Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
528
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 28
9. Uttalanden göras i fråga om Betygssättning och betygsgrunder.
10. Uttalande göres i fråga om ändring av föreningens stadgar.
11. Sockenoanbud utses.
12. Påminnelse göres angående S. A. F:$ pedagogiska litteratursällskap, om barnbiblioteket Saga, om fonden för S. A. F : s eget hem samt om S. A. F : s understödsfond.
Centralstyrelsens yttranden i frågorna 9 och 10 äro intagna i andra häftet av tidskriften Föreningen, som nu ar under tryckning och som Kommer att de närmaste veckorna tillställas S. A. F:s medlemmar.
Folkskolans Platsbyrå.
Byrån ar stängd under tiden 15 juni -15 augusti.
Från kretsmötena.
Västerdalarnas lärarförening hade sitt årsmöte i Dala-Flöda folkskola den 18, 19 och 20 juni. Till mötet hade samlats ett 40-tal lärare och lärarinnor från olika delar av distriktet.
Sedan mötet konstituerats, lämnades ordet åt folkskolinspektör K. V. Lundström*, vilken talade över ämnet: Våra lärjungars aktivitet i skolan.
Föredraget var av i huvudsak följande innehåll:
Bet ar ett .friskt barns natur, att vara aktivt, att röra sig, leka eller arbeta, med ett ord vara sysselsatt. Om ett barn går ensamt, drar sig undan lekarna o. s. v. ar där fara for, att detta ar ett fysiskt eller psykiskt s j ukdomistecken.
Denna barnets naturliga aktivitet ta vi i skolan i undervisningens och uppfostrans tjänst. Vi söka leda verksamhetslusten i ratta faror. Göra vi inte det, ar det fara iför handen, att densamma tar sig uttryck i okynne och förseelser. Det blir därför av den största betydelse, att lärjungens aktivitet tages i anspråk sa mycket som sig göra later.
Först ha vi då den rent yttre aktiviteten, som rätt använd utvecklar ett barns både påpasslighet och ansvarskänsla, samt skänker självförtroende och arbetsglädje.
Sa kommer den aktivitet, som tages i bruk vid den verkliga undervisningen. Där läraren frågar och nöjer sig med barnens enstaviga svar, ar döt nog läraren, som ar den mest aktive, och den i&tillsamme, till synes uppmärksamme lärjungen, förhåller sig mången gång rätt sa passiv. Bättre ar därför att söka förmå lärjungen att inte blott ge enstaka ord som svar utan att svara med längre och kortare redogörelser. Om läraren vill riktigt lyckas med detta, bor han nog, t. ex. vid förhör av en läxa, indela denna i vissa avdelningar, sa att han kan kla;rt och koncist ge barnet besked om vad det skall förklara, omtala eller redogöra for. Detta s>ätt fordrar bra mycket mera av verklig aktivitet hos barnen, an de fåordiga svaren och ger övning och säkerhet i att uttrycka sig.
Barnens skriftliga arbeten kunna ju alltid ordnas sa, att de tvinga till större eller mindre själv-verksamhet. Alltifrån de första försöken att bilda satser till uppsatserna foråras verklig aktivitet hos barnen. Läraren kan stegra dessa fordringar genom sitt satt att genomgå de skriftliga arbetena. Om han endast rättar det felaktiga genom att stryka över, vad som ar for mycket, satta dit vad
som fattas eller skriva om ordet, blir det ju för lärjungen endast en enkel avskrivningsövning att sen t. ex. sa och <så många gånger skriva ordet rätt. Om läraren däremot i marginalen med ett visat tecken visar, att på denna rad finnes ett fel, sa måste lärjungen själv försöka finna ut, var felet ar, och var uti det består. Vill man göra det lättare, kan man ha olika tecken for t. ex. stav-fel, skiljetec-kenstfel o. s. v., eller göra ett märke just där felet ar. : .- - .
Ett medel till att ölka barnens aktivitet ar också att lata dem byta böcker och se igenom varandras arbeten. Läraren far naturligtvis sedan se igenom det hela.
Hembygdsundervisningen ger många anknytningspunkter och uppslag till själv-verksamhet.
Barnen kunna ifå till uppgift att i hemmet, i en verkstad, en ’butik, i trädgården, skogen eller på fältet studera det eller det och sen skriftligt eller muntligt redogöra därför. De kunna ,få samla in en del, rita av o. s. v.
S. k. gemensamhetsuppgifter inte blott oka intresset utan sporra också till arbete. De kunna givas sa enkla, att småskolbarn gå i land med dem och sa pas-s intressanta och vidlyftiga, att 6: e klassen med glädje gripeir fatt i dem.
Vid provräkningarna, som böra förekomma ofta -. de finnas, som gärna ta en liten provräkning efter varje nytt moments inövande - utvecklas ju alltid en intensiv arbetsiver, och ingen tar sig då ledigt.
