Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 7
SVENSK LÄRARETIDNING.
123
motionärerna haft reda på detta, skulle de omöjligen kunnat, såsom de nu gjort, underlåta att med ett ^ord beröra detta förhållande. Ty det ar ingen bagatell att granska dessa rekvisitioner. Stockholms stad har ett lärarantal ungefär lika stort som Södermanlands, och granskningen av rekvisitionen för varje lärare och lärarinna med hänsyn till ålderstillägg, eventuell tjänstledighet med vissa avdrag for den tiden och statsbidraget till vikarier ar ett mycket tidsödande och kvalitativt krävande arbete. Hade det nu varit deras mening att befria statskontoret härifrån och vältra denna kolossala arbetsbörda över på överståthållarämbetet, skulle de icke heller, såsom de nu gjort, kunnat föreslå, att överståthållarämbetet icke skulle erhålla några medel till sakkunnigt biträde. Nej, allting tyder på, att de på denna punkt icke ens vetat vad det ar som skulle »reformeras».
Motionen ar dödfödd. Man kan också vara ganska förvissad, att varken statsutskottet eller riksdagen vill vara med om den attack mot församlingarnas självbestäm-ningsrätt eller den byråkratisering av folkskolväsendet, som motionärerna föreslagit. Icke heller torde de vilja tillskapa det oändliga trassel och de mångahanda svårigheter för skoldistrikten, som skulle bliva följden av ett bifall till motionen.
Rättelse.
I det oss tillhandakomna referatet från lärarkonf erensen den 4 och. 5 februari hade några ord utfallit, som nödvändiggöra ett beriktigande. Referatet, som var infört i förra numret under rubriken »Enig samverkan», skulle i vad angår sist a’meningen på sid. 98 enligt konferensens beslut ha haft följande lydelse: »Efter ingående överläggningar, därvid de olika grupporganisationernas representanter var och en från sina utgångspunkter belyst frågan, ansåg sig konferensen kunna fastslå, att enighet rådde i det väsentligaste, nämligen om kravet på en lönreglering i huvudsaklig överensstämmelse med lärarlönkommit-téns förslag och 1925 ars ombudsmötes beslut, och att de skiljaktigheter i enskildheter, som tilläventyrs förekomma, icke äro av den beskaffenhet, att de i nuvarande läge kunna rättfärdiga en splittring bland folkskolans lärare.»
Behörighet. Följande sökande ha erhållit behörighet för anställning som lärare vid yrkesbestämd fortsättningsskola :
vid fortsättningsskola med husligt arbete i vad angår kvinnlig slöjd: småskollärarinnorna Rut Ehrnström, Agnes I. Haren och Margit M. Karlsson, Nacka, samt handarbetslära-rinnan Brita K. Genberg, Ljomgbyholm.
Skolväsendets ordnande. Till domkapitlet i Karlstad insändes ett i vederbörlig ordning uppgjort förslag till reglemente for Torps skoldistrikt. Enligt nämnda förslag skulle Stora Höghults skola vara anordnad enligt andra C-f ormen, periodläsande.
Enligt resolution den 13 juli 1927 fastställde domkapitlet det insända reglementsförsla-get med, såvitt nu ar i fråga, den ändringen, att nämnda skola skulle vara anordnad enligt tredje B-formen med ledighet for lärjungarna, vardera avdelningen växelvis, en dag i veckan.
Häröver hade skoldistriktet anfört besvär under yrkande, att ifrågavarande skola måtte få vara anordnad enligt andra C-formen, var-annandagsläsande, med intagning av lärjungar i första klassen vartannat ar.
K. m:t har den 27 jan. 1928 ej funnit skal göra annan ändring i domkapitlets resolution, i vad den överklagats, an att till § 5 i reglementet skall beträffande Stora Höghults skola fogas det tillägget, att - utöver ledighet för lärjungarna, vardera avdelningen växelvis, en dag i veckan - skolrådet äger efter prövning i varje särskilt fall bevilja barn, som har längre skolväg an fyra kilometer, ytterligare en dags ledighet i veckan.
- Hos k. m: t hade skolrådet i Glimåkra skoldistrikt anfört besvär över domkapitlets i Lund den 5 augusti 1925 meddelade utslag i mål angående skolväsendets ordnande i nämnda skoldistrikt m. m.
Å kyrkostämma med Glimåkra församling den 13 april 1925 beslöts i enlighet med därom av skolrådet framlagt förslag bland annat, att östaföds folkskola, anordnad enligt ’första B-’formen i gällande undervisningsplan for rikets folkskolor med underlag av småskola av b-typ, skulle fr. o. ni. den l september 1926 förändras till andra B-<formen i omförmälda undervisningsplan, samt att Cecilia Bengtsson, som i egenskap av biträdande lärarinna bestritt undervisningen i folkskolans tredje ocE fjärde klasser av nämnda skola, skulle förflyttas till småskolan i Boalt.
