Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 50. (1,146.) 16 december 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
980
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 50
Skolföreståndarinnan fröken Eva Rodhe
(skolstyrelseledamot) hade förr ansett
önskvärdt, att folkskollärarekåren blefve
ropresenterad inom skolstyrelsen. Men
under senare tiden hade hon nödgats
frångå denna sin uppfattning. Försök
på andra ställen hade icke visat sig
uppmuntrande. Betänkligast vore emtllertid
lärarnes anspråk att själfva bestämma
hvem som skulle väljas. Lärarekåren
stode visserligen i många afseenden högt,
mycket högt till och med, men ty värr
hade man anledning förmoda, att den för
ifrågavarande uppdrag kunde komma att
skjutn fram personer, hvilkas taktkänsla
och hänsynsfullhet icke blifvit nog
förfinade att göra dem skickade för det
ansvarsfulla värf vet. (Mummel.) »Ja, mina
herrar, det är så, att det fordras en viss
försynthet i sådana här fall, om man
icke skall mera ,skada än gagna den
sak, nian vill främja, och en sådan
försynthet kan man visa utan att därför
på minsta vis pruta af på sina åsikter».
Hr Karl Åkesson kunde icke förstå,
hvarför man ej’ skulle kunna lösa frågan
i Göteborg lika väl som i Stockholm;
hade för öfrigt hoppats, att argument,
som hänförde sig till det personliga
uppträdandet, ej skulle indragas i
diskussionen. (Bifall.)
Folkskolläraren Fale Schöldéen (af
Göteborgs lärare två gånger »nominerad» till
deras kandidat som representant i
folkskolestyrelsen) uttalade som sin åsikt, att
om på andra orter lärarekårens
representation i skolstyrelsen till äfventyr s
slagit mindre väl ut, så vore väl
orsaken den, att dess ombud icke varit
nominerade af lärarne själfva.
Öfverläraren Joh:s Johansson hade länge
delat lärarekårens önskningar i
förevarande hänseende och gjorde så
fortfarande. Beträffande det rent taktiska ansåg
han emellertid, att man i Göteborg borde
taga föredöme från Stockholm, hvars
lärarekår haft grannlagenheten att under
den diskussion, som nyligen förts i
sammanhang med omorganisationen af
hufvudstadens folkskoleväsen, ej
demonstrativt framhäfva sina anspråk på
representantskap i öfverstyrelsen. Härpå
hade dess sak enligt talrs åsikt endast
vunnit; i Stockholm vore nu folkskolan,
och därmed äfven lärarekåren,
förträffligt representerad i styrelsen.
En annan talare förklarade med
anledning häraf, att Stockholrnslärarnes
ifrågavarande uraktlåtenhet endast
be-! rodde på - glömska(!).
Notarien O. E. Mellgren (skolstyrelsens
vice ordförande) anmärkte, att intet här
framfördt skäl för lärarekårens
representation vore nytt; alla hade redan blifvit
af styrelsen sorgfälligt ventilerade. Han
kunde icke förneka, att ett hufvudskäl
för skolstyrelsens afvisande hållning
varit just det, att lärarekåren så att säga
velat tvinga sig fram. Syftet för dess
sträfvanden vore väl dock rätteligen ej
en maktställning utan endast det ur sko-
lans synpunkt lämpliga. Till en plats i
styrelsen borde ingen söka tränga sig
fram. Samverkan kunde för öfrigt
åstadkommas äfven med andra medel,
hvartill en gemensam beredning med
representanter från de olika hållen lämpligen
kunde lämna förslag.
Folkskolläraren J. G. Lindqvist
kritiserade skarpt skolstyrelsens afböjande motiv
samt förklarade dem utvisa brist på god
vilja och ingenting annat.
Handlanden och förre riksdagsmannen
B. Hedgren (skolstyrelseledamot) anförde,
att det i stadsfullmäktige funnes en
kompakt majoritet mot att insätta
tjänstemän i den styrelse, under hvilken de
sorterade.
- Lektor P. G. Laurin (likaledes
skolstyrelseledamot) fann lärarnes önskan i princip
berättigad, ehuru befogade anmärkningar
kunde göras mot den form, hvari
densamma enligt föreliggande förslag skulle
förverkligas. Det skulle vara ett bevis
på högsinthet, om lärarekåren gjorde
sitt bästa för att äfven under andra
former främja det eftersträfvade målet:
bättre samverkan. (Häri instämde
folkskolläraren A. F. Liljeholm.)
