- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
21

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 2

SVLtfSK LÄRARETIDNING.

21

med detta. Det ar lyx, när man för att uppfostra medborgare anländer medel, som ej motsvara sitt ändamål. Han anförde ett drastiskt exempel. Det ar lyx, om man bygger hönshus med torn och konstigheter (!).

Att uppfostra ar en svar konst, och den har man kallat pedagogik. Men det slags uppfostran, som man nu driver, ar pculago-gism (!!), och orden på -ism innebära ju vanligen intet gott. Matte den snart få sitt dråpslag! Uppgiften ar långtifrån lätt, men skall det bli någonting a v, ^ måste det handlas. Framförallt måste sådana personer väljas till riksdagen, som i denna sak verkligen stå på folkets sida (!). Väljer man andra, binder man ris åt egjen rygg (!).

Tal. ville inte gå in på några detaljer, men han kunde inte underlåta att namna, att statistiken visar, att på de senaste tio aren kommunerna på landet upptagit, lån på 54 miljoner för nya skolhusbyggen. När man från högre ort uppmanar kommunerna till sparsamhet och samtidigt ideligen ålägger dem nya skolhusbyggen och andra dyrbara utgifter för skolväsendet, sa ar det i dålig mening att inte låta den vänstra handen veta, vad den högra gör.

Anförandet mottogs med livliga applåder. Riksdagsman Westman framförde ett tack till talaren och tillade, att lektor Risbergs högt skattade, hängivna arbete som skolman var den basta borgen för, att här talade en v an (!) av skolan. (Obs! Herr Westman skickar sina egna barn till stadens skola. Eed:s anm.)

Kyrkoherde M>urling tolkar under-Yisuingsplauen.

Tal. framhöll, att skolans främsta uppgift ar att ge medborgaren vad han behöver i sitt liv och arbete.

Vad kristendomsundervisningen beträffar, sa hardetsotn motivering t’ö r nya läroplanen sagts, alt kristendom ej lämpar sig för barnen å viss del av skolstadiet (!). Detta kan med större fog sägas om de flesta andra ämnen, historia, geografi och naturhistoria, men en rätt lagd kristendomsundervisning ha alla nytta av. Vidare behövs att kunna läsa innantill utan svårighet, att kunna skriva korrekt och att räkna de fyra räknesätten. Många barn kunna kanske en del kunganamn (!), men läsa innantill, det kunna de dåligt. Genom mera innanläsningsövningar skulle intresset for självstudier mera stimuleras an genom im>r«»pp-ning av en del värdelösa detaljer. Men av den kristna religionens grunder ha alla nytta. Alla behöva veta i nödens och förtvivlans stund, att det finnes en Frälsare. Alla ha nytta av att veta betydelsen av att hedra fader och moder, att icke stjäla, att icke begå äktenskapsbrott.

Man har kanske avsett att förbättra kristendomsundervisningen genom nya läroplanen, men mycket stora misstag har man begått. Det räcker ej med bara bibeln som lärobok i skolan. En b »k, som man bara pluggar läxor ur, blir ej omtyckt (!) Dock ar det en vinst att barnen bättre lära sig att förstå bibeln genom dess införande i undervisningen. Likaså vore den lilla kyrkohistoria, som införts i skolan av betydelse. Men kursen har blivit för stor for timantalet. K ars p I an erna i de flesta ämnena äro f. ö. i regel for stora f-»r timantalet. Tal trodde ej, att katekesen varit sa fruktad av barnen. Åtminstone var detta hans erfarenhet f’an en 16-årig lärarbana. Katekesen gav dock re<1a och sammanhang i vara begrepp om kristendomen. Därför ar det en förlust, att varje sammanfattning av kristen läroåskådning borttagits. (!)

