Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
578
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 31
K. L. LARSÉN.
J. KJELLBERG.
L. sörjes närmast av maka, två söner och en dotter, men i sorgen deltaga talrika vänner.
J. Kjellberg.
Folkskolläraren och organisten Johannes Kjellberg,Ale-Skövdef har avlidit på lasarettet i Borås efter några dagars sjukdom.
Den avlidne, som tvid sin död var 46 ar gammal, var ’född i Sjötofta och avlade folkskollärarexamen i Göteborg 1909 samt organist och kantorsexamen i Skara följande ar och därefter i Kalmar.
K: s intresse drogs till musiken. -Sina musikaliska studier fortsatte han i Göteborg och Stockholm och var i det närmaste färdig med organist-, musik- och isånglärarexamen vid musikaliska akademin, då han sa hastigt bortrycktes. Han verkade som kantor och lärare i Boasjö några ar, innan han tillträdde sina nuvarande befattningar.
Jordfästningen ägde rum den 212 juli i Sjötofta kyrka under högtidliga former med sang, tal, minnande om den dödes förtjänster, och en rik blomstergård, bi. a. från Ale^Skövde sångförening, -vars ledare den hädangångne varit.
Han sörjes närmast av mader och syskon.
A. Schwan.
Läraren i Öster gar n A. Schwan har avlidit i Visby. Elf ter studentexamen i Visby 1908 avlade han folkskollärarexamen i Linköping 1910, antogs till folkskollärare i Ala samma
ar och i Öster gar n 1914, där han sedan dess varit verksam. Han delade sitt intresse mellan skolan och sin födelsesockens kommunala angelägenheter, ,var ordförande i kommunalnämnden i 10 ar och lika länge i stämman och var från föreningens bildande vice ordförande i Torsburgs hembygdsförening. Närmast efterlevande äro maka, söner, föräldrar, svärföräldrar och syskon.
Maria Gustava Marin.
I Örebro har f. d. lärarinna Maria Gustava Marin från Åmmeberg avlidit. Hon föddes den 30 november 1844 i Klintehamn på Gotland, avlade examen vid Örebro småskollärarinneseminarium 1877 och erhöll plats som lärarinna vid Tomteviks skola i Hammars föir-samling ar 1880. Hennes arbete bland de unga varade i 30 ar. Hon var under sin krafts dagar en erkänt duglig lärarinna.
J. P.
Sofie von Ehrenheim.
I Örebro har f. d. lärarinnan Sofie von Ehrenheim avlidit i en ålder av 87 ar.
Den avlidna, som ivar född i Ludgo, Södermanland, avlade lärarinneexamen i Stockholm 1867. Hon tillträdde sedermera plats ’vid Gravendals bruk i Dalarna, på vilken plats hon verkade under hela sin lärarinnetid, 46 ar. Från Gravendal flyttade fröken E, till Örebro, där hon en tid bodde. De sista aren har hon vistats hos släktingar. Närmast sörjande ar en syster.
Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Från kretsmötena.
Vara-kretsen har haft sommarmöte i Bjärtorps hushållsskola.
Efter hälsningtalet av ordföranden höll lektor H. Steen föredrag om Undervisningen i kristen tros- och livsåskådning i folkskolan.
Tal. framhöll i huvudsak (följande: Av be-bestämmel&erna i folkskolans undervisningsplan av 1919 ha särskilt de, som röra undervisningen i tros- och sedelära i avgångsklassen, tilldragit sig största uppmärksamhet och varit föremål ’for mycket skiftande meningar. Det ar även detta moment i kristendoms-undervisningen, som torde vålla lärarkåren största (bryderi.
Barnen skola på högre stadiet erhålla »en samlad bild av den kristna tros- och livsåskådningen», och denna skall givas med anslutning till Jesu bergspredikan. Icke sa f;å mena, att en sådan sammianifattning icke alls borde förekomma i folkskolan. Där skulle endast meddelas historisk, medan kyrkan även meddeladt dogmatisk kristendomsundervis-mng. Men en sammanfattning torde vara nöd-
vändig dels for att ge barnen en helhetsåskådning och icke bara lösryckta sanningar, dels for att underlätta dessa sanningars bevarande i minnet. En annan fråga ar, om den skall meddelas med eller utan lärobok. En del lärare äro rädda for en lärobok i tros-och sedelära, emedan de -frukta, att en sådan lätt kunde leda till själlös utanläsning. Men saknaden av en lärobok vållar både läraren och barnen stora svårigheter.