Folkskoleinspektören J. M. Ambrosius
kände ingen skolstyrelse i riket, där man
för närvarande ägde en af lärarekåren
själf nominerad representant; hr Berg i
Stockholm vore visst icke en sådan.
Enligt gällande bestämmelser vore
Göteborgs folkskolestyrelse knappast lagligen
berättigad att förfara på sätt, som af
inledaren föreslagits.
Sedan folkskollärarinnan fröken Anna
Lessel påpekat, huru ogynnsamt det för
närvarande i själfva verket vore ställdt
för lärarekåren, då den ville göra sina
åsikter och önskningar gällande inom
folkskolestyrelsen, förklarades
öfverläggningen afslutad.
På framställd fråga blef inledarens
förslag till uttalande enhälligt af
lärarekåren antaget.
För samarbetet mellan skolstyrelse
och lärarekår i rikets andra stad skulle
det efter vår mening vara
synnerligen förmånligt, om vederbörande
där visade samma fördomsfria
uppfattning som i Stockholm. Hafva
hufvudstadens konservativa
stadsfullmäktige utan strid kunnat i
folkskoleöfverstyrelsen insätta en
tjänstgörande folkskollärare, hvilken, som
kändt är, aldrig stuckit under stol
med sin »radikalism» i politiska,
sociala och pedagogiska frågor, så borde
det väl för Göteborgs allmänna
folkskolestyrelse vara ganska lätt att
inom stadens talrika och intresserade
lärarekår finna en person,- med
hvilken den framgångsrikt kunde
samarbeta. Frågan om det mycket
omtalade »nominerandet» reder sig nog.
Lärarekåren bör nu ha förvärfvat så
mycken parlamentarisk erfarenhet,
att den föredrager sak för form och
icke vidhåller sådana kraf, för hvilka
tiden ej är mogen och hvilka den
saknar alla resurser att genomdrifva,
ifall det gäller att sätta hårdt mot
hårdt.
Årsafgiften
i Sveriges allmänna
folkskollärare-förening skall vara insänd till
kassaförvaltaren J. J. Dalström, adress
Stockholm l, före årets slut. Endast
de medlemmar, hvilkas årsafgifter
inkomma till nämda tid, blifva
upptagna i nästa katalog.
Många om budet
blir det vanligen, då en lärare- eller
lärarinneplats ledigförklaras med
större löneförmåner än de vanliga.
Så har en ledig småskollärarinneplats
vid Stocksunds småskola i
Dande-ryds skoldistrikt i närheten af
hufvudstaden lockat icke mindre än 61
sökande. Löneförmånerna äro 500
kronor, husrum och vedbrand.
Därtill kommer dessutom ett förtjusande
vackert läge.
Har Ni
funnit Eder hafva nytta och trefnad
af Svensk Läraretidning under det
gångna året-prenumerera då
skyndsamt för nästa år för egen räkning
och sök äfven förmå åtminstone en
kamrat att taga tidningen! Endast
ett löfte afgifva vi nu vid årsskiftet:
det nämligen att äfven under det
kommande året efter måttet af våra
krafter söka arbeta för den svenska
folkskolans och folkbildningens
höjande samt för förbättrande af
lärarekårens ställning.
Personlighetens betydelse
framhöll rektorn vid Levangers
seminarium Falkenberg, som i förra
veckan gästade Göteborgs
folkskollärareseminarium, uti ett glänsande
föredrag, som han höll inför seminariets
lärare och elever. Han betonade, att
läraren bör allvarligt bemöda sig om
att vara »sig selv» och icke bli en
kopia - en »lommeudgave» - af en
annan. Sådana ord kunna väl
behöfva höras i våra seminarier, där
man ofta nog sträfvat att påtrycka
alla samma prägel och ser idealet
uti genomsnittsmannen.
Nit om skolväsendet
skall ju författningsenligt vara en
förutsättning för att en person skall
väljas till skolrådsledamot. Men sagda
nit tager sig understundom högst
märkvärdiga uttryck. Vid en
kyrkostämma i en af de västligaste
socknarna på Dal behandlades frågan
om inrättande af fortsättningsskola.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
