Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 12
SVENSK LÄRARETIDNING.
219
i sista hand åt k. m: t att inom ramen av ett årligt fixerat anslag utöva den erforderliga granskningen. Räckte ej anslaget till alla framkomna krav, skulle denna gransknings uppgift bliva att bestämma, vilka krav som skulle anses mera och vilka mindre angelägna under det budgetår granskningen avsåge.
Vad jförst beträffar de kommunala mellanskolorna får överstyrelsen erinra därom, att enligt gällande författningar ingen kommunal mellanskola kan upprättas utan medverkan av k. m: t, som har att godkänna reglemente för skolan, i samband varmed skall prövas, huruvida skolan ar behövlig för orten. Utan k. m :ts medgivande i varje särskilt fall kan icke heller högre folkskola ombildas till kommunal mellanskola, ej heller statsbidrag utgå till ny kommunal mellanskola å ort, där förut en .skola av detta slag finnes.
Vidare far överstyrelsen beträffande de kommunala mellanskolorna erinra därom, att förslag om åtgärder i det av motionären angivna syftet att begränsa och maximera statens utgifter för desisa skolor för icke länge sedan varit föremål för riksdagens prövning. Sålunda föreslog k. m:t i propoisition till 1924 års riksdag sådan ändring i gällande bestämmelser, att en uppdelning av klass borde ske först när antalet lärjungar i klassen överstege 35 i stället för 30, att behovet av nya parallellavdelningur borde underkastas prövning av skolöverstyrelsen, sa att det nuvarande automatiskt verkande stadgandet om klassuppdelning komme att begränsas, samt slutligen att av det till kommunala mellanskolor utgående anslaget endast ett visst maximibelopp finge utgå till parallellavdelningar. Såsom närmare framgår av riksdagens skrivelse nr 181 nämnda ar avslog riksdagen -samtliga dessa yrkanden. Riksdagen framhöll bland annat, att en bestämmelse om att överstyrelsen skulle i varje särskilt fall prova, huruvida en ny parallellavdelning finge inrättas eller icke, måste komma att medföra betydande praktiska svårigheter, särskilt med hänsyn till möjligheten att i tid anställa erforderliga lärarkrafter.
Vad därefter angår folkskolväsendets utveckling genom inrättandet av nya skolor och nya lärarkrafter far överstyrelsen erinra därom, att denna utveckling fortgår efter av statsmakterna fastställda riktlinjer, vilka äro sa avvägda, att de å ena sidan kunna tillgodose de enskilda kommunernas behov av ett ändamålsenligt skolväsen och å andra sidan lämna garanti for att statens ekonomiska intressen kunna på tillbörligt katt tillvaratagas. Sålunda kan statsbidrag icke utgå till någon nyinrättad lärart j änst, utan att folkskolinspektören vitsordat tjänstens behövlighet. Den reala prövningen av tjänsternas behövlighet utövas i stort sett huvudsakligen av vederbörande domkapitel i sammanhang med fastställande av reglementariska fö-
reskrifter beträffande skolformerna inom distriktet. Härvid har domkapitlet att i enlighet med gällande författningar noga prova varje särskilt fall, varvid hänsyn givetvis måste tagas även till behovet av erforderliga lärarkrafter. I de fall, då meningsskiljaktighet .uppstår mellan skoldistriKtet och de statliga myndigheterna, dragas i regeln ärenden av denna art i besvär svag inför k. m: t, som sålunda i sista hand fattar det avgörande beslutet.
Vidare far överstyrelsen erinra därom, att genom anordnande av skolskjutsar eller vidtagande av andra åtgärder indragning av överflödiga skolor och lärartjänster äger rum undan, för undan, där sa ske kan. Mera organiserade anordningar i sådant syfte kunna inom en snar framtid förväntas såsom en frukt av den av 1927 ars riksdag begärda utredningen (skrivelse nr 296) rörande vilka åtgärder som böra vidtagas för att bereda större möjlighet for skoldistrikt att vid minskning av antalet barn indraga skolor eller skolavdelningar, en utredning som for närvarande pågår inom skolöverstyrelsen.
