Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 40
SVENSK LÄRARETIDNING.
791
tvärtom med dessa fakta för ögonen fastslå, att överproduk tionen av studerat folk ar i huvudsak framkallad av enhetsskolans förelöpare, den nuvarande kommunala mellanskolan.
Om nu läsaren vill se efter, vilka de premisser äro, ur vilka Ö. C. dragit sin ovan angivna slutledning rörande vad den trott sig kunna »fastslå», sa finner han av det ur tidningen citerade, att dessa premisser utgöras av dels antalet utexaminerade studenter, åren 1906-1910 realskoliter ar 1909 ochbå-dadera ar 1921, dels’antalet lärjungar i de kommunala .mellanskolorna höstterminen 1923. Ö. C:s logik ar således denna: Sa många studenter och realskoliter utexaminerades då och då, och sa många lärjungar funnos i de kommunala mellanskolorna då och då, alltså ar överproduktionen av studerat folk t(= studenter, ty det ar ju därom O. C:s artiklar i frågan handla) i huvudsak framkallad av den kommunala mellanskolan. Åt den frågan, varifrån de examinerade realskoliterna kommit eller varthän de gått och varthän de 9,336 eleverna i de kommunala mellanskolorna höstterminen 1923 skola gå, ägnar Ö. C. icke en tanke. Vi missunna sannerligen inte Ö. C. en sådan bevisföring. Huruvida tidningens läsare stå på en sa låg bildningsnivå, att de låta dupera sig av dylikt sofisteri, veta vi icke, men säkert ar, att Ö. C. icke därmed kan dupera någon enda, som har förmåga att en liten smula tänka självständigt.
Vill Ö. C. verkligen bevisa vad den påstår om de kommunala mellanskolornas andel i studentproduktionen, måste den lägga fram andra siffror, nämligen sådana som visa antalet av de från de kommunala mellanskolorna avgångna, som övergått^ till gymnasierna. På den saken har Ö. C. emellertid, såsom förut antytts, icke alls inlåtit sig. Men vi skola hjälpa den ärade kollegan en smula till rätta i detta avseende.
Framför oss ligga officiella siffror, av vilka framgår följande:
Sammanlagda antalet elever i ring
I vid rikets gymnasier utgjorde under åren 1916-1922 resp. 1,972, 1,862, 1,847, 1,857, 1,713, 1,931 och 2,124. Av dessa hade från de kommunala mellanskolorna kommit sammanlagt resp. 25, 33, 18, 34, 32, 66 och 71 eller i procent resp. 1,3, 1,8, l,o, 1,8, 1,9, 3,4, 3,3. Under åren 1916-1920 hade således icke kommit en och under åren 1921 och 1922 icke två i medeltal på varje gymnasium.
Sammanlagda antalet elever i ring
II samma ar utgjorde resp. 1,742, 1,738, 1,641, 1,698, 1,673, 1,6*0,1,874. Av dessa hade från de kommunala mellanskolorna kommit resp. 22, 22, 18, 35, 25, 64, 67 eller i procent resp. 1,3, 1,3, l,i, 2,1, 1,5, 3,8, 3,6. Således
icke heller här en elev i medeltal under åren 1916-1920 och icke två under åren 1921 och 1922 på varje gymnasium.
Av hela elevantalet i vardera av ring I och ring II har under samtliga 7 åren endast 2, i % kommit från de kommunala mellanskolorna. När sålunda 97,9 ,% kommit från andra skolor, »fastslår» O. C., att den ifrågavarande överproduktionen »ar i huvudsak framkallad» av de kommunala mellanskolorna. Värre kan väl inte saken ställas på huvudet. .. Som synes av ovanstående borde Ö. C. aktat sig för att tala om demagogi från Sv. Ltgs sida. Om någon driver »ren demagogi», ar det väl Ö. C., då den genom siffror, vilka i föreliggande fråga ingenting bevisa, söker till den grad vilseleda sin läsekrets, att denna måste få en rakt motsatt uppfattning till vad de faktiska förhållandena utvisa.
Barnbiblioteket Saga.
Vid sammanträde med Mörbylånga församlings kyrko- och skolråd den 23 sept. beslöt skolrådet, på förslag av resp. lärare och lärarinnor, att för skolorna anskaffa bi. a. Barn-biblioteket Saga, hela den utkomna serien. Beslutet ar efterföljansvärt.
