Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
SVENSK LÄRARETIDNING,
Nr 16
Skulle staten komma att övertaga små-skolsemin ariern a, ar det alldeles tydligt, att den av såväl kostnadsskäl som av pedagogiska skäl kommer att sammanföra dem till större enheter. De bli då mera likartade med folkskolseminarierna. Om ej förr, aktualiseras då frågan om anställande av särskilda övningsskollärare med kompetens och lön lika med folkskolseminariernas övningsskollärare.
Då det nu gäller att, som kommittén betonar, för en längre tid framåt fastställa den löneställning, som småskol-seminariernas lärare skola komma att intaga, vågar jag uttala den livliga förhoppningen, att kommittén med behjärtande av de synpunkter jag anfört placerar småskolseminariernas lärare i en lönegrad, som gör det möjligt för dessa seminarier att draga till sig val kvalificerade lärare. Endast därigenom kan det bli dessa seminarier-möjligt att giva sina elever en sådan utbildning, att de kunna motsvara de alltjämt ökade krav, som utvecklingen av den grundläggande undervisningen ställer på dem som självständigt verkande lärare.
De nya undervisningsplanerna för folkskolan och för småskolseminarierna äro faktorer, som i sin mån visa ökade krav på småskolseminarierna och därmed rättfärdiga en uppflyttning i lönehänseende. Missräkningen i fråga om dessa tjänsters dragningskraft ar också en nytillkommen faktor. Den motivering, kommittén anför beträffande småskollärarinna, torde även kunna tillämpas å småskolseminariernas lärare: »Härvid har kommittén ingalunda förbisett den relativt stora löneförhöjning, som härigenom skulle komma dessa lärarinnor till del, men vill kommittén i sistnämnda hänseende allenast erinra om den enligt kommitténs mening låga avlöning och i förhållande till motsvarande lärare vid de kommunala mellanskolornas ofördelaktiga ställning, som, utan att vara av förhållandena motiverad, för närvarande tillkommer sam skollärarinnorna.» Samma gäller om kommitténs yttrande angående »de betydelsefulla yrkesbestämda högre folkskolorna». Då jag som styrelseledamot följt den 3-klassiga yrkesbestämda högre folkskolans i Västerås verksamhet, har jag dock, i likhet med dess egna lärare, ej kunnat finna, att den i betydelsefullhet skulle gå före ett småskolseminarium.
Till sist vill jag framhålla, att undervisningen vid småskolseminarierna ar sa krävande, att knappast några av dess lärare, såsom vid de flesta andra skolor ar fallet, orka med extra tjänstgöring vid andra skolor. Vid Bollnäs seminarium har också styrelsen bestämt en kortare maximitjänstgöringstid an den stadgan angiver. Under sådant förhållande kunde en reservation angående eventuell utsträckning av tjänstgöringsskyldigheten av det slag, som kommittén anför i fråga om övningsskollärarna vid folkskolseminarierna, även ifrågasättas beträffande småskolseminariernas lärare, men vill jag ej göra något sådant yrkande, under förhoppning att min
framställning angående lönegradsplaceringen vinner bifall och seminarierna sa komma att tillföras lärare av den kvalitet, att de orka med även en ökad arbetsbörda.
dagen.
Folkskolreaktionen,
II. Halvtidsläsningen.
Den underligaste företeelse, som den heta åtrån efter halftidsläsning alstrat, utgöres av det hyckleri i fråga om skolvägarna och barnens halsa, som man på vissa håll icke generat sig för att offentligen lägga i dagen. Innan vi avsluta vår framställning om halvtidsläsningen ur hygienisk synpunkt, skola vi ägna några ord åt
d. Hyckleriet.
Till en början lämna vi följande kortfattade redogörelse för etr ärende, som nu ar föremål för skolöverstyrelsens handläggning. Detta ärende rör skolväsendets organisation inom Svenarums skoldistrikt.
Inom församlingen äro upprättade en mindre folkskola (D 2) samt fyra folkskolor med underlag av småskolor. Skolområdena för folkskola och motsvarande småskola sammanfalla fullständigt.