Vad därefter beträffar den av motionären framkastade tanken på en förändring av statsbidragsanslagets natur från förslagsanslag till ett fixerat anslag, som ej finge överskridas, synes denna del av motionen hava ett bestämt sammanhang med en vid årets riksdag inom andra kammaren väckt motion (nr 251) med yrkande bland annat, att det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor måtte förvandlas till anslag, som icke far överskridas, vilken motion, enligt vad överstyrelsen inhämtat, ar föremål för behandling inom riksdagens statsutskott. Överstyrelsen finner sig i nu förevarande sammanhang icke böra närmare gå in på detta spörsmål i hela dess vidd och med alla dess konsekvenser. Endast ett par påpekanden synas erforderliga,
Om, såsom ovan anförts, riksdagen funnit vissa praktiska svårigheter vara avgörande, redan när det gällde ett förslag av sa relativt begränsad räckvidd som att överstyrelsen skulle pröva, huruvida nya parallellavdelningar borde få inrättas vid kommunala mellanskolor, synes det ligga i öppen dag, att sa måste bliva fallet ännu mer beträffande den finansiella prövning, varom här ar fråga. Handhavandet av ransoneringen av ett fixerat anslag av sådana dimensioner inom ett sa vidlyftigt och mångskiftande förvaltningsområde som det svenska folkskolväsendet måste uppenbarligen medföra praktiska svårigheter av oöverkomlig art. Det vill ock synas, som måste den föreslagna anordningen med en fixering av anslaget omedelbarligen leda därtill, att riksdagen nödgades bestämma det maximerade anslaget till ett högre belopp, an vad som strängt taget kunde vara erforderligt. Säkerligen ville ingen taga på sitt ansvar den risken, att de enskilda kommunerna på grund av anslagets otillräcklighet icke kunde
erhålla de bidrag, som de på grund av gällande bestämmelser ägde rätt att utfå. Visserligen anvisar motionären den utvägen, att vid anslagets otillräcklighet den centrala finansgranskningens uppgift skulle bliva att bestämma, vilka krav som skulle anses mera och vilka mindre angelägna. Men det bleve uppenbarligen en vansklig sak även for k. m: t, som val i sista hand finge bliva bestämmande i fråga om anslagets fördelning, att bevilja bidrag åt somliga kommuner men neka andra, när det t. ex. gäller lärarnas ålderstillägg eller bidrag till avlönande av sjukvikarier, för att nu blott nämna ett par av de lönposter, vilka äro svårast att på förhand exakt beräkna.
På grund av vad överstyrelsen sålunda anfört och med hänsyn därtill, att förhållandet mellan stat och kommun beträffande folkskolorna och de kommunala mellanskolorna samt liknande undervisningsanstalter, for sa vitt detta förhållande ar reglerat genom nu gällande statsbidragsbestämmelser, icke ur de synpunkter, beträffande vilka skolöverstyrelsen närmast torde hava att bedöma detta spörsmål, visat sig otillfredsställande, finner sig överstyrelsen icke böra tillstyrka den i motionen ifrågasatta utredningen.
Vara kvartalsprenumeranter
erinras om vikten av att i tid förnya prenumerationen på Svensk Läraretid-mng. Försummas detta, kan ett uppehåll lätt uppstå till olägenhet icke allenast for abonnenterna utan ock for redaktionen. Upplagans storlek måste nämligen bestämmas efter prenumerant-siffran vid kvartalsskiftet, . och blir denna senare for låg, uppstår den risken, att en och annan prenumerant kan bli utan.
All prenumeration verkställes å närmaste postanstalt.
Gymnastikinspektionen. K. mit har
tilldelat nedannämnda gymnastikinspektörer gratifikationer med följande belopp :
c. Hj. Bkstedt, 1,600 kr., G. L. Liljegren 825, H. K. Cronstedt 825: -, K. H. Nerman 1,025: -, O. P. J. Larsén 775: -, S. M. Montan 5i25: -, K. A. W. Berg von Linde 2,li25: -, J. G. Thulin 575: -, G. O. V. Aurell 1,275: -, T. F. J. Sundblad I,i225: -, E. G. P. Winroth 1,275:-, K. F. S. Adrian 1,650:-, G. M. A. Nordenereutz 1,075:-, J. S. L. Svenson 1,400: -, T. F. M. Berggren 1,525: -. K. G. Vingqvist, 650: -, A. Helleberg 750: - och A. J. V. Florin 900: -.
Behörighet. Följande sökande ha erhållit behörighet att undervisa i ämnet arbet skunskap vid yrkesbestämd fortsättningsskola:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