I våra dagar, då sa mycken barnlitteratur av betydligt mindre eller t. o. m. ganska tvivelaktigt värde söker sig väg till hemmen, ar det sa mycket mera önskvärt, att folkskolans lärare och lärarinnor icke glömma bort den erkänt förstklassiga barnlitteratur, som utgöres av Barnbiblioteket Saga, utan i sin mån, såsom förut skett, verka för dess spridning. Ett gott föredöme i sådant avseende har även givits av vissa kretsordförande, då de vid kretsmötena erinrat om Sagabibliotekets tillvaro och synnerliga lämplighet för barnstadiet.
Skolöverstyrelsens riksdagspetita.
Överstyrelsen hemställer om förslag till riksdagen, att anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor upptages oförändrat till 140,000 kronor.
Seminarierna. Till teckningslärare vid folkskolseminariet i Karlstad har utnämnts och förordnats teckningsläraren vid folkskolseminariet i Härnösand Johan Eric Rudolf Nygren.
- En lärartjänst i trädgårdsskötsel vid folkskolseminariet i Umeå sökes av:
trädgårdseleven Adrian Fordner, Umeå, trädgårdslärarinnan Inez Riisslander, Lyeke-bo SkÖrpinge, Ängelholm,
trädgårdsarkitekten, kand. phil. Gustaf Sälldin, G:a bot. institutet, Lund, samt
trädgårdsmästarna Carl Wallentin, Hemgarn, Sigtuna, F. V. Tj er n berg, Hä^sjÖ, SÖråker, P. Samuelsson, Nykvarn, och Edith Bussler, Båstad.
- I avgivet yttrande över adjunkten O. S. Jönssons ansökan om behörighet till vissa lektorstjänster vid folkskol-seminarium tillstyrker skolöverstyrelsen, att k. m:t måtte förklara honom behörig till lektorstjänst vid folkskolseminarium i tyska eller detta ämne i förening med modersmålet, historia eller geografi.
- K. m:t har utnämnt och förordnat fil. lic. F. Arvidsson Borg att fr. o. m. l okt. vid folkskolseminariet i Växjö vara lektor i biologi och hälsolära samt kemi med undervisningsskyldighet företrädesvis i biologi och hälsolära.
Behörighet. Följande sökande ha erhållit behörighet för anställning som lärare i ämnet arbetskunskap vid yrkesbestämd fortsättningsskola:
vid fortsättningsskola i anslutning till jordbruk med binäringar: folkskollärarna A. E. Eriksson, Nysätra, och Jonas Eriksson, Undersåker;
vid fortsättningsskola i anslutning till jordbruk och skogsvård: folkskolläraren K. M. Enegård, Nora;
vid fortsättningsskola i anslutning till handel: folkskolläraren L. A. Larsson, Ulricehamn;
vid fortsättningsskola med husligt arbete i vad angår kvinnlig slöjd: handarbetslära-rinnorna Elvi M. Eklund, Hörneå, Iren Hed-beck, Göteborg, Anne-Maria Hoffman, Hallsberg, och Therese Larsson, Svedala;
i vad angår såväl hushållsgöromål som kvinnlig slöjd: småskollärarinnan Lina Elisabet Nordin, Öster-Åker.
Manlig folkskollärares bostadsförmån. K. m:t har anbefallt skolöverstyrelsen att utarbeta och till k. m:t avgiva förslag till ändring av gällande bestämmelser i fråga om hyresersättning åt manlig lärare.
I överstyrelsens till åtlydnad härav ingivna framställning erinrar överstyrelsen inledningsvis om vad riksdagen i skrivelse den 7 maj 1924, nr 8 A, i anledning av dels vissa utav k. m:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner uttalat i samband med beviljandet av anslag till avlöning åt lärare vid folkskolor. Bland annat har riksdagen därvid anfört följande.
Även om riksdagen måste fasthålla vid den uppfattningen, att boställsordningen for lärarpersonalen vid folk- och småskolor borde betraktaso såsom ett lonespöremål och bostaden såsom en ren löneförmån, funne dock riksdagen, att av praktiska skäl en jämkning i fråga om till manlig lärare utgående hyresersättning kunde äga fog for sig. Därest nämligen en ogift ordinarie manlig folkskola lärare allenast vore i åtnjutande av två rum och kök, syntes han icke böra under alla förhållanden tillerkännas ersättning for det bristande tredje rummet. Riksdagen tänkte därvid särskilt på de lärarbostäder, som upp-^ förts eller påbörjats fore den l januari 1919 och som enligt boställsordningen skulle, därest de i övrigt vore tjänliga, även efter sagda tidpunkt anses som lagliga.’I dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
