Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 25
SVENSK LÄKARETIDNING.
495
att minska skoltiden för de högre skolorna med ett ar och sålunda bestämma den till 8 ar rönte från de vidkommande lärarnas sida det häftigaste motstånd. Emellertid skola ändock försök göras i syfte att utröna, huruvida det låter sig göra att på 8 ar inhämta lärokurserna.
De hittillsvarande högre skolorna fördela sig i tre olika arter. Den äldsta utgöres av det humanistiska gymnasiet. I undervisningens medelpunkt står här den antika världens greker och romare. Grekiska och latin voro därför huvudämnena. Den nya tiden fordrade emellertid större hänsynstagande till naturvetenskaperna, och realgymnasiet kom till stånd. Latinet kvarstod, men grekiskan ersattes av ett av de modärna språken. Då grekiskan inträdde först i gymnasiets 3:e nedre, var läroplanen för gymnasium och realgymnasium, med tillägg av 4:e klassen, densamma för båda. De lärjungar, som önskade förvärva en för det praktiska livet bättre avpassad bildning, besöka realskolan. I undervisningens medelpunkt i denna stå naturvetenskap och de modärna språken franska och engelska. I de högre skolorna läsas dessutom i mån av behov valfritt även andra främmande språk, i synnerhet spanska och italienska men även ryska. Övergång från en av dessa högre skolarter till endera av de båda andra ar därför icke möjlig utan särskild komplettering och prövning.
Nu har på den allra sista tiden uppstått en fjärde art högre skola: den tyska överskolan (die Deutsche Oberschule), i vilken ämnet De tyska kulturvärdena ar ställt i undervisningens medelpunkt. Nu uppstår den frågan: Skola ett eller två främmande språk läsas i denna nya skola? Från universitetshåll göres gällande, att skolor med endast ett främmande språk icke duga att förbereda för studier vid universitet. Härtill måste hänsyn tagas, då det gäller att upprätta dylika skolor. Sa länge universitetens motstånd mot högre skolor av ifrågavarande slag gör sig gällande, komma i de flesta fall högre skolor med två främmande språk att upprättas. lärjungar vid högre skolor med ett främmande språk få underkasta sig kompletteringsprövning, om de vilja fortsätta sina vidare studier vid universitet
En kännbar brist beträffande det tyska skolväsendets organisation har hittills bestått däri, att tillträdet till de högre skolorna för folkskolans lärjungar varit synnerligen försvårat eller rent av omöjliggjort. En vidare utbildning för sagda lärjungar har endast den på folkskolan byggda fortsättningsskolan erbjudit. Denna brist ar emellertid nu avhjälpt genom inrättandet av de s. k. påbyggnadsskolorna (Aufbauschulen), vilka mottaga lärjungar från folkskolan efter 7:e skolåret samt efter 6-årig kurs föra dem till universitet. Påbyggnadsskolorna kunna förekomma i alla de vanliga formerna för högre skolor, således som gymnasium, realgymnasium, överrealskola (Oberreal-schule) och tyska ö ver skolor (Oberschulen).
Även de högre flickskolorna ha nu den allmänna grundskolan till underlag. På densamma bygges lyseum med 6 klasser och därefter högre lyseum (Oberly-zeum) med ytterligare 3 klasser, sa att även här studietiden omfattar 13 ar. Läroplanen närmar sig överrealskolans. Emellertid ha flickor tillträde även till läroanstalter för gossar. För unga flickor, som önska utbilda sig i mera praktisk riktning, erbjudes tillfälle därtill genom en till lyseet fogad ettårig kurs, den s. k. husmodersskolan (die Frauenschule). Den kvinnliga utbildningen har genom skolväsendets nya gestaltning blivit i väsentlig mån förenklad.
De i Preussen, Anhalt och Braunschweig förefintliga mellanskolorna (die Mittelschulen) fora icke sina lärjungar till universitetet. Dessa skolor voro till största delen nioklassiga - 3 elementar -och 6 mellanskolklasser - med ett främmande språk, vilket tidigare var franska men numera ar delvis engelska. Även de måste nu bygga på den fyraåriga grundskolan.