Enligt av kyrkostämman beslutat regle-mentsförslag, som för fastställelse ingivits till domkapitlet i Växjö, skulle de fyra småskolorna anordnas som heltidsläsande (med torsdag som lovdag, för såväl barn som lärarinna), men de fyra folkskolorna bli v ar ann an^ dagsläsande.
Inspektören hade ursprungligen föreslagit heltidsläsning även å folkskolstadiet i tre av skolorna men nöjer sig i sitt yttrande till domkapitlet med att vidhålla heltidsläsning blott i Långserums folkskolavdelning, »då ingen torde vilja påstå, att skolvägarnas längd lägga hinder i vägen för anordnande av hel-tidsläsniDg i nämnda skolavdelning». Barnantalet ar ringa, för närvarande 23 å hela folkskolstadiet och därefter, sa vida man nu kan beräkna, under de följande läsåren 20, 16, 18, 15, 16, 18 och 17. »Det torde få anses vara orimligt att uppdela detta ringa barnantal för undervisning på olika tider».
Kyrkostämman ansåg emellertid, att vägarna voro langa och beslöt att i yttrande till domkapitlet »vördsamt protestera emot heltidsläsnings anordnande i Långserums folkskolavdelning. Av medkänsla för de månge fattiga hemmen var man tillika emot hela 8 månaders årlig skolgång under hela 4 ar tillfölje av de ökade utgifter till kläder och skodon åt barnen, som en dylik anordning på ett kännbart sätt medför».
Skolrådet bifogar uppgifter angående skolvägarna.
Km,
0-2 2-3 3-4 4-5 5-6
Antal barn Långserums vid smsk skola fsk
2 3 2
23
Domkapitlet fann, »att många barn inom skoldistriktet hade både lång och besvärlig skolväg, varför domkapitlet för sin del icke kunde godkänna folkskolinspektörens yrkande om införande av heltidsläsning å folkskolstadiet vid Långserums skola, utan ansåg domkapitlet, att skolrådets förslag till reglemente borde fastställas utan ändring».
Två av domkapitlets ledamöter läto anteckna till protokollet, att de för sin del ansågo, att reglementet borde fastställas på sätt folkskolmspektören yrkat.
Man lägge här märke till församlingens och domkapitlets hårdhet och kallsinnighet mot barnen, sa länge de höra till småskolan och icke duga till något verkligt arbete i hemmet eller hos annan arbetsgivare. Då äro skolvägarna icke för langa, och då finns ingen medkänsla för de många fattiga hemmen, som skola skaffa kläder och skor åt barnen. Men sa fort samma barn komma upp i den egentliga folkskolan och kunna sättas till arbete i jordbruk eller på annat sätt, bli de genast föremål för församlingens och domkapitlets ömmaste omvårdnad. Då bli samma skolvägar, som barnen i småskolan gått varje dag »under hela 8 månader» plötsligt för långa, sa att de icke orka med att gå dem mer an varannan dag, och då vaknar även den ovan nämnda varma medkänslan med de många fattiga hemmen. Det ar ju rent rörande att se den hjärtevärme, som från församlingen och domkapitlet strömma barnen till mötes, sedan de kommit att tillhöra den egentliga folkskolan. Skada blott, att denna hjärtevärme icke alls kan betraktas såsom äkta. Den bär tyvärr alla spår av att vara spelad, eftersom den dels icke placerats på de mindre och svagare utan på de större och starkare barnen, dels ar till kvantiteten sa underligt avvägd, att den räcker jämt för de 4 folkskolåren men icke vidare. Med andra ord, den ter sig som ett osminkat hyckleri.
Att församlingen icke blygs för att till allmänt beskådande fora fram detta psykologiska missfoster ar mindre att undra på. Möjligen tror den, att den kan inbilla vederbörande myndigheter vad som helst, och att dessa kunna luras genom skenfagert tal. Denna församling ar icke heller den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