Ofta återkommande förståndigt ordnade repetitioner bli till en värdefull hjälp, när det gäller att framtrolla barnens aktivitet. Får en lärjunge t. ex. i uppgift att redogöra for samifärdsmedlens utveckling, sa tvingar detta honom att på egen hand ta reda på och gö.ra sig verkligt förtrogen med en del som han behöver påminna isig for att kunna lösa sin uppgift.
Ännu en hjälp till att få lärjungarna aktiva vid undervisningen har en lärare i referensbiblioteket. I ett horn av lärorummet finns en liten boksamling, dit läraren då och då kan hänvisa eleverna, som då på egen hand kunna ta reda på mera, an vad lektionstimmen giver tid och tillfälle till. I detta referensbibliotek kan också finnas ’sådant, som giver praktisk tillämpning på det teoretiskt meddelade stoffet.
8å enkla saker som almanacka, kalendrar, posttaxa, järnvägstidtaibell, ordlista och något litet lexikon hora hemma i ett dylikt bibliotek, men naturligtvis också - om man sa hava kan - utförligare beskrivningar, an vad skolans läroböcker ge i de olika läroämnena, [kartor, m. m. sådant.
Sedan föreningens ordförande, organist O. Wallin, Nås, framfört kretsens tack, intogs supe å Fredriksbergs pensionat.
Andra mötesdagen började med morgonandakt i kyrkan, hållen av kyrkoherde E. Nordblad. Dagen var till största delen anslagen till exkursion till ett vid Flosjön beläget fäbodställe, benämnt Sandviken. Exkursionen leddes av docent Frödin, som först hållit ett av skioptikonbilder belyst fö-redrag över ämnet: Västerdalarnas geologiska historia. Under strålande sol företogs sa i motorbåtar färden till Sandviken med dess rullstensåsar och egendomliga »is-gropar».
For kvällens trevnad hade anordnats konsert i kyrkan. Programmet, som var mycket gediget, fick likaledes ett gediget utförande. Musikavdelningen stod under musikern hr E. J. Thunstedts ledning och utfördes av en stråkorkös-ter.
För den vokala avdelningen svarade
Floda hembygdskör, frökeii Gr. Thunstedt och lärare I. Westman.
Sista mötesdagen höll övningsskolläraren L. Hollner föredrag pm barnens kristliga fostran. Föredraget präglades av djup personlig religiositet och vittnade om varm kärlek och förståelse för de små.
Vid föreningsärendena valdes till sockenomlbud for Transtrand fröken Emmy Ström, for Lima lärare H. Bolander, för Malung A. Eriksson, Vallerås, för Äppelbo Olga Eriksson, for Järna O. Montelius, f or Nås Anna Halvarsson O’ch för Floda B» Elgers.
Till styrelse for kretsen valdes: ordförande O. Wallin, Nås, v. ordf. H. Bolander, Lima, sekr. Emma Ström, vice sekr. Märta Söderlund och kassör O. Montelius.
Tidpunkten för nästa möte beslöts förläggas till dagarna omedelbart fore midsommar 1929. Mötesplatsen blir då Transtrand, eventuellt Äppelbo.
folkskolseminapiepna.
Undervisningsprov. K. m: t har medgivit, att fil. mag. A. S. M. Welin må under höstterminen 1928 vid folkskol-seminariet i Götöborg dels i någon av dess övningsskolas högsta klasser, dels ock i seminariet avlägga undervisningsprov i ämnena modersmålet, historia och geografi; skolande i fråga om nämnda undervisningsprov i tillämpliga delar galla vad beträffande undervisningsprov vid rikets allmänna läroverk ar föreskrivet.
Utbildningskurs för lärare vid hjälpklasser. K. m: t har föreskrivit, att vid folkskolsemdnariet i Stockholm skall under höstterminen 1928 anordnas en utbildningskurs for lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn i enlighet med av rektor vid sagda seminarium uppgjord, av skolöverstyrelsen godkänd plan.
Ansökan om deltagande i kursen skall ingivas till skolöverstyrelsen inom tid, som av överstyrelsen bestämmes. Överstyrelsen utser bland de sökande högst åtta deltagare i kursen. Över genomgången kurs utfärdas betyg enligt formulär, som av överstyrelsen fastställes efter förslag av vederbörande rektor.
Härjämte har k. m: t medgivit, dels att till en var av sex kursdeltagare må utgå dagtraktamente under kursen med kr. 2:50 för dag, dock sammanlagt med högst 250 kr. för en var av dessa deltagare, under villkor att vederbörande skoldistrikt for enahanda ändamål tillskjuter minst lika stort belopp, dels ock att efter skolöverstyrelsens beprövande må till i kursen deltagande ord. eller e. o. lärare och lärarinnor vid folkskola utgå ersättning for vad de författningsenligt nödgas under tjänstledighet for ändamålet avstå utöver en tredjedel av den kontanta begynnelselönen, dock att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
