Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 44. (1,140.) 4 november 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 44
SVENSK LÄRARETIDNING.
861
som hvilken annan skolundervisning som
helst på barndomsstadiet, tillägga vi -
»men något försök att glänta på dörren
till språkets rika förrådshus bör dock
göras».
Hvad man i detta häfte saknar är
något utförligare anvisningar om
skiljetecknens bruk. Låt vara att sådana
anvisningar gifvits förut, och att talrika
öfningar att använda skiljetecknen här
gifvas - en repetition och ytterligare
utvidgning af de teoretiska grunderna för
skiljetecknen torde här ha varit på sin
plats, helst ju barnen på detta stadium
böra ha förutsättningar att fatta och ha
verkligt gagn af dem. S. N.
Nytt i bokhandeln.
.. Eitkurs af J. Blomberg och M. Tengvall.
Örebro, Lindhska bokhandeln. Ny uppl. I
fyra haft. å 15 öre.
Amerikanska skolor. En skildring1 af
Cecilia Milow. Sthm, P. A. Norstedt & söner,
l kr. 50 öre.
Diskont- och räntetabeller. Sthm, Albert
Bonniers förlag. 75 öre.
Vor Ungdom. 5:e haft. - Social Tidskrift.
Haft. 10. - Varia. N:r 10. - Fotografen.
N:r 4. - Dagny. N:r 16.
Småskollärarinnornas
utbildning och ställning.
En röst från småskollärarinnorna.
Småskollärarinnornas utbildning och
deras ställning till folkskolan är en af
dagens brännande frågor och dryftas på
alla kretsmöten i riket. -Slutrefrängen
af alla diskussioner blir:
»Småskollärarinnornas seminariekurs skall vara
tvåårig, och inträdesfordringarna likställda
med dem till folkskollärarinneseminariet,
hvarpå hon bor vid tillämnad fortsatt
utbildning utan inträdespröfning få
inkomma i det senares tredje klass.» Ja,
allt det där är ju godt och väl, och
särskildt för den småskollärarinna, som
verkligen ämnar fortsätta efter att ett
par år hafva praktiserat, ter det sig ju
gynnsamt. Men, mina herrar och damer,
folkskollärare och lärarinnor, som väl
egentligen äro de, som diskuterat frågan
(ty småskollärarinnan själf tiger vanligen
stilla), ni synas verkligen vilja ställa
för höga fordringar på småskollärarinnan.
Ni tyckas härvidlag ej tänka på den
lilla lön, hon har. Jag frågar: Hur är
det möjligt att begära så dryg
utbildning : tvåårig kurs och
inträdesfordringarna likställda med dem till
folkskollärarinneseminarium, hvilket ju
förutsätter minst en termins privat läsning
för dem, som ej genomgått annat än
folkskolan? Det gör en summa på 12-
1300 kr. Och se’n en lön på 300 kr.
om året! Utmärkt!!! Låt vara, att vi i
en framtid (?) få lönen höjd till 400-
450 kr., hvilket senare förslag ju
godkändes af ombudsmötet i sommar.
Läraren och lärarinnan vid folkskola skulle
då ha 900 kr., och när vi få efter 650
(i en långt aflägsen framtid!), sitter
folkskollärarinnan med 1,300 kr. utom
fortsättningsskola m. m. På två år har hon
således så mycket mera i lön, som
åtgått till de två sista årens kurs för
henne, och sedan år efter år mer än
dubbla beloppet. Vi skola således ha
2x/2 års kurs, privatläsning inberäknad,
men se’n icke hälften så stor lön. Jag
kan ej inse, att löneförhöjningen med
100 kr., om den blir en verklighet,
gagnar oss så mycket, om nu
fordringarna fördubblas.
Kommer förslaget att gå igenom, tror
jag ej, att man om några år skall få
skäl att säga: »Småskollärarinnor växa
på träd», som en skolrådsordförande en
gång uttryckte sig; ty det är antagligt,
att många, ja en stor del då fortsätta,
ty har man slagit sig igenom 2x/2 år,
går det nog äfven med de andra två.
Och hvarför kan man då ej lika gärna
söka in på »stora seminariet», då
fordringarna til] det »lilla» bli lika? Då
tages ju småskollärarinneexamen i andra
klassen. Se’n står det fritt att afgå
eller fortsätta. Således behöfvas ju inga
småskollärarinneseminarier utan i stället
flera folkskollärarinneseminarier, och så
behöfver man ej om några år bli
»öfver-svämmad» af sökande till småskolan ej
heller lida brist på sökande till
folkskolan, och detta är ju alltid en god sak.