Häröver besvärade sig Th. Hultgren i Östa-röd och Sven Larsson i Gamlarp hos domkapitlet med yrkande, att kyrkostämmans beslut matte upphävas. Av skolrådet verkställd utredning rörande barnantalet vid östaröds skola, vilken utredning legat till grund för beslutet, hade varit ’felaktig, till följd varav stämman blivit vilseledd. Beslutet rörande Cecilia Bengtssons förflyttning till ordinarie småskollärarinnebefattningen vid småskolan i Boalt strede mot ’folkskolstadgans bestämmelser rörande ordinarie lärares tillsättning. Lärarkåren hade icke ’författningsenligt blivit satt i tillfälle att yttra sig över reglements-ändringen.
Sedan yttranden häröver inhämtats frän skolrådet och församlingens icke klagande medlemmar ävensom vederbörande folkskolin-
spektör, yttrade domkapitlet genom överklagade utslaget: På grund av vad folkskolinspektören i målet anfört och upplyst funne domkapitlet den föreslagna omorganisationen av östaröds folkskola från första B-formen till andra B-.formen iför det dåvarande ej hava tillräckliga skal for sig, i anledning varav och med jämväl tagen hänsyn till att skoldistriktets lärarpersonal icke i den ordning folkskol-stadgan i § 10 mom. 3 omförmälde beretts tillfälle framställa sina önskningar beträffande den föreslagna omorganisationen domkapitlet prövade skäligt till kraft och verkan upphäva klandrade kyrkostämmobeslutet, i vad detsamma anginge förändrad skolform for Östaröds folkskola och det därmed sammanhängande beslutet rörande Cecilia Bengtssons förflyttning till B oalts småskola.
Häri hade skolrådet sökt ändring.
K m: t har den 27 jan. 1928 funnit besvären ej föranleda ändring i domkapitlets utslag.
- Hos k. m: t hade Alb. Heidenberg i Kvie och Hugo Pettersson i Kyrkbyn anfört besvär över länsstyrelsens i Visby och domkapitlets därstädes den 23 september 1925 gemensamt meddelade utslag i mal angående skolväsendets ordnande i Hangvars skoldistrikt.
Enligt det för nämnda skoldistrikt gällande reglementet .skola inom distriktet upprätthållas följande skolor, nämligen Hangvars kyrkskola och Kappelshamns folkskola, båda anordnade enligt andra B-formen i gällande undervisningsplan för rikets folkskolor.
Å kyrkstämma med Hangvars församling den 7 februari 1925 beslöts, bland annat, att väckt fråga om inrättande för den s. k. Elinghems rote, omfattande gårdarna Ire, Gullau-ser, Austers och Bäcks, av en skola i Bäcks skulle uppskjutas, till dess behov av densamma med hänsyn till barnantalet vid kyrkskolan förelåge.
Häröver besvärade sig B. Kelson i Ire m. fi. personer hos länsstyrelsen. Beslutet kränkte de klagandes enskilda ratt samt strede mot bestämmelserna i § l mom. 2 och § 53 folkskolstadgan. Frågan om inrättande av en särskild skola iför den s. k. Elinghems rote hade vid upprepade tillfällen framförts men städse av församlingen undanskjutits. Avståndet från ifrågavarande område till kyrkskolan vore 6 till 8 kilometer. Antalet skolpliktiga barn inom området hade under åren 1914-1923 varierat mellan 20 och omkring 30 samt utgjorde for det dåvarande 24. Den lämpligaste formen iför en skola inom området vore en folkskola av typen B 3 i ovannämnda undervisningsplan. Kostnaden för en dylik skolanläggning hade beräknats till 29,000 kronor. Erforderlig tomt tillhandahöl-les utan ersättning. På grund härav yrkades, att länsstyrelsen måtte ålägga församlingen att inom tid, som av länsstyrelsen bestämdes, för den s. k. Elinghems rote i Bäcks uppföra och färdigställa en skolanläggning av typen B 3 i omförmälda undervisningsplan.
Efter det länsstyrelsen givit domkapitlet del av handlingarna i målet, yttrade nämnda myndigheter genom överklagade utslaget, sa vitt nu ar i fråga: Vidkommande ’frågan om inrättande av skola vid Bäcks provade länsstyrelsen och domkapitlet, som iunne sådan skola nödig för avhjälpande av en sedan lång tid tillbaka påtalad, av vederbörande folkskolinspektör vitsordad väsentlig brist i församlingens skolväsen, skäligt, med upphävande av kyrkostämmans beslut i denna del, förelägga församlingen att fore höstterminen® början ar 1926 hava vid Bäcks inrättat folkskola av typen B 3 iör sockendelen Ire, Bäcks, Austers och Gullauser enligt av folkskolinspektören godkänt förslag eller för berörda sockendel hava ordnat Skolförhållandena på annat liknande sätt, som av länsstyrelsen och domkapitlet kunde prövas tillfredsställande.
I besvären yrkade klagandena, att länssty-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
