Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 51. (1,147.) 23 december 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1,012
SVENSK LÄRARETIDNING.
N: 51.
dock utan rätt för vikarien att uppbära det
lönetillägg, som hör till Törneblads tjänst.
- Kärleken till de små förmådde
småskollärarinnan Brita Norin att icke blott i
lifstiden offra sin tid och krafter utan ock
att testamentera sina besparingar till fattiga
skolbarn inom Fläckebo församling, Vstm.
Vid examen i förra veckan utdelades
räntan å dessa medel, och pastor Tengman
erinrade om den varmhjärtade .lärarinnan
och manade alla att göra hvad de kunna
på den plats, där de blifvit satta.
- Icke så illa beställdt som det uppgafs
i en notis uti n:r 45 lär det vara med
folkskoleväsendet i Horn och Hycklinge, enligt
hvad en brefskrifvare till oss meddelar. Det
lär icke finnas ambulerande skolor i
församlingarna, och under senaste 7 åren hafva
4 nya tidsenliga skolhus blifvit uppförda.
Skolråd och kyrkostämmor hafva alltid visat
välvilja och tillmötesgående mot
lärarepersonalens förslag, liksom befolkningen hyser
förtroende och aktning för skolarbetet.
- Statsbidragets mistning är följden af
Tossjö församlings envisa vägran att trots
skolrådets och folkskoleinspektörens
ansträngningar göra något för
folkskoleväsendets förbättring. I år afstyrkte emellertid
inspektören statsbidragets utbetalande, och
länsstyrelsen i Kristianstads län har
förklarat sig icke komma att för detta år
utbetala statsbidrag till småskollärarinnorna med
begärda 600 kronor. Kyrkostämman beslöt
den 17 dennes att hos k. m:t anhålla om
att af nåd få statsbidraget.
- Till förmån för ett folkskolebibliotek
var den 13 dennes på initiativ af grefve E.
von Rosen anordnad en aftonunderhållning
i Örbyhus folkskola, Upps. Programmet
upptog musik, kör- och solosång, föredrag af
folkskolelärarne H. Ed och O. Stjernström,
och blef inkomsten ej så obetydlig. - För
åstadkommande af en grundplåt till ett
lärjungebibliotek vid Mörsils folkskola var
likaledes anordnad en aftonunderhållning, där
barnen under ledning af sin lärare Sjölund
bjödo åhörarne på musik, sång, sagor,
deklamation och tablåer. Aftonen inbragte öfver
70 kr. netto.
- Med en synnerligen tilltalande julfest
afslöt Örebro skolförening höstterminen den
17 dennes. Hr N. G. Eländer i Karlslund
höll föredrag om julens firande i Nerke
under . gångna tider, föreningens sångkör
utförde under G. Björkmans ledning
Södermans »Bondbröllopet» m. fi. sånger,
bygdemålshistorier berättades, och flera tablåer
beledsagade af.deklamation förevisades,
föreställande fru Lenngrens »Porträtter» och
scener ur Snoilskys »Värnamo marknad».
Festen var besökt af flera
skolrådsledamöter jämte anhöriga eller vänner till
lärarekåren.
- Stockholms folkskolläraresällskap höll
i lördags sitt sista sammanträde för året.
Folkskolläraren A. Bergqvist redogjorde
därvid för Meresjkovskis utmärkta arbete.
»Gudarnes död». Det var storslagna
taflor, som här upprullades från striderna
mellan den döende antikens religiösa
åskådning och kristendomens segrande läror.
Intressanta jämförelser gjordes mellan olika
arbeten, som behandla samma fråga
exempelvis Viktor Rydbergs >Den siste atenaren»,
Ibsens »Kejser och Galileer> m. fl. Efter
föredraget följde sång och musik.
Sammanträdet afslöts med ett af hjärtligaste
kamratskap prägladt samkväm.
- En hjärtlig hyllning ägnades den 11
dennes folkskolläraren F. E. M. Larsson med
anledning af, att han då lämnade
sin’befattning vid Nya varfvets folkskola för att
med det nya året tillträda sin plats sorn
lärare vid Geresta folkskola i Bjärtrå. Som
minne öfverlämnades till honom en
smakfull kaffeservis, och vid en fest å aftonen
framfördes till honom ett hjärtligt tack för
det sällspcfrda nit och det stora intresse,
hvarmed han ledt undervisningen. Särskildt
betonades, hurusom han på ett alldeles
särskildt sätt förmått vinna barnens
tillgifvenhet och kärlek, och framfördes därför å
deras vägnar ett hjärtligt tack.
- Medaljen undanbad sig folkskon1
ärarin-nan Julia Holmström i Linköping, då hon i
år afgick från den plats, som hon skött på
ett förtjänstfullt sätt alltsedan 1865.
Skolrådet tänkte då, att hon måhända mera
skulle tycka om en gratifikation på 500
kronor, och ingaf till kyrkostämman en
framställning i sådant syfte. Stämman fann, att
detta förslag skulle kunna leda till ett
betänkligt prejudikat för framtiden och afslog
därför framställningen. I stället beslöts att
till protokollet skulle antecknas
församlingens tack till den afgångna lärarinnan för
långvarig och trogen, tjänst. Detta var
således hvad hon fick, och det bör kunna väl
uppväga medaljen, om ock gratifikationen
naturligtvis varit af mera reell innebörd.
