Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
640
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 32
tets i Skara uttalande, att 1920 års förslag till lag angående kantorer måtte, i den form som det antogs av 1920 års kyrkomöte, ånyo fortast möjligt av regeringen föreläggas riksdagen. Stiftsmötet i Hässleholm skulle härom göra framställning till k. m:t.
De kommunala ungdomsskolorna.
Tillsatta tjänster. Till ordinarie lärare vid kommunal mellanskola: i Svalöv fil. måg.
E. Forslid och fröken Walborg Månsson.
Till e. o. lärare vid kommunal mellanskola : i Trollhättan fil. kand. Bengt Wal-lenström, Folkärna.
Till vikarie vid kommunal mellanskola: i Hörby fil. mag. Axel Holmberg; i Katrineholm fil. mag. G. G. Skog; i Smedjebacken fil. måg. G. Oxenstierna; i Västanfors fröken Olga Stolpe.
Till e. o. lärare vid högre folkskola: i Kopparberg fil. mag. Fr. Nilsson, Sala, och fru Elisabeth Cederström-Lindholm, Sölves-horg.________________________________
Dödsfall.
F. O. Westerberg.
Den 27 juli avled i Norrköping f. folkskolläraren vid Häradstorps skola i Eisinge
F. O. Westerberg. Han var född i Bälinge socken i Södermanland 1845, genomgick 6 kl. i Nyköpings läroverk och avlade folkskollärarexamen i Uppsala 1875. Följande ar tillträdde han ordinarie lärarbefattningen vid Häradstorps folkskola, där han oavbrutet verkade till utgången av 1913, då han erhöll pension.
Livligt intresserad av trädgårdsskötsel; upparbetade han trädgården omkring skolan till ett mönster bland skolträdgårdar. Icke ringa tid ägnade han åt botaniska forskningar ej blott i grannskapet; han företog även längre eller kortare, resor i samma syfte, såsom till Gotland, Oland och Abisko. Hans samlingar blevo därför med tiden ganska betydande. I utbildningskurser och möten deltog han med stort intresse. För några ar sedan bosatte han sig i Norrköping.
Han sörjes närmast av tre döttrar och två söner, av vilka den ene ar bosatt i Amerika.
Hilma Karlsson.
I sitt hem i By, Eda, har avlidit lärarinnan Hilma Karlsson, 40 ar gammal.
Sedan 1909 har hon haft anställning vid Åmotfors skola. Hon har gjort sig mycket omtyckt av såväl barn som kamrater, varför hennes frånfälle väckt sorg och förstämning i vida kretsar. Närmast sörjande äro föräldrar och tre syskon.
Minneslista.
Fortbildningskurser, stipendier, skolmöten m. m.
Den l-5 oktober Centralförbundets för nykterhetsundervisning upplysningskurs i Västerås. Vidare meddelar Manfred Carlsson, Västerås.
Den 26-30 november Centralförbundets for nykterhetsundervisning 120:e kurs i Gävle.
orcf.
Folkskolans läroböcker.
Snart börjar åter ett nytt läsår vid våra folkskolor. Samtidigt inställa sig också föräldrars och lärares bekymmer for läroböcker. Föräldrarnas med hänsyn till utgifterna. Lärarnas både i fråga om utgifterna och det flertal av upplagor med tillägg och förändringar, som alltjämt anses nödvändiga. Eller finner man inte varje hösttermin vid genomläsande av de nya läroböckerna och anmälningarna för dem, att de inte bara äro nya utan också »genomsedda och förbättrade upplagor». En hel del förändringar - vissa partier, som funnos i förra årets, utbrutna och andra ditkomma i stället; vissa uppgifter slopade eller ersatta med andra o. s. v.
- utan att böckerna såsom läroböcker vunnit det minsta i värde, kanske i stället förlorat. Ett särskilt förhållande blir det ju visserligen, om ändringarna avse väsentliga nyheter, t. ex. i geografi nyblivna städer, ändrade folkmängdsuppgifter och näringsförhållanden etc. Men då blir det väl bra mycket billigare, att barnen i sina förut använda
- kanske bara ett ar gamla - böcker anteckna^ förändringarna efter lärarens diktamen, läraren följer ju oftast i tidningspressen eller på annat sätt med i det fallet, an att arbeta om hela läroboken bara för små obetydligheter, såsom ibland sker.
Utgivare och förläggare tyckas resonera som sa: »Låta vi en ny upplaga bli precis lik den förra, då få vi sälja endast ett fatal böcker, ty yngre barn kunna då använda äldre syskons böcker. Nej, göra vi om dem
- nödigt som onödigt - sa mycket, att de nya böckerna bli omöjliga att använda tillsammans med de gamla, då få vi sälja nya till alla barnen.
Omarbetningen betalar sig givetvis. Det skulle sättas stopp härför. Betänk, att den allra fattigastes likaväl som den rikes barn måste ha läroböcker i skolan. Det finns många barnrika, fattiga familjer, som kanske flera ar ha 4-5 barn samtidigt i skolan. Allt efter som barnen passera klasserna, tarvas det nya läroböcker. Föräldrarna resonera som sa: »I ar kan väl Olle ha Eriks böcker, han skall ju till den klassen, där Erik slutar. De böckerna äro ju som nya, han köpte en del av dem i fjol, och de äro väl vårdade». Sa går Olle och frågar läraren om Eriks böcker duga åt honom. Läraren har redan i bokhandeln sett, att en hel del av de skolböcker, som tillhandahålles för det läsåret, äro mycket olika föregående årets, utan att de äro bättre. Då han frågar efter den gamla upplagan, blir svaret: »Den har dragits in till förlaget och far ej säljas». Sa får läraren svara Olle, att han måste köpa nya böcker, ty alla i klassen skola ha lika. Olle kommer hem och berättar detta för far och mor. Dessa gräla på den bekväme pockande läraren. Ty det ar naturligtvis lärarens nycker. I nästa ögonblick gäller vredesutbrottet hela skolan med allt vad därtill hör, och sa vidgas klyftan mellan skola och hem alltmer. Läroboksfrågan ar en sten i den vacklande muren. Läroboksförlagen ha ett finger på bräck-järnet.
