Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 42. (1,138.) 21 oktober 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 42
SVENSK LÄRARETIDNING.
817
50 år. I anledning häraf uppvaktades
han på födelsedagen i sitt hem af
folkskolornas inspektör och öfriga
tjänstemän samt öfverlärarne och
tillsynings-lärarne. Å de närvarande lärarnes
vägnar framförde hr Joh:s Johansson i ett
kort tal lyckönskningarna till jubilaren,
som ägnat en mycket värdefull del af
sitt intresse och sina krafter åt
folkskolans angelägenheter. I anslutning härtill
framhöll stadens inspektör d:r J. M.
Ambrosius den tacksamhet och det
förtroende, hvarmed folkskolans tjänstemän
omfattade ordföranden för hans städse
visade välvilja och omtanke i ledningen
af skolväsendet. Auditör Segerdahl
tackade med några hjärtliga ord för den
honom bragta hyllningen.
Pedagogik såsom
examens-ämne. Vi omnämde i n:r 28, att
adjunkten vid folkskollärarinneseminariet
i Umeå fil. kand. Otto V. Sundén hos
k. ni:t anhållit att i Uppsala få aflägga
fil. licentiatexamen i teoretisk filosofi
och pedagogik.
Filosofiska fakulteten i Uppsala, till
hvilken ärendet remitterats, har med 8
röster mot 7 af styrkt bifall till ansökan.
Vi återkomma.
Löneförhöjning begäres af lärarin
norna vid Halmstads folkskola. De
anhålla, att lönerna måtte bestämmas till
1,200, 1,400, 1,600 och 1,700 kronor,
med fem års oförvitlig tjänstgöring som
villkor för uppflyttning i högre
lönegrad.
I motiveringen anföres, att
kompetensen för lärarinnan är densamma som
för läraren; likaså arbetstiden i skolan
och barnantalet. Då bör ej heller
skillnaden mellan lärarens och lärarinnans
lön vara så stor som 1,000 kronor.
Lärarens tillvaro är vida lyckligare än
lärarinnans, då han i ett trefligt hem
åtnjuter omvårdnad och omsorg samt har
lättare att få biförtjänster. Lärarinnan
kan ej bo inhyses hvar och hur som
helst, och om hon själf skall sköta sitt
hushåll jämte skolarbetet, har hon föga
tid att ägna åt annan sysselsättning till
inkomsternas ökande.
Skolbarnens tänder. Med anled
ning af den skrifvelse, som den 6 mars
1903 afsändes från folkskolestyrelsen i
Göteborg till tandläkaresällskapet
därstädes, har en af sällskapet tillsatt
kommitté till folkskolestyrelsen afgifvit
utlåtande.
Först framhålles, att statistiken visat,
hurusom 78-99 % af undersökta barn hafva
mer eller mindre skadade tänder. Vid
undersökning1 af 1,200 folkskolebarn i Landala
befunnos 99 % hafva angripna tänder.
Undersökningarna af barnens tänder skulle
kunna bli af största betydelse, i händelse
man hade till sitt förfogande en poliklinik,
där hjälp kunde erhållas, kostnadsfritt för
mindre bemedlade och mot en ringa afgift
för bättre lottade. Så länge dock en sådan
klinik saknas, anser sällskapet
undersökningar vara af mindre betydelse.
En undervisning anser sällskapet däremot
kunna blifva af största värde, i fall den
bedrifves på ett för de olika barnaåldrama
lämpligt och lättfattligt sätt. För en sådan
undervisning- anser dock sällskapet ej
tandläkaren lämpa sig, enär han är i saknad af
de pedagogiska förutsättningarna för
minderårigas undervisning. Däremot anser
sällskapet en sådan undervisning- med fördel
kunna meddelas af folkskolans lärare- och
lärarinnekår vid t. ex. undervisning1 i
naturlära; äfven borde i läseböckerna intagas
en uppsats om betydelsen af munnens och
tändernas vård.
Sällskapet framhåller vidare, att årligen
några föreläsningar böra anordnas för
folkskolans lärare och lärarinnor, omfattande
det viktigaste af munnens och tändernas
byggnad, funktion och sjukliga företeelser
samt munnens och tändernas vård.
Under förutsättning- att folkskolestyrelsen
vill för dylika föreläsningars anordnande
och till åskådningsmateriell ställa till
sällskapets förfogande en årlig summa af kr.
300 samt kostnadsfritt lämna lokal o. d.,
ut-fäster sig sällskapet att anskaffa kompetent
föreläsare, hvilken det äfven bör åligga att
årligen inspektera stadens folkskolor för att
däröfver afgifva rapport.
Dessutom föreslås för åstadkommande af
bättre effekt, att folkskolestyrelsen
tillhandahåller tandborstar åt de barn, som så
önska.
Sällskapet föreslår vidare, att hvarje år
till alla folkskolans barn gratis utlämnas
kgrtfattade råd och upplysningar till
vägledning för vården i hemmet. Sådana
skrifter åtager sig sällskapet att uppställa.
Skrifvelsen bordlades vid
folkskolestyrelsens sammanträde den 14 dennes.
