- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 22:a årg. 1903 /
962

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 49. (1,145.) 9 december 1903 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

962

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 49

han ännu vid sin död, ehuru han
alltsedan 1890 måst på grund af försvagad
syn låta vikarie sköta tjänsten.

Han efterlemnar minnet af en
plikttrogen, sträf sam och ordningsälskande
man, som närmast sörjes af
efterlämnad maka, sex barn samt åtskilliga
barnbarn.

M, Söderberg f- Efter ett
låns-varigt lidande afsomnade den 4 dennes
i Hökhufvuds klockaregård, Sthm,
organisten och klockaren därstädes f. d.
folkskolläraren Matias Söderberg.

Född 1835 i Skepthamrnar, tog han i
Uppsala folkskollärareexamen 1856 samt
organist- och kyrkosångareexamen 1858
samt blef 1861 ordinarie folkskollärare,
klockare och organist i Hökhufvud, där
han sedan verkade som lärare till 1893,
under det han fortfarande innehade
klockare- och organisttjänsterna.

Efterlefvande maka, barn och
barnbarn, öfriga fränder^ och en stor
vänkrets sörja den bortgångne.

J. Qvist f. Nyligen afled i
Öfver-kalix en i flere afseenden märkvärdig
personlighet, nämligen f. d.
småskollära-ren därstädes Jonas Qvist.

Han var född i Or på Dal 1841 och
kom på 1860-talet upp till Öfverkalix,
där han först lif närde sig som
jordbruksarbetare. Om sina föregående
lefnadsförhållanden lämnade han aldrig några
upplysningar, men man kom snart underfund
med att han både i teoretiskt och praktiskt
afseende var kunskapsrik och begåfvad,
hvarför ock ryktet ville veta, att han
varit student. År 1870 blef han
småskollärare i Nybyn och vann goda vitsord
som lärare. Hans lön var då 200 kronor.
Han var mycket intresserad för
trädgårdsskötsel, hade själf ett litet orangeri i
Nybyn samt anlitades för
trädgårdsanläggningar och planteringar vid prästgårdar
och kyrkor däruppe i höga norden. Som
lärare blef han mycket omtyckt, och då
alla rotar ville någon tid åtnjuta hans
undervisning, var han länge stadd på
flyttning, till dess han fick fast
anställning vid Vännäs mindre folkskola. På
eget initiativ införde han här slöjd för
både gossar och flickor, men ägnade så
mycken tid åt slöjden, att läsämnena
försummades och byamännen klagade
för skolrådet, som då beslöt flytta honörn
till en annan rote. Men han hade nit
köpt sig en hemmansdel och gift sig,
och därför afgick han utan att afvakta
pensionsåldern samt ägnade sig åt sitt
lilla hemman, som han skötte utmärkt.
Han förstod äfven att idka binäringar,
såsom hönsskötsel.

Sina närmaste grannar hjälpte han
med råd och dåd och gaf dem mången
värdefull vink i fråga om jordbruket.
Alltid hjälpsam mot behöfvande, fick
han ofta besök af dem, som kommit i
trångmål. Och därför skola hans namn
och hans minne länge lefva i den
landsända, där han varit en af upplysningens
oförtrutna banbrytare.

Redovisning

öfver genom Svensk Läraretidning t. o.
m. den 5 december insamlade medel till
uppförandet af

Sveriges byggnad i S:t Louis.

Otto Salomon, Nääs, Floda............... 50: -

S. P. Francke, Humlarp, Åstorp.......... 5: -

C. J. A. Kronholm, Tyfors, Neva...... 1: -

Folkskolläraren S. A. Nilsson, Frödinge - : 50

N. Axelsson, Paris, Bettna..............- : 50

Karl Matson, Klockaregårdeu, Väddö 1: -

Kr. 58~

Insamlingen fortgår.
Redaktionen af Svensk Läraretidning.

Öppen förklaring,

I Sagas Julbok för 1903 finnes en
berättelse med titeln »En hjältebragd».
Genom ett olyckligt misstag af
författarinnan, hvilket först försent upptäcktes och
hvari redaktionen ej har någon del, har
denna berättelse blifvit publicerad under
en annan titel i en samtidig
julpublikation. Och får jag härmed uttala mitt
djupa beklagande och vördsamt bedja
om ursäkt. Sigrid Kruse.

Barnpsykologiska forskningar.