Grundformerna för den tyska skolorganisationen äro härmed i sina allmänna drag angivna. Fullständigt genomförda äro de i de större städer, där ett sa stort antal lärjungar med olika bildningsbehov och bildningsmål äro för handen, att varje särskild skolart kan upprättas. Annorlunda förhåller det sig i mindre, folkfattigare samhällen, varest möjligheten ibland icke sträcker sig längre an till att uppehålla en enda högre skola. Här måste ej sällan olika kombinationer komma till stånd, sa att bi. a. valfria ämnen upptagas, särskilt beträffande främmande sprak, dock icke i annan man, an att vidkommande skola kan med bibehållande av sin egentliga karaktär och uppgift tillika närma sig annan skolform.
För främjandet av sa väl det högre som det lägre skolväsendets intressen äro försöksskolor inrättade, på. det att skolväsendet ej måtte stelna i sin utveckling utan denna i stället alltjämt hållas i gång.
Minneslista.
Fortbildningskurser, stipendier, skolmöten m. m.
Den 25-28 juni kurs i talteknik och sång.
Den 25 juni-16 juli skandin. feriekurs i Greifswald och Konstanz.
Den 26-28 juni 4:e folkskolmötet för Västmanlands län.
Den 26 juni-9 juli fortbildningskurs i teckning i Kalmar.
Den 26 juni-31 juli kurs i Sigtuna i tal-, tonbildning och sång.
Den 26 juni-8 augusti kurs i tal-, tonbildning och sång i Sigtuna.
Den 28 juni-22 juli tysk kurs i Kufstein.
Den 29 juni-23 augusti vävkurs i Karlstad.
Den l juli Sveriges kommunala ungdomsskolors lärarförenings årsmöte i Stockholm.
Den 30 juni-10 juli kurs i hembygdsun* dervisning i Norberg.
Den 30 juni-12 juli fortbildningskurs i experimentell fysik och kemi vid folk-skolseminariet i Uppsala.
Den l juli feriekurs i Osnabruck.
Den 1-31 juli vävkurs i Karlstad.
Den 2-4 juli 17:e allmänna svenska folkskollärarmötet. Ombudsmöte den l juli.
Den 1-5 oktober Centralförbundets för nyk-terhetsundervisning upplysningskurs i Västerås. Vidare meddelar Manfred Carlsson, Västerås.
Den 10-12 juli lia nordiska yrkesskolmötet i Stockholm.
Den 10-18 juli och 24 juli-30 augusti sommarkurs på Näs.
Den 14-24 juli kurs i teckning och pappslöjd i Lund.
Den 18-30 juli teol.-pedagogisk kurs i Västerås.
Den 28 juli t. o. m 3 veckor framåt extra teckningskurs i Stockholm.
Den 31 juli-8 augusti Sigtunastiftelsens sedvanliga sommarkurser.
Den l augusti börjar Dalarnes småskollärarinneförbunds kurs i teckning i Falun.
Den 1-6 augusti nordisk sommarkurs i Roskilde.
Den 26-30 november Centralförbundets för nykterhetsundervisning 120:e kurs i Gävle.
ffirevlåda.
(Förfrågningar, som icke äro undertecknade med avsändarens namn och adress, lämnas utan avseende.)
Läs uppmärksamt igenom de nya skolförfattningarna! Det inbesparar Eder många onödiga frågor och redaktionen många onödiga svar!
457. Tor. 1) Från och med början av nästa kvartal. Se anvisningarna till dyrtids-tilläggstabellerna i nr 15! 2) Beror på hur det löftet blivit formulerat, och i vilket sammanhang det givits. Åtminstone i ett fall har församling ålagts att utbetala ersättningen, fastän överläsningstiden indragits.
458. Alltid okunnig. 1) Ja, all inkomst skall naturligtvis deklareras. 2) Ni ar inte skyldig att upplåta bostaden; gör Ni likväl det, sa bör Ni på förhand träffa överenskommelse med skolrådet om ersättning. Skolrådet ansvarar för bostad åt vikarie. 3) Nej, inte därför, men Ni får inte tillräckligt antal tjanstår för full pension.
459. Orolig. Tillträdet sker den l januari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
