan få höra sjungas.
Därefter höllos af representanter för de olika
länderna kortare tacksamhetstal, alla
åtföljda af ländernas nationalsånger. Å
Svenskarnes vägnar talade i ett med
känsla f ramf ördt anförande folkskolläraren
E. Flodman från Uppsala län.
Sedan »Hör oss, Svea» afsjungits,
framträdde folkhögskoleföreståndaren S.
Velin från Herrljunga och^anhöll att vid
detta tillfälle, som ej vore en vanlig
kursafslutning, få säga några ord,
särskildt å föregående kursdeltagares
vägnar. Han talade örn den rika utveckling,
som anstalten ernått i flera riktningar,
och sorn nu komme hela världen till
godo, och han vore öfvertygad om, att
denna utveckling skulle komma att än
ytterligare fortgå, helst han visste, att
flera planer för ny utveckling förelåge.
Talaren frambar ett varmt tack till
anstalten för hvad den redan gjort och en
lika varm lyckönskan för framtiden.
Följde så till sist »Ur svenska
hjärtans djup».
Därmed var den särdeles
stämningsfulla akten slut, och man återvände nu
mot hemmen med rika minnen från Nääs,
där arbetet gått med sådan fart, där så
många lärorika ord blifvit uttalade, där
sången ljudit så flitigt och gladt, och
där kamratlifvet mellan kursdeltagarna
från skilda länder, trakter och skolor
varit så lifligt.
Nääs, detta vackra, storslagna och till
naturen och skaplynnet så äkta svenska
Nääs, har en underlig förmåga att af
sig själft draga människor till sig och
att fjättra dessa med hängifvenhet ens
säkra band. Och ändock vill jag rikta
en inträngande maning till hvarje lärare
och lärarinna vid högre som lägre
skolor: Tag en kurs vid Nääs, sak samma
hvilken, blott du. kommer dit! Har du
varit där förut, då dröj inte länge,
innan du åter beger dig dit! Du skall ha
en riklig ersättning för uppoffrad tid
och gjorda kostnader, hvilka för öfrigt
äro ringa, i en större kärlek till din
läraregärning, en ökad förmåga att fylla
dina plikter, en vidgad syn på tingen
och ett oförgätligt ferie minne.
S. V.
Direktör Salomons tal.
Föga anade väl någon och allra minst
jag, när för ungefär 29 år sedan, med
fyra ynglingar såsom deltagare, den första
kursen på Nääs för utbildande af
slöjdlärare tog sin början, att det en gång
skulle blifva mig förunnadt afsluta den
hundrade. Säkerligen än mindre, att
denna kurs kunde till Nääs samla mer
än 125 lärare och lärarinnor från vidt
skilda länder och att ett arbete, som
vid en obetydlig, till den svenska
landsbygden förlagd läroanstalt då
påbörjades, skulle i viss mån sträcka sina
verkningar långt öfver Sveriges gräser. Och
dock har så skett.
Ej med stolthet - ty stolthet och
läraregärning äro icke godt med hvarandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