En annan sida av saken. Skall läraren falla undan för föräldrars och barns påtryckningar att använda gamla och nya upplagor om varandra i samma klasser? Ja, då riskerar han för det första resultatet av undervisningen. Han kan inte i en lektion ordentligt förhöra en läxa, som han preparerat i överensstämmelse med en upplaga/ om barnen få läsa in det i var sina olika upplagor. Inte ar det heller gott för honom att preparera i enlighet med två, tre upplagor. Även då finna ju barnen vid genomläsandet av läxan en del, som läraren inte nämnt, och minnas en del annat, som han sagt men annorlunda an boken har det. Det alstras en viss misstro både mot böckerna och mot läraren. Annorlunda blir det, om läraren ut-
vidgar kunskapsstoffet utöver läroböckernas. Då få alla barnen samma minnesuppgifter, utan att deras böcker nämna något varken åt ena eller andra hållet.
Den nya fortsättningsskolan kräver sina särskilda böcker. Där borde väl de läroböcker, som användas båda skolåren, - om man tänker sig skolan indelad i två sexveckors-perioder -, göras sådana, att barnen kunde använda dem båda åren. Nej, även där förändras upplagorna ar efter ar.
Borde inte våra undervisningsmyndigheter försöka genomföra gällande bestämmelser, enligt vilka utgivna upplagor av läroböcker skulle oförändrade till innehåll finnas att tillgå för dem, som sa önska, t. ex. 4-5 ar, efter det de första utkommit. Sedan må nya, förändrade upplagor utkomma, hur ofta som helst. Och de lärare, som ha den stora förmånen att få undervisa barn, vilka få böcker av skoldistriktet eller ha sa rika föräldrar, att de oupphörligt utan knot vilja köpa nya böcker och använda ett ar, för att sedan lägga undan dem för alltid och sa nya igen, må fortsätta med detta slöseri.
A. L. H.
ffirevlåda.
(Förfrågningar, som icke äro undertecknade med avsändarens namn och adress, lämnas utan avseende.)
Las uppmärksamt igenom de nya skolförfattningarna! Det inbesparar Eder många onödiga frågor och redaktionen många onödiga svar!
520. G-n. Skolkassören skall icke innehålla pensionsavgifter för pensionerad lärare, som vikarierar.
521. P. H. Ja, ännu sa länge.
522. A. W-w. 1) Ni skall från den l juli 1924 uppbära lon i samma lönegrad, som Ni innehade, då Ni den 30 juni 1918 tog avsked. 2) Ar skolrådet tveksamt, sa bör inspektören rådfrågas. 3) Skaffa från Edert förra skolråd handling, som utvisar, när Ni tillträdde lönen i lönegraden, och hur mycket Ni därefter tjänstgjort.
523. Oviss. Om giltiga skäl anföras, kan skolrådet medgiva uppskov. Vad säger distriktets reglemente därom?
524. B-e. Vi äro ovissa om vilken bok Ni åsyftar. Den fullständigaste samlingen lagar och författningar ar Folkskoleförfattningar 17:e uppl. av K. L. E. Sandberg. En mycket läsvärd bok ar Var folkskola av Sven Nylund. Bägge äro utgivna å Norstedts förlag och kunna erhållas i varje bokhandel.
525. C. N. Inte enligt vår mening. Mycket kan dock bero på huruvida skoldistriktets ekonomiska ställning ar sådan, att den ej f. n. medgiver anskaffande av nödiga lokaler.
526. Alice. 1) Även om Ni under 5 på varandra följande ar varit for sjukdom tjänstledig mera an sammanlagt 4 läsår, ar Ni inte skyldig att avgå, sa länge Ni kan med läkarintyg styrka, att sjukdomen ej ar av sådan beskaffenhet, att Ni ar for framtiden oförmögen att vederbörligen uppehålla tjänsten. Om Ni skall begära tjänstledighet eller inte beror på Edert hälsotillstånd och läkarintyget. 2) Undervisningen i slöjd kan Ni säkerligen avsäga Eder. Antagligen ar Ni inte skyldig att under hela Eder tjänstetid undervisa i slöjd, och skolrådet kan nog också mot Eder vilja anställa annan slöjdlärarinna. 40 barn kunna fördelas i tre slöjdavdelningar. 3) Överklagas omedelbart hos domkapitlet. 4) Prövas för varje särskilt fall. Se till att Edra läkarbetyg äro fullständiga. Jfr svar 373 i nr 27!
527. Herkules V. 1) Ungefär som vid ansökan av ord. tjänst. 2) Antagligen inga. 3) Beror på läkarintyget. Se svar 526 här ovan samt 373 i nr 27. Åren 1920-1924 utgöra en femårsperiod; 1921-1925 en annan o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
