- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
766

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

766

SVENSK LÄRARETIDNING

Nr 39

skapats en god och. trivsam arbetsplats för både lärare och barn. Den summa om ungefär 42,000 kr., som här ned-

lagts, skall säkerligen visa sig vara ett väl använt kapital.

O. J-.son Ramsjö.

Förändringar i folkskolans organisation under redovisningsåren 1921-1923.

En sammanställning utarbetad av Edvard Göransson.

Den livliga diskussion rörande halvtidsläsning i våra folkskolor, som under innevarande ar av kända orsaker försiggått framför allt i Svensk Läraretidning men även i dagspressen, har föranlett mig att utföra en ingående undersökning av de förändringar i folkskolans organisation, som på olika ställen ägt rum under tiden l juli 1921-30 juni 1923. En redogörelse för detaljerna rörande de särskilda skolorna (skolanläggningarna) torde möjligen under den närmaste tiden utkomma i form av ett supplement till del I av den sist utkomna folkskol-matrikeln, vilken angiver förhållandena vid slutet av vårterminen 1921. Den följande framställningen återger summariskt, vilka ändringar i berörda avseende försiggått inom varje särskilt län och som en avslutning i vilken utsträckning heltidsläsningen under nämnda tid i hela riket vunnit allt större omfattning vid de vid slutet av vårterminen 1921 förefintliga skolorna.

Utom de gängse beteckningarna av skolformerna hava här använts följande. En sådan anordning av folkskolstadiet, att två klasser undervisas av en lärare och de båda övriga av var sin, har betecknats med Av. Stundom förekommer, särskilt i Västerbottens och Norrbottens län, att folkskolstadiet vid mindre folkskolor ar anordnat efter skolformerna B2 och BI. Sådana mindre folkskolor hava betecknats med K2 och Kl respektive. En flyttande småskola har betecknats med c 3. Skolor, som icke äro organiserade sa, att avgångsprövning enligt

folkskolstadgans § 47 förekommer vid desamma, därför att högsta folkskolklassen saknas, i det att barnen övergå till annan skola, hava här betecknats som varianter av småskola (bv, elv etc.). I de fall, då en småskola avlämnar lärjungar till mer an en folkskola, har den icke hopkopplats med någon av dessa utan räknats som en särskild »skola» och tilldelats de gängse beteckningarna a, b, c. Detta torde ock hava ägt rum i enstaka fall, då särskilda uppgifter av påtaglig anledning avgivits för småskol-stadiet.

En viss osäkerhet vidlåder de i det följande angivna siffrorna rörande antalet av flyttande mindre folkskolor. Inom vissa skolor i de nordligaste länen förete nämligen de stationer, vilka bilda en läraravdelning, årliga växlingar, varjämte den plats, till vilken en viss skola ar förlagd, icke sällan ändras. Uppgifterna över antalet upphörda och nybildade mindre folkskolor böra således ställas i samband med varandra.

Det torde vara obehövligt att påpeka, att de mycket få fall, då en högre skolform blivit ersatt av en lägre, vid närmare undersökning av förhållandena merendels förklaras genom vissa ändringar av Skolförhållandena inom skoldistriktet. Sa t. ex. kan utbytet av en B l-skola mot en B2-skola bero på att en ny skola av sistnämnda form inrättats, eller att en BI- och en B3-skola utbytts mot 2 skolor av formen B2 o. s. v.

1. Stockholms län.

Beträffande de halvtidsläsande skolorna hava följande förändringar inträtt under de båda ifrågavarande redovisningsåren. Av 11 halvtidsläsande mindre folkskolor, av vilka 9 voro anordnade enligt D2-och 2 enligt D3-formen, hava 8 övergått till formen DI och 3 till folkskolor

av formen B2b. Av 2 halvtidsläsande småskolor av formen c l har den ena ändrats till b-form och den andra till a-form. 5 halvtidsläsande folkskolor av formen 02 ha övergått till heltidsläsning, 3 till skolformen B3 och 2 till formen B2b. Slutligen har en C2-skola ändrats till formen Clcl.

Vad de heltidsläsande skolorna angår, hava 2 mindre folkskolor (D l-f orm) övergått till folkskolor av formen B 3. En B3-skola har ändrats till formen B2b. Vidare hava 9 folkskolor av andra B-for-men övergått till första B-formen, och vid en av dessa har småskolstadiet erhållit a-form. Ytterligare har vid 7 redan förefintliga skolor av B l-f orm småskolstadiet ändrats från b- till a-form. Slutligen ha 2 skolor av B l-f ormen övergått till formen A v och 2 skolor av formen A v hava utvecklats till fullständiga A-skolor.

En DI-skola har indragits, en D l-skola nyinrättats samt en B2-skola tillfälligtvis upprättats.

2. Uppsala län.

Inom Uppsala län hava 6 halvtidsläsande skolor av formen 02 övergått till heltidsläsning, nämligen 4 till B 3-formen och 2 till formen B2b.

Till formen B2b hava vidare övergått 5 skolor av B3-formen, varjämte 2 skolor av formen B2b utvecklats till skolformen BI b. Slutligen har en bv-skola utvidgats till B 2, småskolstadiet vid 2 skolor av B l-f ormen ändrats till a-form, varjämte en småskola av b-form nyinrättats.

"(Forts.)

Den Clasonska skolpolitiken.
Föredrag av f. statsrådet Värner Rydén.
Vid Karlshamnskretsens sammanträde den 13 september höll f. statsrådet Värner Rydén ett större skolpolitiskt föredrag, däri den Clasonska skolpolitiken ställdes i sin rätta belysning. Föredraget var av ungefärligen följande innehåll.
Inledningsvis framhöll talaren, att han för första gången beslutat sig för att frångå en gammal princip, den att ej inför ett pedagogiskt auditorium tala i en politisk fråga. Situationen, sådan den nu ar, nödvändiggör emellertid, att uppmärksamheten fästes vid vad som just nu sker med folkskolan.
Det ar gammal hävd, att en ny regering, då det gäller det inre förvaltningsarbetet, ej bryter mot den föregåendes åtgöranden. Sa långt tillbaka man vill gå, finner man intet exempel på att en minister självrådigt och egenmäktigt slagit in på andra vägar an dem riksdagen anvisat. Man respekterar riksdagens vilja och beslut, även om dessa skulle stå i motsatsförhållande till ens egen överty-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/0774.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free