Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 49. (1,145.) 9 december 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
954
SVENSK LÄRARETIDNING,
N:r 49
skolexamen samt därifrån
omedelbart till gymnasiet, och det utan
nå-goiF som helst kännedom i
främmande språk. Men detta oaktadt
går, som sig bör, till de lärda yrkena
endast ett fåtal.
En flicka eller gosse, som genomgått
folkskolan, får - yttrar vår
författarinna härom - afgångsbetyg till
gymnasiet eller normalskolan (seminariet).
Af gångsbetyget från mellan skolan utgör
oftast målet för en mängd elever. Däraf
nödvändigheten att betrakta förberedande
och mellanskolan som ett
sammanhängande helt med en bestämd afslutning.
Fortsatta studier i gymnasium för
arbetarens eller folkets barn förekomma
sällan. De gå ut i världen väl rustade
på den väg de välja som sin, och deras
allmänbildning är större än den, vi finna
hos våra folkskolebarn.
Må vara, skall man måhända från
motsidan invända; i det praktiska
Amerika skapar bottenskolan ingen
osund tillströmning till den lärda
banan, men hos oss, med vårt svenska
skaplynne, skulle hon ofelbart göra
det.
De som så tala bygga sitt
resonemang på ett påstående, som icke
blott är obevisadt utan förmodligen
äfven orättvist. Att de själfva hysa
en till vidskepelse gränsande
vördnad för den lärda banan och för de
främmande språkstudier, som utgöra
inträdeskortet dit, lider intet tvifvel.
Men att de härutinnan skulle vara
representanter för svenska nationen
måste bestridas. När man
mansålder efter mansålder systematiskt
vänjer alla bemedlades barn att från nio
års ålder betrakta det främmande
språkstudiet (i Amerika betecknande
nog kalladt »ofveruppfostran») såsom
själfva kvintessensen af det hela, då
måste man med nödvändighetens
makt komma att bibringa dem en
oriktig uppskattning af lärdomens och
den praktiska bildningens inbördes
värde. Men i denna osunda frukt af
ett förvändt åskådningssätt och en
därpå grundad skolorganisation har
man ingen rätt att se ett uttryck för
vårt naturliga svenska folklynne. Må
vår »bildade» klass befria sig själf
från sin verkliga, i handling visade
ringaktning för de praktiska banorna!
Den skall då icke längre behöfva
beklaga sig öfver »folkets» förmenta
ringaktning därför.
En vacker julklapp
erhålla deltagarna uti sommarens
allmänna svenska folkskolläraremöte i
Stockholm. Den af Fridtjuv Berg
enligt uppdrag utarbetade redogörelsen
för mötet föreligger nämligen
allaredan i tryck. Detta vittnar om en
raskhet, som förvisso sällan är till
finnandes, när det gäller dylika redo-
görelser, hvilka hittills aldrig
utkommit under mötesåret och ibland först
efter ett års förlopp, under det den
nu föreliggande till trots för sin
rikhaltighet och sitt stora omfång endast
kraft fem månader.
Redogörelsen omfattar i sin helhet
fyra afdelningar, nämligen: 1) Mötets
program; 2) Mötets utställning; 3)
Mötets förhandlingar; 4) Bilder från
mötet.
De två första afdelningarna
utkommo som bekant till mötet men
äro afsedda att kunna inbindas
tillsamman med de nu utkomna två
senare afdelningarna. Dessa omfatta
288 sidor förutom 16 sidor med bilder.
I textafdelningen redogöres för
mötets förhandlingar enligt stenografisk
uppteckning samt för festen på
Skansen och utfärden till Gripsholm,
hvarjämte lämnas förteckning på de 1,909
deltagarna. Sist komma dels porträtt
af åtskilliga mötesfunktionärer,
samtliga föredragshållare och inledare
jämte talare på Skansen, dels
interiörer från förhandlingarna i
Blasie-holmskyrkan och från
mötesutställningen, bilder af olika
skolbänks-typer samt vyer från lekuppvisningen,
Skansfesten och Grripsholmsfärden.