Hur skall en sådan lärobok vara beskaffad? Enligt undervisningsplaneniS och pedagogikens krav måste följande fordringar ställas på den:
1. Den skall vara avfattad i anknytning till bergspredikan. Denna ’bestämmelse far dock ej tolkas for snävt, ty därigenom kunna stora nackdelar uppstå. Bergspredikans grundsyn skall behärska det hela. Men f. ö. bor .man komma ihåg, att bergspredikan icke ar ’hela kristendomen, och att den icke alltid ger de kristna sanningarna i en for barnen tillgänglig form.
i2. Den skall ge en klar och levande framställning av den kristna tros- och livsåskådningen.
3. Den iskall koncentrera sig på det centrala i kristendomen.
4. Den skall vara avfattad på ett enkelt och lättfattligt sprak, sa att barnen kunna tillägna sig innehållet.
Sedan föredragshållaren angivit principerna för en lärobok i tros- och livsåskådning, övergick han till att visa, hur han i prak-
tiken sökt tillämpa dessa principer i en av honom odh ..en -folkskollärare utgiven lärobok i ämnet ifö-r (folkskolan. Stoffet gr-upperas kring tre rubriker: Jesus Kristi budskap, Jesus Kristi person och Jesu Kristi Ande. Den centrala tanken i budskapet, ur vilken allt. härledes och kring vilken allt grupperas, ar: Gud ar var himmelske Fader och vi hans barn. Ur tron på Guds faderskap härledes allt, som ror människornas förhållande till varandra. Under dessa rubriker har sålunda samimaniförts sa gott som allt, som man av ålder varit van att behandla i tros- och sedeläran, men icke i abstrakt utan konkret form och på ett satt, som torde göra det lätt for barnen att tillägna sig de religiösa och etiska sanningarna.
Efter föredraget, som mottogs av det talrika auditoriet med hjärtliga applåder, följde diskussion. Det i allo angenäma mötet avslutades med Stenham-mars Sverige.
Folkskolseminatfierna.
Rektors undervisningsskyldighet.
Skolöverstyrelsen har medgivit, att rektors vid folkskoLsieminariet i Falun undervisningsskyldighet må under läsåret 1928-1929 minskas med högst 2 veckotimmar.
Avsked. Skolöverstyrelsen har beviljat övningsskollärarinnan vid folkskol-seminariet i Landskrona Eugenia Irene Maria Paulin sökt avsked fr. o. m. den l juli 1928 samt övningsiskolläraren vid folkskolsieminariet i Uppsala Anders "Wallgren avsked fr. o. m. den l juli 1928.
Ersättning för övertidstjänstgöring.
K. m: t har medgivit, att for läsåret 1928-1929 läraren i gymnastik vid folkskolseminariet i Uppsala P. J. G. Moberg och slöjdläraren därstädes P. A. Hedström må erhålla ersättning for intill 34 veckotimmars undervisning vardera.
Anslag för undervisning i slöjd.
Skolöverstyrelsen har med ändring av tidigare beslut bestämt, att for läsåret 1928-1929 må vid folkskolseminariet i Falun utgå anslag för 23 veckotimmar i manlig slöjd.
Efterprövning. Folkskolläraren Torsten Alfred Holmberg har hänvisats att vid folkskolseminariet i Karlstad undergå efterprövning till folkskollärarexamen i ämnet kristendomiskunskap.
Misstag vid utskrivningen av betyg.
De två kemilärarna vid folkskolseminariet i Lund lektorerna O. J. Wode och N. Coos ha i skrivelse till skolöverstyrelsen anhållit, att rättelse måtte få göras beträffande vissa vid senaste avgångsexamen tilldelade betyg i ämnet kemi. Sagda lektorer ha meddelat, att då de betyg, som gåvos i kemi vid vårterminens slut 1926, skulle överföras från terminslängden för klass II a till protokollsboken för folkskollärarexamen, dessa av misstag infördes f rån en sida för höstterminen 1925 i stället för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