Emellertid synes man börja ge vika på den punkten. De kommunala folks ko l f or bunden ha härvidlag givetvis gjort skolöver-

styrelsen litet mjukare (!). I skolöverstyrelsen ar man nämligen mycket noga med att höra efter, varåt vinden i landet blåser(!), sade tal. Även i fråga om timantalet för kristendomsundervismngen från 2 till 3 timmar börjar skolöverstyrelsen visa tillmötesgående. Nya signaler alltså! Anledningen härtill ar förvisso att söka i de alltmera om-attande kommunala folkskol förbundens verksamhet(!). Det hjälper att skrika (!), när det finns öppna, lyhörda öron, sade tal. Om skolöverstyrelsen ej vill ge med sig, kan man ta fyra halvtimmar i stället för två heltimmar. Därmed vinner man mycket, ty halvtimmarna kunna bli litet dryga (!), menade föredragshållaren. Emellertid ar det farligt for oss alla, då vi ej kunna följa Jagens bokstav i verkligheten. Lagarna få ej drivas in absurdum, ty därigenom minskas vördnaden for lagen, och svenska folket blir lagöverträdare i stor skala. Redan har icke litet av det förhållandet trängt in på skolans område. (Tack vare hrr agitatorer. Red:* anm.} Även i fråga «m kristendomsundervisningen behöva kommunerna ha medbestämmanderätt.

Ordföranden framförde mötets tack, som även framfördes genom applåder. För honom hade vad han tillägnat sig ur katekesen aldrig varit tung kost.

Pi-ouasialläkaren AVykman målar pä fri baud.

Förste provinsialläkaren Wykman höll därefter ett föredrag om vardagsläsningens im erkan på barnens hälsotillstånd.

Han framhöll till en början, att då man som tal. under 20 ar haft sin verksamhet förlagd till landsbygden, hade rikligt tillfälle erbjudit sig att på nara hall studera skolvä-endet där. Man kan icke undgå att tycka, att skollivet i våra dagar ar alldeles for jäktande med dess mångläseri, vilket verkar alldeles motsatsen till vad det åsyftar. Som militärläkare hade tal. dessutom haft tillfä le att iakttaga åtskilliga bevärings-rekryters kunskapsnivå, vilken ofta visat sig betänkligt lag (!).

För att nå ett bättre undervisningsresultat bör detta mångläseri bort ur de lägre skolorna, då det icke medför någon nytta i* det allmänna livet. Framförallt måste ungdomen på landet danas till ett friskt och sunt släkte, och den far ej for längre eller kortare tid ta skada av detta »bildningsraseri» (!). Vi måste reagera mot bildnings-snobberiet och ej utsuga vara barn under nppväxtåren till skada for dem själva och var nation. Tal. vore visst ingen motståndare till upplysning (!) men detta sökande efter kunskaper finge ej gå till överdrift.

I skolorna på landsbygden tillämpas dels den odela ie och dels den delade undervisningen, d. v. s. i förra fallet fortgår undervisningen dagligdags i ett sträck med endast en halv timmes frukostrast, i senare fallet med minst en timmes middagsrast. Därvid synas fördelama av den odelade läsningen bliva små, olägenheterna däremot betydliga. Barnen hinna i alla fall ej hem till familjens middag och en längre rast m* d ett middagsmål, även bestående av matsäcusmat, ar avgjort att föredraga for undervisningsresultatet an ett fortlöpande skolarbete, som tröttar och förslappar barnets intelligens. Å landet, där skoldagen ar lang, kan skolan vid mörkare årstider åtminstone knappt börja före nio och vid fem ä sex timmars odelad läsning ej sluta förrän halv 3 eller halv 4 e m. samt vid den delade undervisningen kl. 3 eller 4. De flesta barn (!) ha en ^ äglängd av omkring 3 km. och en del anda upp till 8 km. eller mera B<»rjar nu sko’an kl. 9, måste dessa barn gå hemifrån kl. 7 eller halv 8. De måste således stiga upp mellan 6 och 7 på morgonen for att bli i ordning