Den typografiska utstyrseln är
synnerligen vårdad, och det billiga priset
af 2 kronor, för hvilket de, som icke
närvoro vid mötet, kunna erhålla en
fullständig, lättläst och intressant
öfversikt af mötets rikhaltiga
förhandlingar^ skall säkert underlätta
dess inträde hos många skolvänner,
som af ett eller annat skäl ej kunde
vara med på mötet. Som bekant
erhålla mötesdeltagarna redogörelsen
gratis.
sen). De närmare villkoren för
sökande af stipendium m. m. angifvas
i n:r 43 af denna tidning.
För egen räkning
bör hvarje lärare och lärarinna hålla
sig med ett exemplar af Svensk
Läraretidning. Att läsa den tillsamman
med andra kan nog tyckas billigt
men är i längden dyrt, ty då man
efteråt vill taga reda på en viktig
sak, har man ej tillgång till tidningen.
En ny artikelserie
om arbetssättet i landsbygdens
folkskolor påbörjas i dagens nummer.
Den är af samme med landsbygdens
skolförhållanden förtrogne lärare,
hvilken författat den i n:r 13 och
17 för i år införda pristäflingsskriften.
I den nu påbörjade artikelserien
behandlas nya sidor af det omfattande
och viktiga spörsmålet.
Före december månads utgång
böra de folkskollärare och
folkskollärarinnor, hvilka önska erhålla del
af riksdagens anslag å 4,000 kronor
till resestipendier, ingifva ansökan
härom till vederbörande domkapitel
(i Stockholm till folkskoleöfverstyrel-
Våra julpublikationer
hafva i år rönt om möjligt ännu
varmare erkännande, än någonsin
förut. I förra numret återgåfvos
åtskilliga uttalanden, och några andra
följa här längre fram. Vill M glädja
Edra skolbarn med Jultomten,
Tummeliten, Fågel Blå, Sagas Julbok eller
Askepåten, så rekvirera nu genast,
ty i nästa vecka äro antagligen flera
af dem slutsålda.
En ny sammandrabbning
mellan skolråd och folkskollärarekår
i Malmö ägde rum vid extra
kyrkostämma därstädes den 2 d:s. Vid
den i maj hållna stämman, då
frågan om ansvarsfrihet för skolrådets
räkenskaper och förvaltning under
1902 förelåg, hade anmärkningar
mot skolrådets sätt att afskeda och
antaga lärare blifvit framställda, men
som ordföranden ansett sådant ligga
utom stämmans befogenhet, hade han
vägrat en talare, folkskolläraren
Vär-ner Eydén, ordet samt klubbfäst
beslutet om ansvarsfrihet, innan
diskussionen förklarats afslutad. Sedan
klagomål häröfver anförts, hade de
icke klagande blifvit kallade att yttra
sig, och de hade äfven infunnit sig
i massa.
Stämman, hvilken drog ut öfver fem
timmar, blef - såsom det från
oppositionens sida äfven yttrades - ett
formligt räfst- och rättareting med
skolrådet. Hufvudtalaren för
skolrådet var folkskoleinspektören
Stenkula; hufvudtalaren emot åter var
folkskolläraren Rydén. Den senare
ansåg, att skolrådet velat roffa åt sig
all makten i skolfrågan och fritaga
sig från ansvarighet. Skolrådet hade
vid ett tillfälle utan skäl afskedat en
erkändt duglig person, vid ett annat
utnämt en lärare, som varit ett
»rötägg» och gått och »svinat» redan
under sin seminarietid.
Slutet på den synnerligen skarpa
debatten blef ett af folkskolläraren
Jul. Hammarlund och rektor P.
Isberg formuleradt
kompromissuttalande af innehåll, att församlingen
instämde i klagomålen men tillika
förklarade sig ej finna anledning att
yttra sig öfver den ordning, i
hvilken skolrådet tillsätter lärare.
Det synes oss vara på tiden, att
den mindre uppbyggliga skolstriden
i Malmö snart får ett slut. Det
nuvarande tillståndet kan ej längre få
fortfara. Malmö måste i likhet med
Stockholm erhålla en folkskolestadga,
hvaruti bland annat bestämmes, huru
vid lärares tillsättning och afgång
rätteligen skall förfaras. Utan detta
blir det aldrig slut på kifvet och
skandalerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
