Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 17
SVENSK LÄRARETIDNING.
325
Kongressens förhandlingar avslutades av ordföranden, som uttalade sin förhoppning, att de förda förhandlingarna skulle lända skolan och lärarkåren till gagn, samt framförde ett tack till lokal-bestyreisen för de vällyckade anordningarna till kongressens hållande. Hr K. G. Nordin, Gävle, framförde kongressens tack till ordföranden.
För behandlingen av frågan om möjligheten för folkskollärare att vinna ordinarie anställning vid högre folkskola skola vi i följande nummer lämna en redogörelse.
De kommunala ungdoms* skolorna.
Göteborgs tekniska högre folkskola.
Skolöverstyrelsen har meddelat utslag på de besvär, som anförts dels av folkskolläraren Hjalmar Lindqvist, dels ock av fil. mag. Ernst Ahlman, Fritz Svanfelt och Georg Bolin över styrelsens för Göteborgs tekniska högre folkskola beslut den 9 november 1923 ang. upprättande av förslag till besättande av ordinarie lärartjänsten vid skolan samt över Göteborgs allmänna folkskolstyrelses beslut den 28 november 1923 ang. val till innehavare av samma tjänster.
Då styrelsen icke jämlikt § 44 mom. 3 av stadgan för högre folkskolor insänt till skolöverstyrelsen handlingar jämte i ärendet förda protokoll för inhämtande av yttrande angående de sökandes kompetens för den tjänst som vore ifråga, prövade skolöverstyrelsen lagligt upphäva det av styrelsen upprättade förslaget och. det av allmänna folkskolstyrelsen den 28 november 1923 på grundval av förslaget företagna valet samt återförvisade ärendet till styrelsen for ny laglikmätig behandling.
Tyska i högre folkskola. Skolöverstyrelsen har bifallit en ansökning från styrelsen för Göteborgs tekniska högre folkskola om tillstånd att från och med läsåret 1924-1925 tillsvidare i nämnda högre folkskola införa tyska språket såsom frivilligt ämne i klass II med tre timmar i veckan och från och med läsåret 1925-1926 jämväl i klass III med fyra timmar.
Förening av kunskaps- och övnings ämnen yid högre folkskola. Hos k.
m:t hade dels styrelsen för Hälsingborgs högre folkskolor, dels ock e. o. ämnesläraren fil. kand. H. Ekander anfört besvär över skolöverstyrelsens den 24 april 1923 meddelade utslag i mål ang. tillsättning av en lärartjänst vid nämnda högre folkskola.
Vid sammanträde med styrelsen för ifrågavarande skolor den 3 nov. 1922 beslöts ledig-förklara en ordinarie ämneslärartjänst inom den allmänna högre folkskolan med undervisningsskyldighet tills vidare huvudsakli-
fen i tyska och engelska språken samt sång. enlighet med detta beslut kungjordes tjänsten ledig och angavs därvid tillika, att tjänsten enligt beräkning skulle tillträdas den l jan. 1923 samt att befattningen vore avsedd för manlig innehavare.
Över styrelsens beslut att for ifrågavarande tjänst förena läroämnena tyska och engelska med övningsämnet sång anförde extraläraren H. Gejrot besvär hos skolöverstyrelsen, under yrkande på anförda skäl att beslutet måtte upphävas.
Efter det såsom sökande till tjänsten anmält sig allenast klaganden Ekander samt rektorn avgivit skriftligt yttrande över ansökningen, beslöt skolstyrelsen på förslag av undervisningsnämnden den 22 dec. 1922 att förklara Ekander behörig samt uppförde honom å förslag till befattningen ävensom att företaga val för tjänstens tillsättande sa tidigt, att tjänstens tillträdande kunde räknas från den l januari 1923. Vid sammanträde den 23 dec. 1922 beslöt styrelsen härefter utse Ekander till ordinarie ämneslärare från den l januari 1923, under förutsättning att styrelsens klandrade beslut rörande ämneskombinationer för befattningen komme att genom laga kraftägande beslut av överordnad myndighet upphävas.
