Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 50
SVENSK LÄRARETIDNING.
1005
gon gång kan det dock äga sin betydelse att kunna lämna en skriven lektion i ämnet. En sådan erhålles i ett särtryck ur Svensk Läraretidning, med artiklar berörande S. A. F. och betydelsen av att tillhöra den allmänna föreningen. Särtrycket, som har ovanstående titel, erhålles efter rekvisition från centralstyrelsens expedition, Nybrogatan 36, Stockholm.
Nya framgångar
i avseende på medlemsantalet i S. A. F. rapporteras i de till kassaförvaltaren under veckan ingångna medlemsförteckningarna. Sålunda har Nedre Fryksdals-kretsen i Värmland ökat från 58 till 68 och Bjärekretsen i Skåne från 45 till 60. Hela nettoökningen ar tills dato för hela landet 423 och ar föreningens medlemsantal sålunda för närvarande över 17,500.
Tilläggsavgifter kunna ännu insändas.
En kraftig spurt nu före terminens slut - och vi äro 18,000.
Västerdalskretseil har hojt sin medlemssiffra med nara 28 % - eller från 76 till 97 - vilket bör förtjäna att nämnas i raden av vackra resultat, sa mycket mera som kretsområdet från Floda till Transtrand ar ett vidsträckt sådant, där kollegerna sällan komma i personlig kontakt med varandra. I regel träffas man endast vid årsmötet, som i stället alltid kännetecknas av gediget program och hjärtlig stämning, och brukar räcka »i dagarna tre».
Motioner.
Till centralstyrelsen ha ytterligare inkommit trenne motioner, för vilka här nedan lämnas redogörelse.
Lärarbehörighet i högre folkskolan.
Beträffande detta ärende liar ledningen för de större städernas lärarkongresser ingivit en framställning av följande lydelse:
På uppdrag av de större städernas senast hållna folkskollärarkongress få vi härmed påkalla centralstyrelsens uppmärksamhet å frågan om möjligheten för folkskollärare att vinna anställning som ordinarie lärare vid högre folkskolor, vilken angelägenhet redan tidigare, nämligen 1918 och 1923, varit föremål för framställningar till Eder från nämnda kongresser, och anhålla vi nu att till ärendets belysning få anföra följande vid kongressen utvecklade synpunkter.
Betydelsen av ett organiskt samband mellan den egentliga folkskolan och dess överbyggnader samt av förtroendefull samverkan mellan respektive lärarkategorier liar ofta betonats. Alltsedan ar 1875 har möjlighet funnits för dugliga och kunniga lärare i den egentliga folkskolan att av kungl. m:t erhålla behörighet för ordinarie anställning vid högre folkskola. Under de senare åren ha emellertid icke saknats tendenser att minska möjligheterna för vinnande av sådan behörighet. På senare tiden har det t. o. m. sett ut, som om meningen vore att praktiskt taget beröva folkskollärare utan akademisk examen nämnda behörighetsmöjlighet.
Redan bestämmelserna i stadgan av ar 1918 innebära betydande skärpning av behörighetsfordringarna, i det att kravet på »fortsatta studier eller väl vitsordad tjänstgöring vid högre folkskola eller motsvarande läroanstalt» blivit ersatt med villkoren »fortsatta väl vitsordade studier» samt minst två års tjänstgöring inom viss angiven högre skolform. I kongressledningens till centralstyrelsen ar 1918 ingivna framställning rörande här avsedda behörighetsfråga framhölls faran av att avstänga dugliga folkskollärare från möjligheten att vinna anställning inom högre folkskolan och att rekrytera denna skolas lärarkår med det -överskott av akademici, som blir kvar, sedan de allmänna läroverken och kommunala mellanskolorna gjort sitt urval. Detta skulle med nuvarande fortbildningsmöjligheter för folkskollärare utan studentexamen bliva fallet, om, såsom på senaste tiden synes på vag att bliva tolkningspraxis på högsta ort, i uttrycket väl vitsordade studier inlades betydelsen akademiskt vitsordade sådana.
Som exempel på en dylik tolkning be vi få anföra följande från hösten 1923. Behörighet söktes av en folkskollärare, som från seminarium hade högsta betyget i tre och näst högsta betyget i fem ämnen sara t med högsta betyget vitsordad tjänstgöring mer an 10 ar i folkskolan och intyg av seminarielektor över fortsatta studier i matematik och fysik väl motsvarande och i fråga om differentialkalkyl och algebraisk analys överstigande fordringarna för betyget godkänd i filosofisk ämbetsexamen, vitsord över studier i engelska av en universitetslektor och över tentamen i ämnet inför en docent ävensom vitsord av en högskolelektor över kunskap i tyska språket samt vitsord över genomgångna kurser i starkströmsteknik och bokföring.
Av hans tjänst- och meritförteckning framgick, alt han med högsta vitsord under fyra ar undervisat i fysik i . folkskolans högre avdelning, och att han i teknisk högre folkskola och dess förberedande stadium under fyra och en halv terminer haft full tjänstgöring i matematik och fysik, bokföring och engelska. Därjämte företedde han högsta vitsord över fem års undervisning i matematik vid ett högre handelsinstitut. Trots denna meritlista och trots den lokala skolstyrelsens samt kungl, skolöverstyrelsens varma tillstyrkan avslog k. m:t framställningen.