Men nu är en annan fråga den, om
det verkligen är så nödvändigt, att
kursen göres tvåårig. Småskollärarinnan är
förstås så okunnig, så obildad - det får
man ständigt höra. Mig tyckes, att för
undervisningen i småskolan enligt
normalplanen ha vi alldeles tillräckligt
kunskaper. Där förekomma ju ej andra
ämnen än litet kristendom, läsning,
skrifning, räkning (de fyra räknesätten mellan
l-1000) åskådning, litet teckning och
sång. Visserligen uttalade en
skolrådsordförande på ett kretsmöte* för en
tid sedan, att det finnes
småskollärarinnor, som utkomma från seminarium
utan att kunna läsa innantill, hvilket
dock storligen betviflas. Jag tror ej,
att många äro imkompetenta att
undervisa i ofvanstående ämnen i småskolan.
Dock ingen regel utan undantag, men
det gifves väl äfven sådana misslyckade
exempel bland folkskollärarekåren, fastän
den har fyraårig utbildning.
Nå, de stackars småskollärarinnorna
äro så obildade. De förstå ej att skicka
sig »comme il faut», de ha ingen
salongsvana, de kunna inte tyska och
franska, som nu nästan hvarje bondflicka
låtsas kunna!! Och därför får
småskollärarinnan sitta där hon sitter, kanske
mången gång långt in i skogen, afstängd
från allt och alla. Ingen eller
åtminstone få bry sig om henne. Man säger
visserligen: »Stackars fröken, som bor
så ensam! Är Ni inte rädd? Hu, jag
skulle inte våga bo så där ensam i
skogen. Hälsa på os-s nå’n gång!» Och så
går hon dit en vacker dag, men blir
ganska småkyligt emottagen, och ej får
hon äran att vara med, då de ha
någon bjudning eller tillställning, fastän
hon annars alltid är så »hjärtligt
välkommen». Hon är endast halfbildad,
förstås. Och ändå här-hon kanske
mången gång mera sann* bildning än den
ytligt polerade pensionsflickan. Jag
medger, att mycket brister i vår bildning,
både den bokliga och den yttre polityren.
Men detta skulle snart blifva af hjälpt,
om man gjorde mer för
småskollärarinnan, än man verkligen gör. Böcker har
hon ej råd att köpa, men I, som ären
bättre lottade och ägen böcker, lånen
henne en god bok! Bjuden henne till
Ert hem ibland, äfven då I hafven andra
gäster! Hon skall då snart lära att
skicka sig väl. Hon har ju Edra barn
om händer sorn uppfostrarinna, och äfven
om ej detta är fallet, så hvad gör det?
Man gör ju så mycket nu för tiden, man
håller föreläsningar, man inrättar
aftonskolor för att arbetsklassen skall få högre
bildning och högre syn på tingen, men
hvad gör man för småskollärarinnan?
Ingenting! Hon kan i de flesta fall ej
hafva gagn utaf något bland allt detta,
såvida hon ej är så lycklig, att hon har
plats i eller nära stad eller större
samhälle. Hon sitter där glömd af många,
ihågkommen af få. Själfva
skolrådsordföranden, som framför andra skulle
taga sig henne an, och i hvilkens familj
hon borde känna sig hemmastadd, rynkar
mången gång på näsan. Jag minnes
första gången jag stod inför en dylik
storman. Jag blef tilltalad med mitt
förnamn, blef ej ens bjuden att sitta
ned, och alltsammans expedierades på 5
minuter. Och jag tror ej, att
förhållandena så särdeles mycket komma att
ändras, äfven om fordringarna på vår
utbildning ställas högre. Nej, icke ens
om de bli tre år, ty småskollärarinnan
är småskollärarinna ändå, en person,
som alla vilja kritisera och mästra.
Småskollärarinna.
J. P. Martinelle t- D^n 27
oktober afled i Neder-Luleå f. d.
folkskolläraren Johan Petter Martinelle i en ålder
af 76 år.
I n:r 26 af denna tidning för 1900
förekommer lefnadsteckning af den nu
hädangångne lärareveteranen samt
redogörelse för Martinelles bok »En utnött
folkskollärares anteckningar och minnen»
äfvensom utdrag ur densamma. Vi erinra
därför blott om att Martinelle var född
1827 å Kanas bruk i Roslagen, tog i
Uppsala folkskollärareexamen 1847,
organist- och kyrkosångareexamen 1848
samt blef samma år folkskollärare,
klockare och organist i Har bo församling af
Fjärdhundra.
Dödsbudet träffade honom under ett
besök hos en af sina svärsöner,
komminister Lundblad i Nederluleå. Innan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