- AnsJag till genomgående af
slöjdkursen i Linköping den 29 december-27 janu
ari äro af landstingets medel tilldelade
lärarinnorna . Alma Vestling i Örtomta, Anna
Karlsson i Risinge, Elin Jacobsson i Värna,
Amanda Höglund i Rinna, Anna Flygare i
Svanhals, Agda Hallgren i Tjärstad,
Elisabet Hemmingson i Atvid, Ida o Sundström i
Vårdnäs, Maria Johansson i Atvid, Jenny
Jansson i Hof, Agnes Alvin i Hägerstad,
Elin Vallén i Motala landsförsamling,
Kristina Olsson i Mjölbo, Vilhelmina
Abrahamsson i Kaga, Vilhelmina Karlsson i Tåby,
Fredrika Lindberg i Skönberga, Anna
Andersson i Furingstad, Maria Salomonsson i
Vist, Elin Petersson i V. Harg och Sigrid
Hermansson i Linköping.
- En småskolans veteran okan man med
skäl benämna lärarinnan i Åsheda, Kron.,
Vilhelmina Johnsson, hvilken med detta år
frånträder sin befattning vid en af
församlingens småskolor, I mer än 30 år har hon
utan minsta afbrott troget och träget fyllt
sitt kall. Under sin första tjänstgöringstid
fick hon mot en mycket ringa lön ambulera
från det ena stället till det andra inom den
mycket vidsträckta socknen. Hvarje termin
varade blott några få veckor och
skollokalerna utgjordes mestadels af förhyrda
vindsrum i dåligt förvarade bondstugor. När hon
häromdagen höll sin sista examen, bragte
skolrådets ordförande henne å skolrådets
vägnar ett varmt tack för hennes långa,
trogna tjänst, hvarjämte en af skolrådets
ledamöter såsom tacksamhetsgåfva
öfverlämnade en präktig salslampa, skrifves till oss.
Prenumerera på Svensk
Läraretidning skyndsamt, så får Ni tidningen
genast på nyåret!
SVERIGESHMNM
FOLKSKOIIÄRAREFÖRENING
Motioner.
4. Teckningskurser.
Uti afgifven motion framhåller
Filip-stadskretsen, att de hittills niera allmänt
använda metoderna för
teckningsundervisningen lähge nog af intresserade
lärare ansetts otillfredsställande, enär de
lämnat ett ajltför svagt resultat i såväl
pedagogiskt som praktiskt hänseende.
Det vore därför enligt kretsens mening
synnerligen glädjande, att senaste tiden
framkommit J allt fler» uttalanden för
teckningsundervisningens reformering i
den riktning, att den går ut på direkt
afbildande efter verkligheten så i form
som färg, samt att den sättes i
samband med undervisningen i öfriga
ämnen.
Ett svårt hinder för de nya idéernas
genomförande vore emellertid, att de
flesta af lärarne och lärarinnorna vid
folkskolorna sakna den utbildning i
ämnet, som reformen kräfver. Med tanke
härpå och i syfte att bidraga till
af-hjälpandet af berörda brist hemställer
kretsen, att centralstyrelsen måtte för"
anstalta:
1) att teckningskurser för i tjänst varande
lärare och lärarinnor vid vårt lands
folk-och småskolor anordnas å lämpliga orter,
om möjligt redan under sommaren 1904;
2) att till ledare af
teckniugsundervisning-en därvid helst anmodas lämplig konstnär;
3) att i samband med dessa kurser hållas
föreläsningar i estetiska ämnen och om
teck-ningsundervisningens pedagogik och
metodik med särskild hänsyn till den nya
metoden;
4) att dylika kurser anordnas, så ofta
omständigheterna gifva vid handen.
5. Sångundervisningen.
Askerskretsen inleder sin motion med
det uttalandet, att sången är en makt i
lifvet och samhället, samt att vårt folk
borde vara ett gemensamt sjungande folk,
men att vi i detta afseende icke alls äro
hvad vi borde vara, utr stå långt
efter flera andra nationer. Därefter
redo-göres för huru vår kyrkosång råkat i
förfall samt för de åtgärder, som af ett
par föreningar vidtagits till af hjälpande
af detta missförhållande, beträffande
hvilka åtgärder man synes kunna
hoppas, att de skola leda till önskadt
resultat.
Hvad däremot angår den
fosterländska och allmänmänskliga unisona sången
äro utsikterna afgjordt mörkare, för så
vidt ej kraftiga åtgärder vidtagas till
uppnående af ett bättre förhållande.
Det mål, som motionen uppställer i
berörda hänseende, är, att hvarje svensk
man och kvinna skall lära sig utantill
melodi och text till ett antal sånger,
hvilka gemensamt kunna sjungas vid
hvarjehanda tillfällen inomhus och ute
i det fria. Endast de med hänsyn till
såväl text som. melodi allra yppersta och
mest folkliga sånger borde inläras.
Följande kategorier borde förekomma:
1) fosterländska sånger;
2) sånger med text rörande det sanna
och ofördärfvade människolifvet (ex. skona
folkvisor);
3) sånger rörande skönheten och lifvet i
naturen;
4) lek- och idrottssånger;
5) sånger, som prisa fliten och det ärliga
arbetet;
6) förädlande, stärkande och eldande
sånger för de värnpliktiga och skytteför- ,
eningarna;
7) folkbildningssånger;
8) nykterhetssånger;
9) sånger, prisande och stärkande
»skandinavismen».
Ett sångurval, fördeladt i en
minimi-kurs och en större kurs, skulle genom
landets samtliga barn- och ungdomssko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