Att detta kunnat ske ar sa mycket mera anmärkningsvärt, som under förberedande behandling av den nya bestämmelsen i 1918 års stadga i vad den rör folkskollärares behörighet för anställning som ordinarie lärare i högre folkskola mycket bestämda uttalanden i rakt motsatt riktning mot härovan refererade förf äran de, gjordes såväl av skolöverstyrelsen som k. m:t och riksdag. I sin skrivelse till k. m:t ar 1917 yttrade dåvarande folkskolöverstyrelsen: »Det nu berörda sättet att vinna den nämnda behörigheten kan i det hela sägas hava varit till skolans fromma. Därigenom har nämligen skolan haft tillfälle att draga till sig begåvade och dugliga lärare med ingående kännedom om den utbildning lärjungarna i högre folkskolan erhållit före sitt inträde i denna skola.»
Vidare: »Denna vag till anställning vid högre folkskolan torde också för framtiden bliva vanlig.»
I sitt yttrande över folkskolöverstyrelsens förslag till ändrade behörighetsvillkor 1918 framhåller departementschefen: »Med hänsyn till de uppgifter, som skulle tillkomma den högre folkskolan, ar en sådan skärpning för vissa fall otvivelaktigt motiverad. Emellertid ligger det vikt uppå, att rörelsefriheten vid val av lärare ej alltför starkt åtstramas. Den högre folkskolan kan vara betjänt av att erhålla lärare - särskilt tänker jag på fackbildade lärare samt speciellt dugande folkskollärare - även öra dessa
tjänstgjort vid läroanstalt av annan beskaffenhet an den, som under a) i överstyrelsens förslag angives, exempelvis folkskolans högre avdelning, yrkesskola» o. s. v.
I statsutskottets utlåtande av den 3 maj 1918 över den kungl, propositionen n:r 96 angående upprättande av praktiska ungdomsskolor heter det beträffande de högre folkskolorna: »Vad lärarkompetensen beträffar, instämmer utskottet fullständigt i det av departementschefen gjorda uttalandet såväl i fråga om vikten av en skärpning i vissa fall av samma kompetens utöver vad som nu därom gäller som ock rörande önskvärdheten av att rörelsefriheten vid val av lärare ej genom for trånga bestämmelser alltför starkt bindes.»
Dessutom påpekade utskottet, att i folkskolöverstyrelsens framlagda förslag till kompetensbestämmelser ordningen mellan de olika grupperna av lärarkandidater, som här voro i fråga, avvek från då gällande bestämmelser, men utskottet ansåg sig böra antaga, att den sålunda förändrade ordningen mellan de olika grupperna »icke innebär någon antydan därom, att en lärarkandidat på grund av tillhörigheten till den ena eller andra gruppen skall anses äga något särskilt företräde framför övriga utan att ett sådant företräde i varje fall skall uteslutande grundas på den reala kompetens lärarekanditen kan besitta.»
Riksdagen säger sig också i sin skrivelse n:r 248 till konungen icke hava någon an-ledn:ng till erinran mot förslaget i vad det galler bi. a. lärarkrafter, och vad lärarkompetensen beträffar instämmer riksdagen fullständigt i det av departementschefen gjorda uttalandet. Likaså har riksdagen bemärkt den förändrade ordningen i behörighetsvillkoren och gör därom samma uttalande som statsutskottet.
Villigt medgives, att den snabbt fortgående utvecklingen ställer allt högre krav på undervisningen i olika skolformer, men det måste även medgivas, att folkskolans lärare i stor utsträckning såväl tillgodogjort sig för dem tillgängliga fortbildningsmöjligheter som ock strävat efter att oka dessa. Mot kravet på en efter omständigheterna betingad stegring i den reella kompetensen för högre folkskolans lärare kan folkskollärarekåren alltså icke ha något att invända, men vad den med hänsyn till skolans basta och med stöd av statsmakternas bestämt uttalade direktiv måste kräva ar, att gällande författningar konsekvent tillämpas efter deras reella innebörd och att icke sådan praxis införes vid behandlingen av ansökningar om behörighet för lärarbefattning vid högre folkskola, att folkskollärare utestängas av den anledningen, att de icke kunna förete vitsord av akademiska lärare över sina fortsatta studier. Detta senare ar givetvis icke möjligt, sa länge högskolor och universitet äro stängda för folkskollärare, som sakna studentexamen, och de akademiska lärarna ej lämna komparativa vitsord över privata prövningar.
Under nuvarande förhållanden finnes möjlighet för folkskollärare att av lärare vid seminarier, allm. läroverk, folkskolor m. fl. läroanstalter, erhålla intyg över genomgångna kurser och undergångna tentamina. Det synes skäligt och rimligt, att dylika intyg tillerkännas full behörighet vid bedömandet av folkskollärares kompetens for läraretjänst vid högre folkskola. Om detta icke får ske, ar vägen till dylik tjänst för folkskollärare utan studentexamen faktiskt stängd, och den författning, som avser att under vissa förhållanden bereda nämnda lärare tillträde till ifrågavarande tjänster, satt ur funktion. Då detta skulle vara att högeligen beklaga, får kongressledningen enligt erhållet uppdrag härmed hemställa,
att centralstyrelsen måtte vidtaga lämpliga åtgärder i syfte att vinna en sådan tillämpning av k. stadgan för högre folkskolor den 16 september 1918 § 42 mom, b), som avses såväl i k. skolöverstyrelsens som departe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