Över styrelsens förfaringssätt vid tillsättandet av ifrågavarande tjänst besvärade sig ledamoten av styrelsen, läkaren O. Holmdahl hos skolöverstyrelsen. Ämnena tyska, engelska och sång ägde icke den inbördes sam-
hörighet, att de jämlikt föreskriften i § 40 punkt 2 av stadgan den 16 sept. 1918 for högre folkskolor finge förenas. Valet for tjänstens tillsättande hade företagits utan hänsyn till Gejrots föreliggande besvär; På grund härav och då tillsättandet av ifrågavarande tjänst icke skett i laga ordning yrkades, att styrelsens beslut att kungöra tjänsten ledig i omförmälda ämnen ävensom det förrättade valet för tjänstens besättande måtte upphävas.
Genom överklagade utslaget yttrade skolöverstyrelsen, jämte det överstyrelsen på anförda grunder fann de av Gejrot anförda besvären icke kunna upptagas till prövning, sa vitt nu ar i fråga: Enär de i tjänsten förenade ämnena icke ägde det inbördes sammanhang, som enligt § 40 punkt 2 av ovannämnda stadga förutsattes för förening av kunskaps- och övningsämnen vid sådan tjänst, som här vore i fråga, prövade överstyrelsen lagligt att med upphävande av klandrade valet visa malet åter till skolstyrelsen för ny laglikmätig behandling.
I besvären yrkades, att k. m:t täcktes, med upphävande av skolöverstyrelsens utslag, fastställa det ifrågavarande lärar-valet. K. m:t har genom utslag den 11 april 1924 förklarat sig ej finna skal att göra ändring i skolöverstyrelsens utslag i vad det blivit överklagat.
Dödsfall.
G. V. ULÉN.
A. E. JACOBSSON.
C. J. QWAKNSTRÖM.
G. V. Ulan.
P. seminarieföreståndaren G. V. Ulén avled i sitt hem i Ulricehamn d. 9 april i en ålder av något mer an 65 ar.
Gustav Verner Ulén föddas i Holla socken i Västergötland. Han utexaminerades från Göteborgs folkskolseminarium 1878. Efter ett par vikariat erhöll han ordinarie befattning som lärare vid Torpa östra folkskola strax utanför Borås och innehade denna tjänst, tills Torpa inkorporerades i staden då han tjänstgjorde någon tid vid Caroli folkskola. De sista åren var U. tjänstledig från sin folk-skollärartjänst till följd av sitt arbete som seminarieföreståndare.
Som sa många andra folkskollärare måste den unge läraren i Torpa östra söka öka den magra inkomsten genom extra arbete. Tillsammans med två kamrater startade han 1887 tidningen Västgöten, och i denna verkade han i fem ar, tills den övergick i andra händer.
U. avlade studentexamen i Karlstad 1896. Redan dessförinnan hade han börjat verka som lärare i modersmålet och matematik vid det återupprättade småskolseminariet i Borås, och undervisningen i dessa båda ämnen behöll han, ända tills han slutade sin verksamhet som seminarielärare. Ar 1906 övertog han själv ledningen av seminariet, och först varen 1923 lämnade han sin skola,
som då Övertogs av Älvborgs lans landsting.
Av trycket har U. tillsammans med K. Rydén utgivit Lärobok i modersmålet, vilken vunnit stor spridning särskilt vid småskol-seminarierna.
De egenskaper, som mest känneteckna U:s verksamhet, äro outtröttlig arbetsförmåga och arbetsglädje, aldrig sviktande plikttrohet och varm karlek till och omtanke om eleverna. Han hade ett sällsport minne av sina forna elever, gladdes, då det gick dem väl, och sörjde över deras motgångar. Till honom kunde de alltid vända sig, då de hade behov av en erfaren mans råd. Inom vän- och kamratkretsen lämnar U. ett tomrum, som knappast kan fyllas.
Sent skall minnet av dig och ditt verk dö bland kamrater och forna elever!
____ 8.
A. E. Jacobsson.
Folkskolläraren Anton Edvard Jacobsson avled i sitt hem i Othem socken på Gotland den 21 mars i en ålder av något över 53 ar. Begravningen ägde rum söndagen den 30 under former, vilka mera an annat visade, huru avhållen och värderad den döde i livstiden varit. Många vänner hade infunnit sig för att följa honom på den sista färden, skolbarnen bildade häck, där sorgetåget skred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