Pedagogiska sällskapet härstädes
hade sistlidne lördag sitt första
sammanträde för terminen. Sedan sällskapets
ordförande, rektor S. Almquist, förklarat
sig hindrad att under denna termin
fungera som ordförande, valdes fröken Lilly
Engström till ordförande för den
återstående delen af året. Fröken Engström
framförde under stor tillslutning
sällskapets varma tack till rektor Almquist
för det värdefulla och uppoffrande
arbete, han under många år nedlagt inom
sällskapet.
Vid sammanträdet förekom
öfverläggning angående ämnet: »Önskemål med
afseende på en blifvande lärobok i
modersmålets grammatik». Öfverläggningen
inleddes af lektor N. Beckman, som
fastslog följande fordringar på en lärobok
af detta slag:
Boken bör vara kort. Den bör kunna
sättas i händerna på försteklassisten och ha
något att lära äfven studentkandidaten.
Den bör klart ha i sikte skolgrammatikens
elementära uppgift, som är att öfva
lärjungen i språklig iakttagelse och
förberedande systematisering samt att ge besked
om språkriktighetsfrågor i sådana fall, där
lärjungens språkkänsla ej kan väntas räcka
till. Den bör därför utesluta allt, som har
blott teoretiskt intresse utan att direkt
rekommendera sig- som underlag för
lärjungens iakttagelse.
Boken borde innehålla: en mycket
elementär ljudlära med nödig-a uppgifter angående
välläsning, en redogörelse för de
grammatiska kategorier, som i vårt språk ha
utpräglade kännetecken; i vederbörligt
samband härmed eii mycket skematisk, till
utfyllande s j älf verksamhet uppfordrande
framställning af ordböjnings- och satslära*med
på vederbörliga ställen inryckta
språkriktighetsuppgifter ; en enkel redogörelse för
stilarter och deras olikhet i svenskan; en
kort af exempel belyst utveckling- af
villkoren för språklig framställnings tydlighet
och skönhet samt en elementär verslära.
Vid allt detta kan och bör en historisk
framställning väljas, då nödigt material står
lärjungen till buds, och jämförelser göras
med språk, som eleven känner.
Efter föredraget följde en liflig
öfverläggning, hvarunder utom inledaren
yttrade sig fröken Matilda Videgren,
kanslirådet I. A. Lyttkens, docenten Odal
Ottelin, d:r Tiselius, redaktör G. A. Aldén och
Öfverläraren J. J. Dalström. I det hela
gick diskussionen i samma riktning som
inledarens anförande, eller att
grammatikundervisningen kunde betydligt
inskränkas på det lägre skolstadiet, dock
så, att vissa grarnmatikaliska termer
inhämtades. En afvikande uppfattning
häfdades af docenten Ottelin, som ansåg
grammatikundervisningen på skolans
ne-derstadium onödig.
Årsredogörelser hafva ytterligare
kommit oss tillhanda från följande
undervisningsanstalter :
Södermanlands läns folkhögskola.
Redogörelse för läsåret 1902-03, lämnad af
Gustaf B rockman.
Folkhögskolan å Hvilan. Redogörelse för
läsåret 1902-03, afgifven af Leonard
Holmström.
Dillströmska folkhögskolan på Tjörn.
Redogörelse för läsåret 1902-03.
Älfsborgs läns folkhögskola i Herrljung a.
Redogörelse för läsåret 1902-03, meddelad
af Sanfrid ^elin.
Redogörelse för verksamheten vid
Jämtlands läns folkhögskola läsåret 1902-03.
Redogörelse för Uppsala enskilda
läroverks fackskola för huslig ekonomi läsåret
1902-03.
Smedman den äldres handelsskola.
Dessutom hafva förteckningar öfver
lärare och lärjungar vid
folkskollärareseminarierna i Strängnäs, Växjö och Karlstad
samt folkskollärarinneseminarierna i
Kalmar, Landskrona och Umeå läsåret
1903-04 utkommit från trycket.
Tjänsters tillsättning.
FÖRSLAG. Till folkskollärare-,
klockare- och org-anistbefattningarna i Stora
Råly, Mim.: K. A. Bratt i Morlanda, 2) J.
H. Sanden i Hulterstad, 3) S. A. J. Hultén
i Lång-emåla. (9 sökande.)
- Till folkskollärare-, klockare- och
organisttjänsterna i Flen, Södm.: 1) J.
Lind-stein i Håbo-Tibble, 2) V. K. Fridén i Barbo,
3) J. A. Arvidson i Valö:
- Till folkskollärare-, klockare- och
organisttjänsterna i Skönberga, Östg. 1) G. O.
Andersson i Ingatorp, 2) C. A. Norlén i Ö.
Ny, 3) G. A. Edman i Halltorp.
"- Till läraretjänsten vid Råa folkskola,
Raus, Mim.: 1) J. Simonssoii i Barum, 2) E.
J. Ag-nér i Urshult, 3) J. A. Holm i Ry.
- Till lärarebefattning-en vid Dammens
folkskola, Ljusnar si) er g, Öreb.: 1) vik.
därstädes Hedvig Jansson, 2) F. E. Sporsén i
Hjortsberga, 3) A. F. Palmblad i
Visiiums-Kil.
- Till en folkskollärarinnebefattning- i
Örebro: 1) Sigrid Skoglund därstädes, 2)
Karolina Herrlin i Hofmanstorp, 3) Anna
Bohlin i Örebro.
VÄLDE. Till. folkskollärare, klockare
*och organist i Östra Espinge, Mim.: Nils
Berner (ensam sökande).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