Studiet af barnens själslif är
jämförelsevis nytt. Man kan knappast säga, att
det till någon större utsträckning
bedrifvits mer än ett tiotal år. Men så
har detta studium också under det senaste
decenniet gripits an med en kraft och
ihärdighet, som är beundransvärd. l
synnerhet i Amerika har arbetet på det
nämda området ägt rum i vidsträckt
omfattning. Det är den bekante d:r
Stanley Hall, president vid Clarks
universitet i Worcester, Mass., som gått i
spetsen, och som förstått att meddela
sin entusiasm för saken åt massor af
lärare, vetenskapsmän och föräldrar.

Det är nu nio år sedan han utsände
sina första frågoformulär till besvarande.
Med outtröttlig ifver fortsätter han
alltjämt detta arbete, som han tydligen
gjort till sin lifsuppgift. Vid
universitetet har han nu en särskild afdelning
för barnpsykologi. För detta ändamål
disponerar han två stora ruin. I det
ena af dessa samlar han allt inkommande
material. Detta sammanställes, bearbetas
och ordnas af hans assistenter. I det
andra har han ordnat ett
barnpsykolo-giskt bibliotek, innehållande icke blott
all utkommen barnpsykologisk litteratur
utan ock all sådan annan
speciallitteratur, som är behöflig för ett grundligt
studium af enskilda barnpsykologiska
frågor.

Själf har d:r Hall sistlidna sommar
hållit barnpsykologiska föreläsningar och
ledt därmed samhörande serninarieöf-

ningar, hvarvid hvarje kursdeltagare
med ledning af frågeformulären fått
utföra själfständiga forskningar. Hela
nästa år kommer han att leda en
fullständig kurs rörande den
barnpsykolo-logiska forskningen med redogörelse för
olika forskningsmetoder, hvarvid särskild
uppmärksamhet kommer att ägnas de
felkällor, för hvilka iakttagaren har att
vakta sig. Genom frikostiga gåfvor från
två enskilda håll har Hall satts i tillfälle
att nu äfven anställa en docent, som
skall gå de studerande tillhanda i deras
arbete.

För att erhålla möjlighet till ett
jämförande studium af de ifrågavarande
företeelserna har Hall innevarande år till de
mera bekanta barnpsykologiska
forskar-ne i Europa utsändt ett cirkulär med
inbjudning till bildande af ett sällskap
för gemensamt arbete efter en gemensam
plan. Till detta cirkulär har han fogat
en förteckning, upptagande 102 ämnen
såsom föremål för undersökning. Ur
denna förteckning må några anföras
såsom exempel: vrede, fruktan hos barn
och ungdom, suggestion och imitation,
minne, lydnad och trots, hederskänsla,
vidskepelse hos barn, ärftlighet.

Om betydelsen af de barnpsykologiska
forskningarna heter det i cirkuläret:
Vikten af dessa kan svårligen
öfver-skattas. De hafva ingifvit oss nya
förhoppningar på ett område, som hotade
att förlora sig antingen i blott och bart
fagert tal eller i ofruktbara teorier eller
i hopande af experimentella fakta rörande
vissa frågor, som visst icke alltid valts
med tillräcklig vid h j ärtenhet och skarp
blick. Barnpsykologien är för skolbarnet
ett verk, liknande det, som
reformationen var för den vuxnes religiösa lif.
Den möjliggör mer eller mindre
slutgiltiga omdömen rörande många af
metodikens viktigaste frågor, och detta för
alla uppfostrans stadier från födelsen
till universitetet. Den skall gifva åt
uppfostringsarbetet, hvad det så länge
saknat, en verkligt vetenskaplig
grundval, och därigenom erbjuda lärarne ett
pålitligt rättesnöre i deras kall. Fr.

Den svenska pedagogiska slöjden i
Danmark. »Slöjdföreningen af 1902»
är namnet på en i Danmark bland lärare
och lärarinnor bildad förening, hvars
syfte är att arbeta på främjandet af
slöjdundervisning i enlighet med
Nääs-systemets grundsatser. Föreningen har
nu börjat utgifva en egen tidning
»Slöjd-bladet», med skolföreståndaren Jörgen
Rasmussen på Askov som redaktör.

Lärarelönerna i Basel hafva nyligen
blifvit reglerade. Hädanefter blir
minimilönen där för folkskolans ordinarie lärare
3,000 å 3,200 francs, beroende på om de
hafva 30 eller 32 tjänstgöringstimmar i
veckan. Ordinarie anställning erhålles i
regel efter 2 å 3 års tjänstgöring,
Maxim-lönen, som. uppnås efter 15 års ordinarie
tjänstgöring,? kommer att uppgå till 4,660
francs. Öfverlärarne erhålla 6,000 till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0968.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free