ooh få litet mat i sig. Som envar vet, ha dessa småttingar ingen vidare matlust sa tidigt på morgnarna, och mödrarna ha stora besvär att få i dem litet mat, oftast blir det en kopp kaffe med något tilltugg Hur utvilade dessa barn efter en till två timmars vandring komma till skolan kan man förstå. Efter det ansträngande skolarbetet och förtärandet av den kalla, oftast enkla matsäcken bli de trötta, och när de bortåt 4-tiden vid dep odelade undervisningen och 6-tiden vid den delade komma hem, fortares kanske kaffe eller någon uppvärmd mat, ty den övriga familjen^ har tör länge sedan intagit sitt middagsmål. Ofta komma de våta om fötterna till hemmet, och få på morgonen taga på sig sina fuktiga skodon, och följden blir en mängd sjukdomar. Skola de, som oftast ar fallet, hälpa till litet i hemmet, blir det antingen for liten tid över till skolarbetet eller ta de för liten sömn, ty vid denna ålder behöves 10-11 timmars sömn» Resultatet ar, att barnen bliva bleka, blodfattiga, glåmiga och nervösa (!). Ar kroppen stark, sa ar ock sinnet och själen i des^a ar detsamma och det inlärda fastnar bättre i medvetandet.
For att komma till rätta med det för barnen på landsbygden sa ansträngande skolarbetet ar basta lösningen införandet av varan n an da gs I amning (!), vilken skolform enl tal. förmenande ägde stora företräden framför vardagsläsningen, om man såge på frågan tran läkarens synpunkt. Med denna skolform få barnen åtminstone varannan dag njuta tillräcklig och ostörd sömn och vila, god och närande föda, varjämte de bättre kan bereda sig till skolarbetet. Icke mindre viktigt ar, att de kan göra någon nytta för sig i hemmet och vänjas vid arbete i tid. For att resultatet av denna skolform skall Viva det bästa möjliga, far man försöka alltmera fullända arbetsmetoderna, använda timmarna i skolan för det, som ar mest ansträngande och behöver förklaring av läraren, utesluta onyttigt (!) kram, lörlägga vart ämne blott till den ålder, då det kan lämpligen och utan allt for stor möda läras, omsorgsfullt fördela arbetet }>å dagens timmar och på årets månader, noggrant vårda kroppens hälsa och utveckling. Antagligen skulle skolan i flera avseenden vinna..på införande av varannan-dagsläsning (!). Överansträngning i skolan verkar både på arbetsförmågan och kroppens tillstånd i övrigt. En stor del sjukdomar kunna vara påverkade av överansträngning, såsom bleksot, näsblod, nervositet, ,aptitlös-het, huvudvärk. Vid Överansträngning försvinner glättigheten, och olust, trötthet och retlighet träda i dess ställe. Intresset blir även slappat genom överansträngningen.
Man skall icke förundra sig över, sade tal., att i de flesta (!) hem på landet råder bittert missnöje med den skolordning, som vill trampa vardagsläsning. Vad hemmen förd ra(!) ar. ät t ungdomen utrustas till att bliva verkliga världsmedborgare(!) med förmåga att här i livet se, välja, handla och ansvar a (! l, sunda till kropp och själ och lyckliga i medvetandet att verkligen kunna uträtta något. Lärarna måste vänja sig att sovra. Man måste göra en omvärdering av vad som skall anses höra till skolutbildningen. Som det nu ar, lägger skolan sa mycket beslag på barnen, att föräldrarna få rå om dem for litet, något som ar en bidragande orsak till att förhållandet mellan hem och skola ej alltid ar som det bör vara.
Nu ar åttatimmarsdagen ett okänt begrepp for skolbarnen och likaså de äldres förmån att vara lediga från lördag middag ti 11 måndag morgon. Ungdomen hor framliden till, och det ar på den, som vart fosterlands framtid skall byggas (!). Må vi därför vinnlägga oss om att dana en frisk och vaken ungdom med nödiga(!) grunder och förutsättningar för livets kall, och vart gam la Sverige skall gå en lyckosam framtid till mötes!
D:r Wykmans föredrag mottogs med livligt bifall, och ordföranden framförde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free